Då vi upplevde att det saknades verktyg för att möta sökande med svåruppnåeliga mål, blev det en självklarhet att syftet med arbetet skulle vara att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga samt hur de uppfattar och definierar svåruppnåeliga mål. Vi användes oss av kvalitativ metod då vi ville få fram informanternas personliga berättelser. Vi har även valt att ta upp teorier som vi anser betydelsefulla för vår studie. För att kunna analysera vårt resultat utgick vi från Hodkinson och Sparkes teori “Careership” och samtalsmodellerna, Gerard Egans “The skilled helper” och William R Miller & Stephen Rollnick “Motiverande samtal”. I resultatet av vår studie framkom det att faktorer som kan påverkar en individs svåruppnåeliga mål är samhället, omgivningen och den sökandes självbild. Det framkom även att relationen mellan vägledaren och den sökande är viktig för att den sökande ska kunna göra välgrundade val. Det är också av vikt att samtalsledaren i samtalet med den sökande vars mål är svåruppnåeliga arbetar med att vidga handlingshorisonten genom att aktivt lyssna, vara närvarande och ställa öppna frågor samt ge rätt information för att den sökande ska kunna göra välgrundade val.

Målet för denna studie är att undersöka hur god studie- och yrkesvägledning gestaltas i ett nationellt samtida myndighetsperspektiv och ett professionsetiskt perspektiv genom att granska två dokument. Därigenom avser studien utveckla fördjupad förståelse av hur sätten att tala om en social praktik formar sanningsanspråk. Genom Bacchis diskursanalytiska metodologi WPR undersöks via förslag och målbeskrivningar i utvalda offentliga dokument, vilka underliggande tankeramar och begrepp som används för att underbygga problemrepresentationer som framställande önskvärda och ändamålsenliga prioriteringar och hänsyn. Centrala resultat visar att mål för vägledning konstrueras som ett rustande mot risk. Verkan av tankefiguren om risk indikerar en instrumentell förståelse av vägledningsuppdraget när den framstår som inordnad i en arbetsmarknadspolitisk diskurs. Särskiljande rationaliteter uttolkas avseende professionens roll som i huvudsak rådgivande alternativt icke-rådgivande samt avseende innebörder av likvärdighet och hur klienters behov bör förstås, identifieras och tillgodoses. / The aim of this study is to examine how a desirable career guidance is portrayed in a national contemporary governmental perspective and an occupational ethics perspective by scrutinizing two documents. Thereby the study aims to develop in-depth understanding of how the ways in articulating a social practice forms claims of truth. Bacchis discourse analytical methodology WPR is applied on proposals and target descriptions in selected public documents in order to study which underlying mental frames and conceptions are used to underpin representations of problems in producing desirable and adequate priorities and considerations. Central findings show that the objective of career guidance is construed as an armouring against risk. The workings of the risk concept indicate an instrumental understanding of the mission of career guidance as it appears subsumed in a discourse of labor market policy. Diverging rationals are interpreted regarding the role of the professional as being primarily advisory alternatively non- advisory and regarding the meanings of equity and of how clients’ needs are to be understood, identified and met.

Vår studie behandlar motiverande arbetsmetoder inom Kriminalvården utifrån tre olika professioner;frivårdare, kriminalvårdare och studie- och yrkesvägledare. Vi har fått tagit del av de metoder somanvänds inom programstruktur samt vad som anses motiverade i en allmän kontext. I resultatdelenredovisar vi den empiri, alltså det material, som vi inhämtat från våra kvalitativa intervjuer.Resultatdelen struktureras upp genom att först redovisa vår empiri utifrån vardera frågeställning somvi grundar vår studie på, och sedan delger vi vår analys av materialet. Denna struktur skeråterkommande efter varje frågeställning, utom den tredje frågeställningen. Den har vi valt att redovisalite annorlunda, då vi i den frågeställningen knyter ihop arbetet som en sammanfattning av resultat ochanalys, som ska ge svar på syfte och forskningsfrågor. Vi avslutar sedan vår uppsats med endiskussionsdel där vi redovisar vår slutsats av studien. / Our study deals with motivating work methods within the Correctional Service based on threedifferent professions; parole officers, correctional officers and study and career guidance counselors.We have learned about the methods used within program structure and what is considered motivatingin a general context. In the results part, we report the empiricism, i.e. the material, that we obtainedfrom our qualitative interviews. The results part is structured by first presenting our empiricism basedon each issue on which we base our study, and then we share our analysis of the material. Thisstructure occurs repeatedly after each question, except for the third question. We have chosen to reportit a little differently, as in that question we tie together the work as a summary of results and analysis,which will provide answers to purpose and research questions. We then conclude our thesis with adiscussion section where we present our conclusion of the study.

