L’abondante littérature existante sur la vie politique haïtienne, œuvres de propagande ou de réprobation des gouvernements, fait de l’histoire politique un lieu de règlement de compte, ce qui donne une allure de polémique passionnée aux textes de nos aînés. Avec cette thèse, nous rejoignons et nous contribuons au travail de quelques rares spécialistes, universitaires de sciences humaines et sociales, qui cherchent à renouveler l’histoire politique haïtienne. Étudier les mécanismes de la prise du pouvoir exécutif en Haïti, ce n’est pas seulement le fait de dénoncer des élections truquées, des coups d’État, des insurrections qualifiées à tort de révolution ; mais c’est surtout une volonté de montrer de nombreux efforts qui ont été faits pour instaurer un régime démocratique et moderniser la vie politique haïtienne. L’objectif du travail, c’est de montrer comment Haïti passait de l’acclamation du chef d’État aux insurrections, des armes aux bulletins de vote et aboutir au suffrage universel. / The Abundant literature on the Haitian political life, as works of propaganda or disapproval of the governments, fact of the political history a place of settling of score, which gives a pace to impassioned polemic concerning the written documents of the elder generation of historians. This thesis, join and contribute to the work of some rare social scientists, which seek to renew Haitian political history. Studying the mechanisms of the executive seizure of power in Haiti does not mean denouncing faked elections, putsch, revolts, that are wrongly qualified of revolution. But it especially concerns a will to show the efforts which were made to establish a democratic regime and to modernize the Haitian political life. The objective of this work is to explain how Haiti has passed from the acclamation of the Head of State to insurrections, from weapons to polls, and from polls to the vote for all.

Inom några år kommer det bli stora pensionsavgångar och äldreomsorgen kommer att ställas inför en situation där det fortsatt kommer bli allt svårare att rekrytera och behålla personal. Idag ställs det stora krav på kompetensen i äldreomsorgen och det är av stor betydelse att det finns rätt personer med rätt kompetens. Behovet är stort av att finna nya sätt att rekrytera och att finna lösningar på hur arbetsuppgifterna ska kunna omfördelas mellan de olika professionerna inom äldreomsorgen. Det gäller även att kunna finna strategier för att kunna rekrytera personal så att kommunerna ska kunna fortsätta ge en bra och säker vård till brukarna. Enligt första linjens chefer är kompetensen en ständigt pågående process. I framtiden måste gemensamma krafttag göras för att lyckas både som medarbetare, arbetsgivare och för verksamheten i stort. I intervjuerna beskriver bland annat informanterna olika och nya sätt att rekrytera. Det framkommer i studien att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och att medarbetarna ska ha möjlighet att utvecklas, känna sig sedda och vara delaktiga för en bra arbetsmiljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka kompetensförsörjning inom kommunal äldreomsorg så som det erfars av första linjens chefer. Det empiriska underlaget baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med en induktiv ansats med totalt tio informanter. Informanterna arbetar alla som första linjens chefer inom äldreomsorg i både mindre och större kommuner i Sverige.

Tidigare forskning visar att första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg har blivit mer komplex och att ansvaret samt arbetsuppgifterna har ökat. Vidare ses ändrade arbetsförhållanden med ny teknik som skapar ett snabbare flöde vilket skapar en ökad arbetsbelastning för chefer. Alla dessa olika krav resulterar i att arbetet har blivit mindre hanterbart. Syftet med denna studie var att beskriva hur första linjens chefer inom vård och omsorg upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån arbetsbelastning, stöd, förbättringsarbeten och kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tio stycken informanter deltog i studien och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tio underkategorier som visar på att erfarenhet gör arbetet mer hanterbart och att det kollegiala stödet är viktigt, samt att arbetsbelastningen är hanterbar sett över året. Vidare forskning inom psykosocial arbetsmiljö behövs då det idag finns flera brister som påverkar första linjens chefers arbetsmiljö negativt. Kanske behövs en förändring för att skapa hållbara chefer inom vård och omsorg?

Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.

Tidigare forskning har visat att det är en upplevelse av hög arbetsbelastning och ansträngd psykosocial arbetsmiljö hos första linjens chefer inom dagens akutsjukvård. I ett flertal verksamheter har delat ledarskap införts som ett led i att möta de krav som ställs på första linjens chefer och samtidigt bedriva ett gott, effektivt men samtidigt hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Syftet med studien var att studera upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats och inspiration av fenomenologi. Datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Nioinformanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier som beskrivs i resultatet. Resultatet visar att kommunikationen har en inverkan på hur det delade ledarskapet upplevs men också att det delade ledarskapet är komplext samt att den psykosociala arbetsmiljön är utmanande. Utifrån dessa faktorer behövs vidare forskning kring hur det delade ledarskapet kan utvecklas för att främja ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap.

Ethical issues have taken an ever greater place in the social debate over recent years, and it has become increasingly important for today's organizations to follow the public's view of ethical justice. This affects HR-manager to a greater extent than many other managers, as the HR-manager is exposed to ethical problems and situations that involve the entire organization's personal. The leadership theory that primarily handles the ethical aspect of leadership is the ethical leadership. Ethical leadership does this without discussing what is considered ethical or unethical. On the other hand the focus is on how leaders should use different parts of their leadership to create conditions for being able to act in a way that is seen as ethically correct by the outside world. The study is based on whether HR-managers are a higher degree of task- or relationship-oriented in their leadership. It studies in accordance with the purpose of the study and problem definition if HR-managers in Skaraborg are a higher degree of task- or relationship-oriented in their leadership and how it relates to their ethical leadership.   To be able to fulfill the purpose of the study and answer the problem definition of the study, the study is based on interviews conducted with eight different HR-managers, all of whom are active in government controlled businesses in Skaraborg. The study's theoretical frame is based on previous research on the role of HR Manager, Managerial Grid, task- and relationship-oriented leadership and ethical leadership. The study's authors have chosen to use a qualitative method and it is designed according to a case study. The eight different HR-managers each represent a separate case and the interviews together with the facts collected from, among other things, the websites of the organizations are the basis for the study's empirical data. The study's empirical data is presented in relation to the theoretical frame in the analysis. In the analysis, the study's authors have found that there are two groups among current HR-managers, one that is a higher degree of task-oriented and one that is a higher degree of relational-oriented. The study's authors also present that there is a relationship between to which group the HR-managers belong and their ethical leadership. The final conclusion is that HR-managers who are a higher degree of relational-oriented correspond more closely with the theoretical reference framework of the study regarding ethical leadership. / Etiska frågor har tagit en allt större plats i samhällsdiskussionen under de senaste åren och det har blivit allt viktigare för dagens organisationer att följa det allmänheten anser är etiskt rätt. Detta drabbar HR-chefer i en högre utsträckning än många andra chefer, då HR-chefen utsätts för etiska problem och situationer som involverar hela organisationens personal. Den ledarskapsteori som främst involverar den etiska aspekten av ledarskapet är det etiska ledarskapet. Det etiska ledarskapet gör detta utan att gå in på diskussionen angående vad som anses vara etiskt eller oetiskt. Å andra sidan fokuserar det på hur ledare ska använda sig av olika delar av ledarskapet för att skapa förutsättningar för att ledaren sedan ska kunna agera på ett sätt som ses som etiskt korrekt av omvärlden. Studien utgår ifrån om HR-chefer i högre grad är uppgift- eller relationsorienterade i sitt ledarskap. Den studerar i enlighet med studiens syfte och problemformulering om HR-chefer i Skaraborg i högre grad är uppgift- eller relationsorienterade i sitt ledarskap och hur det relateras till deras etiska ledarskap.   För att kunna uppfylla studiens syfte och svara på studiens problemformulering utgår studien i första hand från intervjuer som genomfördes med åtta olika HR-chefer, som alla är verksamma inom offentliga verksamheter i Skaraborg. Studiens teoretiska referensram är uppbyggd utifrån tidigare forskning angående rollen som HR-chef, Managerial grid, uppgift- och relationsorienterat ledarskap samt etiskt ledarskap. Studiens författare har valt att genomföra en kvalitativ studie och den är utformad i enlighet med en fallstudie. De åtta olika HR-cheferna representerar var sitt fall och intervjuerna med dessa tillsammans med fakta som är insamlad från bland annat organisationernas hemsidor är grunden för studiens empiri. Studiens empiri ställs i relation till den teoretiska referensramen i studiens analys. Under analysen har studiens författare funnit att det finns två grupper bland de aktuella HR-cheferna, en som i en högre grad är uppgiftsorienterade och en som i en högre grad är relationsorienterade. Studiens författare ser även att det finns en relation mellan vilken grupp HR-cheferna tillhör och deras etiska ledarskap. Den slutgiltiga slutsatsen som presenteras är att HR-chefer som i högre grad är relationsorienterade i högre grad överensstämmer med studiens teoretiska referensram angående det etiska ledarskapet.

