Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomstudenter hanterar samt upplever stress i relation till utbildningen under övergången från digital till fysisk undervisning. Målgruppen var socionomstudenter på termin två, termin tre samt termin sju på ett universitet i mellansverige. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där en semistrukturerad intervjuguide användes och fem respondenter deltog. Teorin om hantering av stress användes för att tematisera och analysera resultatet från intervjuerna. Resultatet i studien visar att socionomstudenter upplever stress under utbildningen i samband med övergången från digital till fysisk undervisning. Resultatet visar att den upplevda stressen kan vara kopplat till osäkerhet kring restriktioner i relation till fysisk undervisning samt ökade svårighetsgrader på kurserna. Resultatet visar även att socionomstudenterna använder sig utav socialt stöd samt problemfokuserade strategier vid hantering av stress i samband med utbildningen. Slutsatsen i denna studie är att det kan vara svårt att veta vilka faktorer som påverkar socionomstudenternas upplevda stress samt att socionomstudenters använder flera strategier för hantering av stress i samband med utbildningen. / The purpose of this study was to investigate how social work students handle and experience stress in connection to their education during the transition from digital to physical education. The target group was social work students in term two, term three and term seven at a university in central Sweden. A qualitative interview study was conducted where a semi-structured interviewguide was used and five respondents participated. The coping theory was used to thematize and analyze the results from the interviews. The results of the study show that social work students experience stress during their education in association to the transition from digital to physical education. The results show that the perceived stress may be linked to uncertainty about restrictions in connection with physical education and increased degree of difficulty in the courses of the program. The results also show that the social work students use social support and problem-focused strategies when managing stress in connection to their education. The conclusion of this study is that it can be difficult to know which factors that effect social work students' perceived stress and that social work students use several strategies for managing stress in connection to their education.

2019 upptäcktes en ny form av Coronavirus av de kinesiska myndigheterna som snabbt spreds iflera länder innan det tillslut spreds globalt. Folkhälsomyndigheten gick ut medrekommendationer att arbeta hemifrån för att minska smittspridningen i samhället, vilket bidrogtill att många ledare behövde anpassa sig och förmedla ett e-ledarskap på distans. Det blev endrastisk förändring för många organisationer och ledare då de tvingades in i denna omställning.Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua nio olika ledare på olika organisationerför att undersöka hur det påtvingade e-ledarskapet har upplevts för dem under den rådandesituationen. Vi har utgått från tidigare litteratur gällande e-ledarskap, distansledarskap samt treaspekter som varit tydligt framträdande i denna litteratur: kommunikation, sociala aspekter ochteknologiska färdigheter. Det visade sig att ledarnas upplevelser gällande det påtvingadee-ledarskapet inte skiljer sig avsevärt gentemot deras tidigare ledarskap och att om de lyckashantera eventuella nackdelar så finns det många fördelar för de att ta med sig för framtiden / In 2019, a new form of Coronavirus was discovered by the Chinese authorities, which spreadrapidly in several countries before it eventually spread globally. The Swedish Public HealthAgency issued recommendations to work from home to prevent the spread of infection insociety, which contributed to the fact that many leaders needed to adapt and mediatee-leadership at a distance. It became a drastic change for many organizations and they wereforced into this transition. We have conducted a qualitative study by interviewing nine differentleaders in different organizations to examine how the forced e-leadership has been experiencedfor them during the current situation. We emanated from previous literature regardinge-leadership, distance leadership and three aspects that have been clearly prominent in thisliterature: communication, social aspects and technological skills. It turned out that the leaders'experiences regarding the forced e-leadership do not differ significantly from their previousleadership and that if they manage to deal with any potential disadvantages, there are manyadvantages for them to bring into the future.

