Syftet med studien var att få förståelse för hur chefer upplever arbetet med arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla medarbetare trots avsaknaden av en employer branding-strategi. Employer branding är en strategi som innefattar arbetet med att attrahera och behålla medarbetare genom att marknadsföra arbetsgivarvarumärket. Företag inom stålindustrin upplever stora svårigheter med att attrahera och behålla medarbetare. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpats där chefer på ett företag inom stålindustrin har intervjuats. Studien har undersökt om företagets nuvarande arbete med arbetsgivarvarumärket, attrahera och behålla medarbetare fungerar eller om det blir mer tydligt och samordnat om företaget skulle ha en employer branding-strategi. Resultatet visade att företaget inte har ett tydligt definierat arbetsgivarvarumärke. Vidare visade resultatet att företaget har en strategi för att attrahera den beskrivna målgruppen. Slutligen visade resultatet att det genomförs en stor variation av insatser på företaget för att behålla medarbetare och det framkommer att det inte finns någon tydlig strategi för detta. Studiens slutsats är att arbetsgivarvarumärket är en nyckelfaktor i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare på ett tydligt och samordnat sätt. De unika egenskaper som arbetsgivarvarumärket marknadsför är grunden för hur chefer ska arbeta samordnat med strategier kring attrahera och behålla medarbetare. Employer branding kan vara ett hjälpmedel för att samla strategierna men det är arbetsgivarvarumärket som skapar tydligheten och den ”röda tråden” i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare. Studien ska bidra med förståelse för hur företag kan arbeta med arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla medarbetare utan att ha en implementerad employer branding-strategi. Då behöver företaget definiera och arbeta strategiskt med arbetsgivarvarumärket för att skapa en tydlighet och samordning i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare. / The purpose of the study was to gain an understanding of how managers experience the work with the employer brand in order to attract and retain employees despite the lack of an employer branding strategy. Employer branding is a strategy that includes the work of attracting and retaining employees by marketing the employer brand. Companies in the steel industry have great difficulty in attracting and retaining employees. To achieve the purpose, a qualitative method with semistructured interviews has been applied where managers at a company in the steel industry have been interviewed. What the study has examined is whether the company's current work with the employer brand, attracting and retaining employees works or whether it becomes clearer and more coordinated if the company had an employer branding strategy. The results showed that the company does not have a clearly defined employer brand. Furthermore, the results showed that the company has a strategy for attracting the described target group. Finally, the results showed that a large variety of efforts are made at the company to retain employees and it appears that there is no clear strategy for this. The study concludes that the employer brand is a key factor in the work of attracting and retaining employees in a clear and coordinated way. The unique characteristics that the employer brand markets are the foundation for how managers should work in a coordinated way with strategies for attracting and retaining employees. Employer branding can be a tool for gathering strategies, but it is the employer brand that creates the clarity and the "common thread" in the work of attracting and retaining employees. The study will contribute with an understanding how companies can work with the employer brand to attract and retain employees without having an implemented employer branding strategy. Then the company needs to define and work strategically with the employer brand to create clarity and coordination in the work of attracting and retaining employees.

Hot och våld ökar på arbetsplatser inom vård- och omsorg och rapporteras allt oftare, särskilt förekommer hot och våld i verksamheter som psykiatri, akutvård, ambulans och geriatriken. Vår upplevelse är att hot och våld ökat mot vårdpersonal de senaste åren. Det lyfts vidare vikten av erfarna och skickliga chefer för att minska situationer kring hot och våld. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är chefens förebyggande arbete viktigt för att skapa en trygg arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka hur chefer ser på och arbetar med hot och våld i sina verksamheter. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet av informanter är första linjens chefer inom fyra olika verksamheter i två storstadsregioner. Analysen är utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet hittade vi olika teman men det viktigaste som framkom var att hot och våld hanteras olika. Vidare att hot och våld normaliseras och slutligen även att rutiner finns, men att de enligt cheferna inte alltid följs av personalen. Cheferna separerade hot från våld genom att hot var något som ofta inte anmäls. Det fanns en medvetenhet hos majoriteten av cheferna vi intervjuat att hot och våld normaliseras av personalen. Det förebyggande arbetet skiljde sig mycket i verksamheterna och cheferna uttryckte att de rutiner som finns inte alltid följs. Cheferna anser att bemötande och utbildning är betydelsefulla delar i det förebyggande arbetet kring hot och våld.