Bakgrund: Utifrån HR-transformationen har HR-funktionen samt HR-chefer fått en ny inriktning. Istället för att vara omvårdande och administrativa ska de vara mer värdeskapande, strategiska och effektiva. I och med detta har även rollerna för HR förändrats där förväntningarna samt vad HR bör fokusera på i sitt arbete har blivit otydligt. Detta har i sin tur skapat ett legitimitetsproblem för HR som blivit speciellt påtagligt i ledningsgruppen, där HR-chefer nu ska verka som en strategisk business partner. Det kan finnas olika orsaker till varför detta legitimitetsproblem existerar i praktiken på den svenska arbetsmarknaden. Dock finns det bristande forskning kring HR-chefers legitimitet i ledningsgrupper i Sverige samt hur de upplever sin legitimitet. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur HR-chefer i praktiken ser på deras legitimitet samt hur de tror att den eventuellt kan stärkas. Vidare är syftet att undersöka ifall HR-chefer använder sig utav mätverktyg gällande de mänskliga resurserna som hjälpmedel för att erhålla legitimitet. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ samt abduktiv metod där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Det är 10 stycken HR-chefer som intervjuats från olika branscher med olika typer av erfarenheter. Vald metod grundar sig i att studien är ämnad att fokusera på att få en djupare förståelse för valt problemområde, snarare än att försöka hitta lösningar på problemformuleringen. Slutsats: Studien har resulterat i att HR-chefer generellt sett inte upplever att de har bristande legitimitet i vare sig sin yrkesroll eller i ledningsgruppen. Vidare har studien bidragit med en förståelse för att mätverktyg gällande de mänskliga resurserna faktiskt kan fungera som ett hjälpmedel till HR-chefer för att de ska erhålla eller stärka sin legitimitet. Studien har dessutom lyft fram andra faktorer som har visat sig ha en positiv inverkan på legitimiteten där kommunikation, visa sitt värde samt att vara insatt i hela verksamheten tas upp som exempel. / Background: After the HR transformation, the HR function and HR managers should be more strategic, effective and creating more value than being only an administrative function like they were before. Based on this new alignment the expectations and what the HR function should focus on have become unclear. In turn, this have created a legitimacy problem for HR and have also affected them in their ambition to become a strategic business partner in company’s boardrooms. There could be different reasons to why this legitimacy issue exists on the Swedish work market. However, are the research about HR managers legitimacy in boardrooms in Sweden and their experience around their own legitimacy insufficient. Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how HR managers in practice look at their legitimacy and how they believe it can be strengthened. Furthermore, the purpose is to investigate whether HR managers use measuring tools regarding human resources in their ambition to obtaining legitimacy. Method: The study has been conducted with a qualitative and abductive method, where interviews have been used as a data collection method. 10 HR managers have been interviewed from different industries with different types of experiences. The chosen method is based on the study’s focus, which is to gain a deeper understanding of the chosen problem area, rather than trying to find solutions to the problem. Conclusion: The result of this study indicate that HR managers generally do not feel that they have a lack of legitimacy in either their professional role or in the company’s boardroom. Furthermore, the study has contributed to an understanding that measuring tools regarding human resources can function as a tool for HR managers in their ambition to obtain or strengthen their legitimacy. The study has also highlighted other factors that have proved to have a positive impact on the legitimacy where communication, showing their value and having knowledge about the entire business are addressed as examples.

