<p>The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out.</p><p>The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership.</p> / <p>Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling.</p><p>Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i.</p><p>I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav.</p><p>För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer.</p><p>I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”.</p><p>Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del.</p><p>I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning.</p><p>Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art.</p><p>I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti.</p><p>I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen.</p><p>Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.</p>

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns “leadership/leadership styles”, “conflict management”, “to be active in the private/public elderly care”. Social workers often choose to work as a manager in private and public elderly care. The work as a manager is demanding with pressure from several/different parties and the manager faces new challenges. Conflicts are one challenge that mangers faces, and conflicts can be a sensitive topic. The study deals with the complexity that managers in the private and public elderly care faces, mainly based on the leadership role in conflict management. The results show that the interviewees leadership in this study, for the most part can be linked to the situational leadership style, which means that managers believe that leadership adapts to any situation that arises. They also experienced that the private elderly care has higher demands and that there is a bigger responsibility on the individual manger than it is in the public elderly care. There are many different support functions in the public elderly care that managers have the opportunity to take help from daily, that opportunity does not exist in private elderly care.

L'objectif de cette thèse est de contribuer à une meilleure compréhension de la formulation et du renouvellement des stratégies à travers le temps. Nous avons pour ce faire choisi d'analyser les comportements stratégiques de trois entreprises face à un choc prévisible annoncé plusieurs années d'avance. Il s'agit de l'abolition des quotas à l'importation de vêtements décidée par l'Organisation Mondiale du Commerce en 1995, et qui devait prendre effet en 2005. La recherche a porté sur les deux questions suivantes : • Quels sont les facteurs qui peuvent nous aider à comprendre la réaction et le comportement d'une entreprise à la suite d'une rupture institutionnelle programmée? • Existe-t-il des régularités qui se dégagent de l'évolution du processus stratégique prenant place à la suite d'une rupture institutionnelle programmée? La recherche est exploratoire et qualitative. Elle a été guidée par un modèle interactif de type contextualiste construit à partir de la littérature, qui met en relation trois éléments centraux : la création de sens par les décideurs, le contexte de chaque entreprise et les ressources relationnelles liant les entreprises et leurs parties prenantes. Ce modèle est globalement validé par le terrain. Il nous a permis, d'une part, de saisir les logiques sous-jacentes aux réponses formulées par les entreprises face à la rupture annoncée et, d'autre part, de replacer ces logiques dans l'évolution générale de la stratégie de ces entreprises à travers le temps. L'analyse de nos résultats nous a révélé l'existence d'une forte cohérence entre les différents éléments de réponse aux questions posées. Nous proposons de les intégrer dans un modèle centré sur le concept de « maturité stratégique », défini comme l'acquisition par une entreprise de l'expertise nécessaire à la construction et au renouvellement de sa vision et de son action stratégiques. La maturité stratégique est faite à la fois de clairvoyance proactive et de capacité d'action. Elle s'enrichit dans le temps au cours d'un processus collectif d'apprentissage au contact des différentes problématiques internes et externes auxquelles les dirigeants sont appelés à se mesurer. La maturité stratégique expliquerait ainsi pourquoi les entreprises d'une même industrie ont su profiter mieux que d'autres du délai de dix ans dont elles disposaient avant l'abolition définitive des quotas à l'importation. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : formation des stratégies, rupture institutionnelle programmée, dirigeant, contexte, ressources relationnelles, création de sens, industrie du vêtement, abolition des quotas.

Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy. Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet. Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

L'introduction en Bourse est une opération de financement majeure dans la vie d'une entreprise. Le choix des intermédiaires-conseils revêt une importance capitale, particulièrement celui du syndicat bancaire dont les responsabilités sont importantes, à l'image de la certification du prix d'émission et la réussite du placement des titres. Les multiples asymétries d'information et les anomalies des marchés boursiers impliquent pour l'émetteur de prendre les bonnes décisions. Nous nous intéressons particulièrement à la compréhension des critères de sélection utilisés par l'entrepriseémettrice dans le choix de la banque chef de file. Parmi ceux-ci, le critère de réputation dont les travaux empiriques, majoritairement outre-Atlantique, ont mis en évidence l'impact positif dans l'atténuation des déviations observées sur le marché boursier. La démarche suivie pour argumenter cette thèse nous a conduits, dans le premier chapitre à justifier notre positionnement théorique et à développer notre cadre de recherche. Dans le deuxième chapitre, nous présentons une étude de cas de l'introduction en Bourse d'Electricité de France, opération européenne majeure réalisée durant cette dernière décennie et entreprenons une démarche qualitative dans laquelle nous prenons en compte la réalité économique et financière. Enfin, la vérification empirique de cette problématique est développée dans le troisième chapitre. Nous réalisons une étude statistique sur un échantillon d'introductions en Bourse européennes afin d'apporter des éclaircissements sur la structure de la syndication bancaire et examinons le lien de cette structure avec la réputation de la banque chef defile.

As the world of business changes at a pace higher than ever before, there is an increased need for organizations to rapidly adapt and respond to these internal and external changes, whether they are technological, political, social or environmental. In management, agility is a term frequently used today in response to this new business environment, which often includes the use of agile methodologies for product development. As organizations adopt agile methodologies, old traditional management and leadership models fade. This void is being filled by new and emerging agile leadership models. Additionally, self-organizing and cross-functional teams become key concepts. All these transformations are bound to culminate in a considerable alteration in the role of the manager. This study examines the new role of the manager in an organization transitioning to agile. To answer the research questions, changes in the key work activities of the manager were evaluated, as well as how changes in interplay and interaction between the manager and the group could affect the role. Furthermore, the aim was also to identify some of the main challenges and barriers that arise. This was studied qualitatively through a literature review. Also, a case study was conducted at the software development department at Scania AB, where ten managers and one employee was interviewed. A survey was also sent out to the group members at this department, with 150 respondents. Findings indicated that most work activities did not change. Some of them changed in character due to introducing an agile method and due to internal, structural changes. In one case, the work focus shifted from one activity to another. In the interplay with the group, the manager now has new roles to consider, while his role becomes more of an empowerer and meets new leadership models. With this organizational change, there are also new opportunities of delegating work activities to a higher extent. The main challenges that were identified regarded communication and coordination, control, and mastering agile methods. / Affärsvärlden möter förändringar i en allt snabbare takt än tidigare, varför organisationer måste bemöta och förhålla sig till både de interna och externa förändringar som sker, vare sig dessa är teknologiska, politiska, sociala eller miljömässiga. Inom ledarskap används idag termen agilt allt mer, som svar på detta nya affärsklimat, vilket ofta inkluderar användandet av agila metoder inom produktutveckling. Då allt fler organisationer inför användandet av agila metoder, tappar också de traditionella ledarskapsmodellerna sin roll. Detta gap som uppstår har kommit att fyllas av nya agila ledarskapsmodeller. Vidare blir också självstyrande och tvärfunktionella grupper viktiga koncept. Dessa förändringar medför en avsevärd förändring av chefsrollen. Denna studie undersöker hur chefsrollen förändras i en organisationen som blir allt mer agil. För att svara på forskningsfrågorna undersöktes hur huvudarbetsuppgifterna förändrats, men också hur förändringar i samspelet och interaktionen mellan chefen och gruppen kan komma att påverka chefsrollen. Vidare undersöktes också vilka huvudsakliga utmaningar och hinder som uppstod. En kvalitativ litteraturstudie utfördes i studien. Också en fallstudie på avdelningen för mjukvaruutveckling på Scania AB utfördes, där tio gruppchefer och en annan anställd intervjuades. En undersöknings skickades också ut till gruppmedlemmar på denna avdelningar, med totalt 150 svar.Resultatet påvisade att de flesta arbetsuppgifter inte förändrades. Vissa av dessa förändrades i karaktär och i utförandet, till följd av införandet av en agil metod och strukturella förändringar i företaget. I ett fall skiftade arbetsfokus från en arbetsuppgift till en annan. I samspelet mellan chef och grupp har nu chefen nya roller att ta hänsyn till. Chefens roll blir mer av en facilitator, där nya ledarskapsmodeller också står till mötes. Chefen har också större möjligheter till delegering av arbetsuppgifter än tidigare. De utmaningar som identifierades rörde kommunikation och koordination, kontroll, och hanteringen av agila metoder.