Syftet med den här studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning och normalitet, kopplat till olika grupper, framställs i läroplanerna, samt hur det kan påverka gruppernas likvärdiga möjligheter till studier och arbetsliv. En tidsseriestudie av läroplanerna för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan mellan åren 1970-2013, gjordes utifrån en diskursanalytisk ansats, och resultatet analyserades utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att det förekommer skillnader mellan läroplanerna gällande framställningen av studie- och yrkesvägledningen och eleverna, både mellan skolformerna och över tid. Slutsatsen blev med grund i detta att olika grupper skapas i läroplanerna, utifrån normalitetsbegreppet. Kunskap om hur normer kan skapas i läroplaner är viktigt för att vi som vägledare ska kunna arbeta normbrytande och utforma en likvärdig vägledning. / The purpose of this study was to investigate how study and career guidance and normality, linked to different groups, are presented in the curriculums, as well as how this can affect the groups' equal opportunities for studies and working life. A time series study of the curriculums for the upper secondary special school and the upper secondary school between the years 1970-2013 was done based on a discourse analytic approach, and the result was analyzed with a criptheoretical point of view. The result shows that there were differences between the curriculums regarding the presentation of the study and career guidance and the students, both between the school forms and over time. The conclusion was that different groups are created in the curriculums, based on the concept of normality. Knowledge of how norms can be created in curriculums is important for us as guidance counselors to be able to work with breaking norms and to be able provide equivalent study and career guidance.

Föreliggande kvalitativa studie är en undersökning samt utvärdering av vägledningssamtal på Vägledningscentrum (VLC) i Malmö stad. Undersökningen genomfördes utifrån ett deltagarperspektiv och har skett via 42 enkäter med fritextsvar och fem djupintervjuer. Syftet har varit att förstå hur deltagarna upplever vägledningssamtalet utifrån förväntningar, samtalets innehåll och utfall. Utifrån detta har sedan resultatet analyserats med hjälp av socialkognitiv teori; cognitive career theory (SCCT) och happenstance learning theory (HLT) för att söka förståelse kring vilken kvalitet vägledningssamtalen håller. Ytterligare ett syfte har varit att bidra med förslag på utvecklingsmöjligheter för vägledningen på Vägledningscentrum. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna i undersökningen är nöjda med mötet/samtalet på Vägledningscentrum. Förväntningarna motsvarade deras förhoppningar och flertalet deltagare var nöjda när de gick därifrån. Det fanns dock ett litet antal som inte var nöjda med besöket. Resultatet visar också att det finns utvecklingsområden när det gäller uppföljningen av vägledningssamtalen. Det visade sig vara svårt att utvärdera kvaliteten på vägledningssamtalen utan att göra efterföljande uppföljningar. / This qualitative study is a survey and evaluation of guidance at the Guidance Centre (VLC) in Malmö. The survey was conducted on the basis of a participatory and has been through 42 polls and five in-depth interviews. The aim has been to understand how participants perceive guidance based on expectations, conversational content and outcome. Based on this, then the results were analyzed with the help of socialcognitive theory: career theory (SCCT) and happenstance learning theory (HLT) to seek understanding of what quality guidance are. Another object has been to contribute with suggestions for development of the guidance on Guidance Centre. The result shows that the majority of survey participants are satisfied with the guidance at the Guidance Center. Expectations were matched and the majority of participants were satisfied when they left. There was however a small number who were not satisfied with the visit. The results also show that there are development areas for follow-up guidance. It proved to be difficult to evaluate the quality of guidance without subsequent follow-ups.