No description available.

Uppsatsen är en multi metodstudie där avsikten är att undersöka om filmdokumentation, tematisk analys och tidsgeografi kan användas som verktyg för att studera hantverk inom gastronomi och i detta fall specifikt en kocks hantverk. Syftet var att ta fram ett recept på görandet, hur steka kött. Aktiviteten genomfördes på forskningsrestaurang vid Umeå Universitet och dokumenterades med filmmetod. Filmmaterialet analyserades med tematisk analys och resultatet fördes in i ett tidsgeografiskt diagram. Kockens förkunskaper användes för att kunna säkerställa trovärdigheten vid analysen. Tidsgeografiska diagrammet gav en visuell bild av tids och rumsanvändningen hos kocken. Det tidsgeografiska diagrammet visar på ett antal aktiviteter som upprepas ett stort antal gånger och vi kan tydligt se likheter men också skillnader där hantverkaren måste använda sin kunskap för att justera sitt hantverk efter det förändrade förutsättningarna. Resultatet visar på tre typer av hantverk, sensoriskt, reflekterande och fysiskt hantverk som används i en komplex variation genom hela aktiviteten. Resultatet visar på att metoderna kan användas för att studera hantverk och att tidsgeografi som synsätt kan ge ett visuellt sätt att beskriva hantverket och som i sin tur kan användas som ett recept. / This thesis, is based on a multi-method study to test if film documentation, thematic analysis and time geography can be used to study crafts within gastronomy and in this case culinary arts. The aim was to develop a recipe on making and how to prepare meat. The activity was performed in the research restaurant at Umeå university School of Restaurant and Culinary Arts and was documented with film method. The film material was analyzed with thematic analysis and the results were also expressed in a time geography graph. The chef’s pre-understanding was used when data was analyzed. Time geography gave a visual picture of the usage of time in space by the chef and the graph shows the activities that repeat them self a large amount of times. We can see similarities but also differences were craftsmen have to use their knowledge in order to adjust their activities after the changing circumstances in the environment. The result show three types of crafts, sensory, reflective and physical craft which are used in a complex variation. In conclusion this study shows that the methods can be used to study crafts and time geography as an approach can give a visual picture of the complexity of craft. The study shows also that time geography is helpful to create a recipe.

The police force has shown itself to be a workplace that often suffers from burnout syndrome. In turn, this leads to a reduced desire to work among the employees and it can even go as far as voluntary termination. Previous research describes that praise has a good effect on employee’s motivation towards work, which is an important factor of success within organizations. People can find themselves motivated in different ways. One may feel motivated due to a form of self-interest while another may feel motivated due to some type of external pressure and compulsion. How praise in turn affects different types of motivation within the police is however unexplored. The purpose of the thesis is therefore to investigate how verbal rewards in the form of praise from chiefs can affect police officers' work motivation. To answer the purpose of the essay, a qualitative interview study was conducted on police officers. The choice of police officers in external service was based on the fact that it is an occupational group who circulate out in society and face many different types of challenges and stressful efforts daily at work. Therefore, it was seen as particularly interesting to study whether their work motivation is affected by praise. The focus of the study has been to investigate how police officers receive praise, in which way they prefer to receive praise and finally how praise affects their work motivation. Eleven police officers on external duty have been interviewed. The study shows that the effect of praise from the chief of police on the police's work motivation varies. During our thesis, we highlight four different types of motivation, which we then investigate whether praise from the manager has an effect on or not. Worth mentioning is that the