Thesis (MSc)--Stellenbosch University, 2012. / ENGLISH ABSTRACT: The yeast species, Saccharomyces cerevisiae and S. bayanus are well known for the key role they play during alcoholic fermentation in both wine and beer industries. These yeasts are available in pure active dried form and can be used to produce different wine styles and to manage quality. There are more than 200 commercial wine yeast strains on the market and include naturally isolated strains and hybrids. With all these commercial yeasts available, strain authenticity is very important to the manufacturer of active dried wine yeasts (ADWY) because it can prevent commercial losses and maintain market credibility. It is as important to the winemaker as it may impact wine quality. Various traditional and molecular techniques have been successfully applied to perform quality control of wine yeast strains. The aims of this study were to evaluate electrophoretic karyotyping (CHEF) and PCRbased methods to distinguish between Saccharomyces wine yeast strains and to establish a database containing molecular profiles of commercial strains. CHEF karyotyping was chosen because it is generally used in the wine industry to distinguish between wine yeast strains, but can be time-consuming. Alternatively, PCR-based methods are considered to be reliable and fast. These PCR methods included the evaluation of interdelta regions, multiplex-PCR of miniand microsatellites, MET2 gene RFLP analysis and the use of several species-specific primers. In this study, 62 commercial wine yeast strains, were randomly selected from various manufacturers of ADWY, and two reference strains, S. bayanus CBS 380 and S. cerevisiae CBS 1171, were evaluated. CHEF karyotyping could successfully differentiate between all 64 yeast strains. The two primer sets used for interdelta amplifications, delta1-2 and delta12-21, yielded 59 and 62 profiles, respectively. Yeast strains considered to be similar or identical according to interdelta amplification results, were resolved with CHEF karyotyping. CHEF karyotyping was proven to be more accurate than interdelta amplifications in distinguishing between commercial wine yeast strains. However, the results of interdelta amplifications were very useful and less time-consuming. The multiplex-PCR of mini- and microsatellite primers only succeeded in identifying a specific band within 55 of the 64 yeast strains including the S. cerevisiae reference strain, a possible indication of species specificity. However, oenological designation using MET2 gene RFLP analysis and species-specific primers indicated that all the commercial strains in this study had a S. cerevisiae ancestry. Restriction analysis of the MET2 gene with EcoRI also successfully identified AWRI Fusion and Zymaflore X5 as hybrid yeast strains. A wine yeast database was created and contains three libraries, i.e. CHEF karyotypes, delta1-2 and delta12-21 electrophoretic profiles. The database was proven to be functional and showed great accuracy in grouping and identifying test strains. The database has many possible applications, but there is still some optimisation and refinement needed. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die Saccharomyces sensu stricto kompleks, is bekend vir die belangrike rol wat hierdie giste speel tydens alkoholiese fermentasie in biede wyn en bier industrieë. Dit is om hierdie rede dat kelders rein aktief gedroogte wyngis gebruik vir die produksie van spesifieke wynstyle, asook kwaliteit. Daar is meer as 200 kommersiële wyngiste op die mark beskikbaar en dit sluit natuurlike isolate en hibriede in. Daarom is gisras verifikasie baie belangrik vir die vervaardiger van aktief gedroogde wyngiste asook die wynmaker om finansiële verliese te voorkom en mark vertrouenswaardigheid te handhaaf. Verskeie tradisionele en molekulêre metodes word suksesvol toegepas vir gehalte beheer van die gisrasse. Die doel van hierdie studie was om elektroforetiese kariotipering (CHEF) en PKR gebaseerde tegnieke se vermoë om tussen Saccharomyces wyngiste te onderskei, te ondersoek. Ook deel van die doelwitte was om ‘n databasis te skep wat die verskillende elektroforetiese profiele van die kommersiële gisrasse bevat. Tydens hierdie studie is 62 kommersiële gisrasse van verskeie vervaardigers ewekansig geselekteer. Saccharomyces bayanus CBS 380 en S. cerevisiae CBS 1171 is as verwysingsrasse gebruik. Elektroforetiese kariotipering (CHEF) is gekies omdat dit een van die mees algemeenste tegnieke is wat gebruik word om tussen wyngiste te onderskei, maar dit