Due to globalization and migration people and their cultures spread worldwide andcareer-guiding practitioners have to be more culturally considerate when they meetpeople. Our studies made in Fiji shows that there is a gap between thoughts regardingestimated income, education and effort in a workplace and actual labour-marketconditions. Educated and qualified Fijians look for work abroad when they can’t findemployment at home. One way to understand and describe what happens when peoplemake career decisions is to use career or decision-making theories, and a way to workwith career decisions and ideas about work is to have guidance-interviews or groupsessions. The aim of this paper is to present an example of how a recognized interviewmodel might be adapted for career guidance in a Fiji-context and what considerations that have to be made, through the explanations offered by a career theory, a decisionmaking theory and a guidance theory. Based on the life-story of a group of Fijians the result showed that the main considerations were regarding social structures and conceptions of time.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledningI studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan.Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten.

No description available.

This study looks at how career guidance counselors in high school experience the degree of autonomy in their work. We have interviewed eight career guidance counselors in high school and use semi-structured interviews designed based on the concept of autonomy and the three dimensions of the Sense of coherence-theory: comprehensibility, manageability and meaningfulness. The interviews have then been analyzed through a thematic analysis based on SOC and the concept of autonomy. The empirical evidence shows that all respondents experience that they have a high degree of autonomy. We also see that the respondents experience and manage autonomy in the career guidance role in three different ways and have thus been able to distinguish three different SOC types among our respondents. Six of them are type 1, which have high values ​​on all three dimensions of SOC. One is type 4, which means low comprehensibility, low manageability and high meaningfulness. One is type 7 with low comprehensibility, high manageability and low meaningfulness. We show that the professional role is an example of flexible work, which in today's society is something that is sought after. / Denna studie tittar på hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan upplever graden av autonomi i arbetet. Vi har intervjuat åtta studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan och använder oss av semistrukturerade intervjuer utformade utifrån autonomibegreppet och KASAM-teorins tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analys utifrån KASAM och begreppet autonomi.  Empirin visar att alla respondenter upplever att de har en hög grad av autonomi. Vi ser även att respondenterna upplever och hanterar autonomi i studie- och yrkesvägledarrollen på tre olika sätt och har därmed kunnat urskilja tre olika KASAM-typer bland våra respondenter. Sex av dem är typ 1, vilka har höga värden på KASAM:s alla tre dimensioner. En är typ 4 vilket innebär en låg begriplighet, låg hanterbarhet och hög meningsfullhet. En är typ 7 med låg begriplighet, hög hanterbarhet och låg meningsfullhet. Vi visar att yrkesrollen är ett exempel på flexibelt arbete, vilket i dagens samhälle är något som eftertraktas.

The overall aim of this thesis is to enquire into and problematize the governance of career guidance and how individuals’ career management is constructed within EU policy. The empirical material consists of European policy documents produced during 2000-2015. The two central research questions explore (1) how European career guidance is made governable, and (2) how individuals’ career management is constructed and governed. The Foucauldian governmentality perspective and the analytic method of problematization is utilized. The analysis focuses on the compositions of normative forms of reason, discursive practices and techniques by which governing is exercised and knowledge is produced. The thesis is based on four articles, three of which concern career guidance and career management. The fourth article concerns education of citizenship. The analysis shows that the formation of a policy space for comparison of national systems of career guidance is significant for making European career guidance amenable to governance. It is mobilized by governing practices for involvement of institutional actors and the construction of standards of performance. This form of governance becomes effective on the condition that institutional actors use and produce knowledge and practices about what works in career guidance, and this implies self-control and constant monitoring. It is a complex process of producing self-regulation of career guidance adjustable to change and innovation in which both standardization and modulation are inbuilt. Moreover, this is dependent on the interplay of governance and self-government. Knowledge and practices shape career management as an individual competence, which each individual is assumed to achieve. The use of guidance techniques supporting this design and self-regulating practices contributes to responsibilizing individuals to achieve this competence. Knowledge of individuals’ management of their careers includes civic competence. This led me to extend my use of the theoretical framework to investigate how knowledge of civic competence is constructed in European policy documents concerning teacher education from 2000 to 2012. My analysis shows that presumptions of teaching civic competence support the production of the active and learning subject.