majority of police officers do not see praise as the primary focus in their work. Many police officers see themselves getting driven by their own goals and not least by the society for which they work. However, the study shows that praise tends to influence their various motivations to a certain extent. / Poliskåren har visat sig vara en arbetsplats som ofta drabbas av utmattningssyndrom. I sin tur leder detta till minskad arbetslust hos de anställda och det kan till och med gå så långt som till frivillig uppsägning. Tidigare forskning beskriver att beröm har en god påverkan på arbetsmotivation hos medarbetare och arbetsmotivation är en viktig framgångsfaktor inom organisationer. Människor kan i sin tur uppleva sig motiverade på olika sätt. En individ kan känna motivation på grund av ett eget intresse medan en annan kan känna motivation på grund av någon typ av externt tvång. Hur beröm i sin tur påverkar olika motivationstyper inom polisen är emellertid outforskat. Syftet med uppsatsen är därav att undersöka hur verbala belöningar i form av beröm från chefen påverkar polisers arbetsmotivation. För att besvara syftet med arbetet har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie på poliser. Valet föll på poliser i yttre tjänst då det är en yrkesgrupp som dagligen rör sig ute i samhället och stöter på många olika typer av utmaningar och påfrestande arbetsinsatser. På grund av det sågs det extra intressant att studera huruvida deras arbetsmotivation påverkas av beröm. Fokus i studien har varit att undersöka hur poliser får beröm, hur beröm påverkar deras arbetsmotivation och på vilket sätt de själva föredrar att få beröm på. Sammantaget har elva poliser i yttre tjänst intervjuats. Studien visar att hur beröm från chefen påverkar polisens arbetsmotivation varierar. I arbetet lyfter vi fyra olika motivationstyper som vi sedan undersöker huruvida beröm från chefen påverkar eller inte. Värt att nämna är att majoriteten av poliserna inte ser beröm som det primära i deras arbete. Många ser sig själv drivas av sina egna mål och inte minst samhället som de arbetar för. Däremot visar undersökningen att beröm tenderar att påverka deras olika motivationer i viss mån.

Studiens syfte var att undersöka första linjens chefers upplevelse av att arbeta inom svensk äldreomsorg och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Att orka, kunna och vilja jobba ett helt arbetsliv med tillgång till ett starkt stöd och delaktighet är några aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien bygger på kvalitativt semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom kommunal hemvård samt vård- och omsorgsboende. Det empiriska materialet analyseras genom en tematisk analys med utgångspunkt i Theorells modeller om krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Intervjumaterialet visar att enhetscheferna förväntas tillgodose medarbetarnas arbetsmiljö genom systematiskt arbetsmiljöarbete och studien påvisar samtidigt brister vad gäller enhetschefernas arbetsmiljö. Resultaten pekar mot att flera chefer riskerar att befinna sig i en kritisk arbetssituation med ett arbetsliv som är ohållbart i längden, med ökad risk för ohälsa. Deltagarnas egen definition av hållbart arbetsliv går inte i linje med hur de framställer hur verkligheten ser ut i dagsläget. Undersökningen synliggör att det fortfarande krävs förändring när det gäller första linjens chefers arbetsmiljö. Sammantaget bidrar studien med kunskap om de förbättringsåtgärder som krävs för att främja ett hållbart arbetsliv / The study aims to investigate first-line managers' experience of working in Swedish elderly care and the conditions for a sustainable working life. Being able and willing to work a full working life with access to strong support and participation are some aspects of a sustainable working life. The study is based on qualitative semi-structured interviews with sex first-line managers within municipal home care and care and long-term care homes. The empirical material is analyzed through a thematic analysis based on Theorell's models of demand-control-support and effort-reward, as well as Hochschild's theory of emotional labor. The first-line managers are expected to care for the employees' work environment, but the study shows shortcomings in terms of the first-line managers' work environment. The results point to several managers risking being in a critical work situation with a working life that is unsustainable in the long run with an increased risk of bad health. The participants' own definition of sustainable working life is not in line with how they present what reality looks like today. The study proves that change is required when it comes to the work environment of first-line managers. Summarized this study contributes with knowledge of the improvement measures that are required to promote a sustainable working life