word as tydrowend en arbeidsintensief beskou. As ‘n alternatief is daar na PKR gebaseerde tegnieke gekyk. Hierdie tegnieke word as betroubaar en vinnig beskou. Verskeie PKR gebaseerde tegnieke is ondersoek, naamlik PKR van interdelta areas, multipleks-PKR van mini- en mikrosatelliete, MET2 geen RFLP analise en die gebruik van spesie-spesifieke inleiers. Interdelta amplifikasies en mini- en makrosatelliet inleiers is geselekteer as gevolg van hul vermoë om Saccharomyces wyngiste tot op spesie en ras vlak te onderskei. Die MET2 geen en spesie-spesifieke inleiers is geselekteer om die kommersiele wyngis as S. cerevisiae, S. bayanus of as hibriede te klassifiseer. CHEF kariotipering kon tussen al 64 giste onderskeid tref. Die twee stelle inleiers wat vir interdelta amplifikasie gebruik was, delta1-2 en delta12-21, het onderskeidelik 59 en 62 profiele gelewer. Gis rasse wat identiese profiele met die delta inleiers gelewer het, kon egter met CHEF kariotipering onderskei word. Die resultate het getoon dat CHEF kariotipering beter tussen die kommersiële wyngiste kon onderskei as die interdelta amplifikasies, maar dat die interdelta amplifikasies nogsteeds goeie onderskeiding toon en dat dit minder tydrowend is. Die multipleks-PKR van mini- en mikrosatelliete kon slegs ‘n enkele band in 55 van die 64 giste uit lig. ‘n Moontlike aanduiding van spesie spesifiekheid. Die oenologiese groepering volgens MET2 geen analise en spesies-spesifieke inleiers dui aan dat al die kommersiele wyngiste wat in hierdie studie gebruik is, moontlik van S. cerevisiae afkomstig is. Restriksie analise van die MET2 geen met EcoRI het ook AWRI Fusion en Zymaflore X5 as hibriede geïdentifiseer. Die CHEF kariotipes en interdelta elektroforetiese profiele is gebruik om ‘n databasis van die kommersiële Saccharomyces wyngiste op te stel. Die databasis is funksioneel en het die toets rasse akkuraat geïdentifiseer en korrek gegroepeer. Die databasis moet egter nog verdere optimisering en verfyning ondergaan.

Under de sista decennierna har den psykiska ohälsan i Sverige ökat dramatiskt och orsakat en omfattande sjukfrånvaro med en hög belastning på samhällets socialförsäkringssystem som följd. Utmattningssyndrom är en av de vanligaste diagnoserna som leder till sjukfrånvaro, som följd av både psykiska och fysiska symtom. Chefen har stort ansvar och en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, där det sociala stödet från hens sida tycks vara betydelsefullt. Emellertid är det mindre känt vad personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få för socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång, vilket undersöks och beskrivs närmare i den här studien. En kvalitativ tvärsnittsdesign tillämpades och fem individer som alla var sjukskrivna till följd av utmattningssyndrom inkluderades. De genomgick en semistrukturerad intervjuprocess, där innehållet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång. Det är framförallt ansvar och trygghet som utgör det sociala stödet, vilket yttrar sig genom olika variationer av känslomässig inlevelse, praktiska åtaganden och kommunikation. Ett strukturerat, lyhört och engagerat ledarskap där relativt långtgående, individfokuserade arbetsmiljöanpassningar erbjuds i samverkan med andra aktörer beskrivs av informanterna som viktigt inför arbetsåtergång. Studien förstärker inte bara den tidigare bilden av det sociala stödets betydelse i sammanhanget, utan diskuterar även mer ingående vilka förväntningar av socialt stöd som upplevs väsentliga. / In this research study, the role of social support from the supervisor in a return to work context was examined and analysed. Five individuals on sick leave due to burnout were asked to participate in the study. Informed consent was obtained from each individual and they were then subjected to a standardised interview, which was evaluated using qualitative content analysis. The result shows that individuals with burnout have expectations of social support from the supervisor, in particular with regard to taking responsibility and established a sense safety. The supervisor is expected to structure the rehabilitation and return to work, but also display emotional commitment such as trust, sensitivity and empathy. The communication between the supervisor and the individual during sick leave and the experience of social support from the supervisor may indeed be crucial to mediate a successful recovery. This study emphasized the importance of social support from the supervisor during sick leave from burnout to optimize return to work.