No description available.

This study focuses on how leadership is constructed in the Social Service of Sweden. The aim is to study how first line managers experience expectations on themselves as leaders and how they handle these as well as how they perceive their possibility to live up to these expectations. The study is based on eight interviews with first line managers in the fields of Social Service. Even though the result show that first line managers experience a lot of, sometimes conflicting, expectations, both from within the organisation but also external expectations from society, they feel that they can handle the pressure. The managers appear to have developed strategies to handle these expectations by re-formulating them into new expectations that is easier to live up to. Also, they believe that they have good opportunities as they feel supported in their work and they have a good self-esteem. Overall the interviewed first line managers don’t describe themselves as stressed or overworked, troubled with meeting up to expectations on them, which somewhat contradicts the result of previous research.

Cette thèse examine le poids du genre dans la structuration de la demande scolaire à Ouagadougou. Elle traite particulièrement du rôle des femmes dans la modulation des inégalités scolaires au sein des ménages. La recherche mobilise les données du recensement de 2006, celles d’une enquête quantitative sur l’implication des pères et des mères dans la scolarisation et des entretiens semi-structurés avec des femmes chefs de ménage réalisés en 2009, afin de revisiter de façon approfondie le résultat souvent observé en Afrique subsaharienne d’une meilleure scolarisation des enfants dans les ménages féminins. L’analyse porte d’abord sur les propriétés sociologiques du statut de « femme chef de ménage » et regarde l’élément qui le légitime comme une catégorie distincte de celle des hommes chef d’un ménage et lui confère une cohésion de groupe. Elle s’intéresse ensuite à la variation de la demande scolaire selon le sexe du chef de ménage et celui des enfants en lien avec leur statut familial. Il ressort des résultats que moins que le statut de chef de ménage, les configurations familiales particulières des structures dirigées par une femme en font des environnements favorables à la scolarisation des enfants, surtout des garçons. Il apparaît également une complexité et une ambiguïté du rapport à l’école de ces ménages, qui sont plus néfastes pour la scolarisation de certaines filles, conséquence des rapports sociaux de sexe inégaux dans la société exacerbés par le besoin en main-d’œuvre domestique des familles urbaines. La thèse met ainsi en lumière les potentialités des données du recensement pour une approche sexuée des stratégies scolaires familiales en milieu urbain burkinabè. / This thesis examines the mediating role of gender in the demand for child education in Ouagadougou. It specifically addresses the influence of women in the modification of educational inequalities within households. The research utilizes census data from 2006, data from a quantitative study on the involvement of fathers and mothers in education, and semi-structures interviews with female heads of household conducted in 2009, to elaborate on results often observed in sub-Saharan Africa that children are often better educated in female-headed households. The analysis deals primarily with sociological priorities of the status of the “female head of household” and examines the element that legitimizes them as a distinct category from male heads of household, creating a cohesive group. The study focuses then on the relationship between demand for schooling and the sex of the head of household as well as, the sex of children in relation to family status. The results demonstrate that regardless the status of the head of household, particular family configurations with structures headed by women provide a conducive environment for the education of children, especially for boys. A complex and ambiguous finding also emerged in regards to the schools of these households, which proved to be more harmful to the education of some girls as a result of unequal gender relations in society exacerbated by the need for domestic labor in urban families. This thesis sheds light on the potential for census data to provide a gender-based approach to family education strategies in urban Burkina Faso.