Studien syftar till att öka förståelsen för ledarskapets inverkan i hur innovationer skapas på arbetsplatser. Vi studerar ledarskapets roll för att skapa motivation och motivationens roll är att se hur individerna inom organisationen strävar efter att engagera sig för arbetsplatsen och branschens framtid. Fokus är på banksektorn där caset utgör ledarskap, motivation ochinnovation inom en traditionell svensk storbank. Studien riktar sig till bankpersonal, vilket baseras på semistrukturerade intervjuer samt enkätfrågor. Det teoretiska bidraget som studien kommer att tillskjuta är hur innovation och risk kommuniceras mellan banken, cheferna och medarbetarna. Fokuset är hur balansen förhåller sig mellan innovation och risk. Det praktiska bidraget är att få en förståelse i hur banken arbetar med sin riskexponering och hur innovation samt risk kommuniceras mellan organisationen, cheferna och medarbetarna. Författarna har gått mellan teori och verklighet, därav en abduktiv metod. I resultatet beskrivs en analytisk intervjuerna där ledarskapet framhävs, hur de motiverar sina anställda och hur de ser på innovation inom organisationen. Därefter framkommer den deskriptiva datan från enkätfrågorna och vad medarbetarna anser hur ledarskapet är och vilken motivation de har samt hur innovationen ser ut. I analysen/diskussionen tar författarna hänsyn till tidigare litteratur och vad teorin säger hur resultatet kan tolkas för att sedan kunna använda sig av en innehållsanalys och ta fram olika kategorier och underkategorier. Exempelvis framgick det att innovationen påverkas av ledarskapet och motivationen, där medarbetarna anser att banken behöver mer innovation men att det sker en avvägning i ledarskapet. Avvägningen handlar om huruvida ledarna väljer innovation eller säkerhet. Det transformativa ledarskapet visar på samband med den integrerade motivationen men väljer säkerhet. Det transaktionella ledarskapet påverkar den yttre motivationen men leder till mer innovation.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om chefens och kommunikationens betydelse för att det kollektiva lärandet på en icke namngiven arbetsplats uppstår. Metodvalet var semistrukturerade intervjuer där medarbetare samt en chef på en avdelning medverkade. Analysmetoden som användes var fenomenografisk genom sjustegsmodellen. Resultatet visar på att arbetsplatsen hade en arbetsplatsspecifik terminologi som ansågs viktig för medarbetarna samt chef. Vidare visade resultatet att det kollektiva lärandet börjar redan vid upplärningen av nya anställda och fortsätter sedan med något som arbetsplatsen kallar för KUT-timmen. Det kollektiva lärandet arbetas aktivt med på arbetsplatsen, uppmuntras av chefen samt att medarbetarna har en uppfattning att det är chefens ansvar att pusha till att ett kollektivt lärande uppstår och här ser medarbetarna att chefen uppfyller sin del. Resultatet visade även att medarbetarna samt chef anser att det finns ett bra socialt samspel på arbetsplatsen och att detta leder till en tillit till chef samt medarbetare. Det sociala samspelet arbetas för aktivt av chefen via bland annat 1 till 1 samtal som uppfattas positivt av samtliga medarbetare då det bidrar till en nära relation till chefen. Det resulterar i en trygg arbetsplats där samtliga medarbetare trivs väl. De slutsatser som kan dras är att om det ska uppstå ett kollektivt lärande på arbetsplatsen har chefens agerande en roll i om detta sker. Både medarbetare och chef delar denna uppfattning och även att det finns en viktig del i att kommunikationen är korrekt så att alla på arbetsplatsen förstår den arbetsplatsspecifika terminologin för att ett lärande ska ske, oavsett om det är individuellt eller kollektivt. Studien är relevant då ämnet är aktuellt inom det pedagogiska forskningsfältet, detta stärks av den tidigare forskning som använts i studien.