Cette thèse porte sur la fonction de chef d’établissement. Le travail s’inscrit dans le cadre d’une approche clinique d’orientation psychanalytique et s’appuie sur la mise en œuvre de six entretiens cliniques auprès de chefs d’établissement ayant expérimenté des dispositifs d’analyse de pratiques professionnelles. Dans la première partie, l’expérience de la chercheuse elle-même comme chef d’établissement est relatée dans la perspective d’affiner le questionnement à la base de l’étude. Puis, la méthodologie de l’entretien clinique utilisée pour ce travail ainsi que l’approche théorique choisie sont présentées. L’analyse des textes officiels ainsi que celle de plusieurs recherches et témoignages concernant cette fonction de chef d’établissement, sous l’angle de son évolution récente, en fait ressortir les spécificités actuelles. La deuxième partie est consacrée à l’analyse des six entretiens et à leur mise en perspective. Ces analyses montrent qu’occuper un tel poste influe profondément sur l’identité professionnelle du titulaire, ce dernier se trouvant très mobilisé par l’attention à apporter aux relations humaines dans cette fonction de direction. La question de la formation à mettre en œuvre pour préparer les chefs d’établissement à cette nouvelle situation professionnelle se trouve posée. Enfin, les témoignages des praticiens sur les dispositifs d’analyse de pratiques auxquels ils ont participé permettent d’envisager que ce type de formation puisse leur procurer un accompagnement utile pour négocier au mieux les aspects relationnels de cette profession. Ce dispositif d’analyses de pratiques pourrait ainsi occuper une place plus large au sein de leur formation. / The following thesis tackles the subject of being a headmaster. This experience is related from a psychoanalytical point of view and uses six different examples of headmasters who have experimented with analysing their own practice. The first part narrates my story as a former headmaster so as to offer a better understanding of which questions to ask the other headmasters. Then, the essay revolves around the methodology and theoretical approach I used for this work. Analysing the acts of the official gazette as well as the research work and testimonies made by some of my peers on the subject allowed me to enhance the current specificities of the job. The second part details the six interviews I had with my fellow headmasters. They all said that having such a position had a deep impact on their professional identity and that it taught them to put the emphasis on human relationships in their job. This raises the question of the training one has to elaborate to prepare young headmasters to cope with their new position. Finally, the interviewees mentioned the group sessions they took part in to analyse their professional practice, insisting that these sessions helped them better negotiate the relational aspects involved by their job. Thus, this essay develops the idea that setting up group sessions to help headmasters analyse their professional practice should play a bigger part in their training.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration. I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell. Inledningsvis beskrivs Försvarsmaktens ”utsända” rollförväntning, därefter inhämtas plutonchefens upplevda arbetssituation och rollförväntning med en enkät till 141 plutonchefer (90 svar). Slutligen jämförs rollförväntningarna med varandra samt med teorin.  I empirin framkommer att plutonchefernas situation är pressad där upplevda tvingande administrativa arbetsuppgifter prioriteras före direkt ledarskap. Hälften (48 %) av plutoncheferna deltar i underställdas verksamhet mindre än 20 % av sin arbetstid och endast 20 % av plutoncheferna använder mindre än 20 % av arbetstiden till administration av underställda. Resultatet antyder att det finns en skillnad i rollförväntningar på plutonchefen mellan Försvarsmakten och plutoncheferna själva, främst kopplat till faktorn överbelastning av arbetsuppgifter samt yrkesrollidentiteten.