L'infirmière-chef (IC) et l'infirmière clinicienne spécialisée (ICS) ont un rôle à jouer sur le plan de la qualité de soins. À l'aide de la théorie d'adaptation de Roy (2009) et du Nursing role effectiveness model d'Irvine, Sidani et McGillis Hall (1998) inspiré de la conception de Donabedian (1966), une étude de cas multiples a permis d'identifier les éléments de complémentarité et les facteurs qui facilitent et contraignent la complémentarité des rôles de l'IC et de l'ICS sur le plan de la qualité des soins. Trois études de cas ont été réalisées : un centre hospitalier (cas 1) où les éléments de processus, structure et résultats (Donabedian, 1966) qui influencent la complémentarité des rôles de l'IC et de l'ICS ont été examinés et deux dyades IC-ICS (cas 2 et 3) oeuvrant sur deux unités de soins pouvant être situées dans deux unités de soins de deux hôpitaux d'un même centre hospitalier. Les données sont issues de neuf entrevues individuelles (n=9), deux groupes de discussion (n=8), deux périodes d'observation et une consultation de documents officiels. Les résultats suggèrent que l'IC et l'ICS sont complémentaires pour réaliser des activités demandées par la structure organisationnelle visant des soins de qualité (l'analyse des incidents et accidents, la planification des besoins de formation et la mise en oeuvre d'un projet clinique). Pour la complémentarité de leur rôle, l'expertise clinique de l'ICS et de l'IC et leur proximité sont facilitantes, mais les multiples dossiers sont contraignants.

Intresset för chefskap har minskat hos unga, samtidigt som allt fler äldre chefer kommer att gå i pension inom kort. Komplexiteten med chefskap är stor och utmaningarna, i synnerhet det bristande stödet, är påtagliga för förstagångschefer. Därför fanns en möjlighet att studera fenomenet närmare för att bringa en viss klarhet i ämnet. Syftet med studien var att ge unga en tydligare bild av chefskap. Det här genom att visa hur synen på chefskap förändras när en individ tar sig an positionen som chef för första gången och beskriva hur förstagångschefer upplever att stödet från organisationen har påverkat övergången till chefspositionen. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats var kvalitativ data samlades in via åtta intervjuer med förstagångschefer. Utifrån kvalitativ data har fyra teman sedan identifierats som tolkats med hjälp av de teorier vi funnit lämpliga. Baserat på de resultat som uppkom fördes här en sammanfattande och djupare diskussion. Förstagångcheferna visade, utifrån sina erfarenheter, att de haft en romantiserad bild av chefskapet innan de blev chefer. Nu ser de chefskapet som något roligt men även att det innebär mycket ansvar. Förstagångscheferna redogjorde även för att stödet i övergången till chef var bristfällig men att det inte var den enda eller den största utmaningen. / The interest in managership has declined among young people, while more and more old managers will be retiring shortly. The complexity of managership and the challenges, particularly regarding the lack of support, are great for first-time managers. Therefore there was an opportunity to study the phenomenon further to bring some clarity on the subject. The aim and purpose with the thesis was to give young people a clearer image of managership. This by showing how perceptions of management and managership could change when an individual takes on the position as a first-time manager and further describe how the first-time-managers felt about the amount of support from the organization and how it has influenced the transition to the manager position. The study was based on a qualitative method with an inductive approach where the qualitative data was collected through eight interviews with first-time managers. Based on the qualitative data, four themes were identified and interpreted with theories we found suitable. Based on the results that emerged, a summarized and deeper discussion was performed. The first-time-managers showed, based on their experiences, that they had a somewhat romanticized image of managership before becoming managers themselves. Nowadays they view the managership as something fun but also as something that requires a great amount of responsibility. The first-time-managers also outlined the insufficiency regarding the support from the organizations in the transition that turned out not to be the only or the most challenging problem.