Bakgrund: År 2019 avslutades Covid-19 pandemin, sjukvården var några av de som blev mest drabbade av denna kris och som var med i kampen om att bekämpa viruset. Arbetsmiljön i form av den fysiska och psykiska delen påverkades inom sjukvården under denna svåra krissituation. Det förelåg brister inom vården redan innan pandemin och det blev därför en utmaning för sjukvården att hantera pandemin. Detta är något som ingår i chefernas arbete, att enligt svensk lag hantera arbetsmiljö på arbetsplatsen. Föreliggande studie undersöker hur arbetet kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön har hanterats av sjukvårdschefer i tre olika faser, före-, under- och efterfasen. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap när det kommer till sjukvårdschefernas arbete med arbetsmiljön avseende Covid-19, där de centrala faserna är under- och efter-fasen och före-fasen bidrar med en kontext. Delarna av arbetsmiljön som undersökts är den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Undersökningen bidrar med ökad förståelse för hur kriser som Covid-19 pandemin påverkar arbetsmiljön inom sjukvården och hur sjukvårdscheferna hanterararbetsmiljön. Metod: Metoden som används i föreliggande studie är den kvalitativa metoden. Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio enhetschefer på sjukhusorganisationen för att samla in den primära datan för studien. Empiri och slutsats: Studien visar att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var mest utsatt i under-fasen av pandemin med viss utsatthet även i efter-fasen där man nu försöker hjälpa de berörda inom personalgruppen med olika typer av stöd, till exempel krisstöd. Det visade sig att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var hanterbar i före-fasen trots att arbetsmiljön redan då var under press. I efter-fasen försöker man komma tillbaka till ett normalläge såsom det var innan pandemin. / Background: In 2019, the Covid-19 pandemic ended, healthcare was some of the most affected by this crisis and was involved in the fight against the virus. The physical and psychological aspects of the work environment were affected in healthcare during this difficult crisis. There were already shortcomings in healthcare before the pandemic, so it became a challenge for healthcare to manage the pandemic. This is something that is included in the work of managers, to manage the work environment in accordance with Swedish law. The present study examines how the work on the physical and psychological work environment has been managed by healthcare managers in three different phases, before, during, and after the pandemic. Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge about the work of healthcare managers regarding the work environment with regard to Covid-19, where the central phases are the during and after phases, and the before phase contributes a context. The parts of the work environment investigated are the physical and psychological work environment. The study contributes an increased understanding of how crises such as the Covid-19 pandemic affect the work environment in healthcare and how healthcare managers manage the work environment. Method: The method used in the present study is the qualitative method. The authors conducted semi-structured interviews with ten unit managers at the hospital organization to collect the primary data for the study. Empirics and conclusion: The study shows that the physical and psychological work environment was most vulnerable during the during-phase of the pandemic, with some vulnerability also in the after-phase where efforts are now being made to provide support to healthcare workers. It turned out that the physical and psycological work environment was manageable in the before-phase despite the fact that the working environment was already under pressure. In the after-phase, the goal is to return to a normal state as it was before the pandemic.

My dissertation focuses on investigating the associations of neighborhood environments—namely, built and social environments—with health among community-dwelling older Americans. The first paper examines groupwide variations in social participation patterns among older adults before and during the COVID-19 pandemic, and if community social cohesion and health during the pandemic were significantly associated with social participation patterns. Using Rounds 9 and 10 longitudinal data from the National Health and Aging Trend Study, I employed latent class analysis to identify the presence of groupwide variations in social participation, before and during the pandemic. I used logistic and linear regressions to examine the associations between social participation patterns, community social cohesion, and health during the pandemic. Results suggested two participation patterns, active and selective participants. Compared to active participants, older adults who were selective in their social participation were more likely to live in less socially cohesive communities and report substantial depressive and anxiety symptoms. In the second paper, I examined cross-sectional and longitudinal relationships between neighborhood physical disorder, low social cohesion, and sleep problems among older Americans. Mediators of health behaviors (i.e., lack of physical activity and social participation) and mental health (i.e., depressive and anxiety symptoms) were also tested in these relationships. Data were derived from three rounds of panel data (Rounds 7-9) from the National Health and Aging Trends Study, involving a sample of 4,029 Americans aged 65 or older. I found statistically significant cross-sectional and longitudinal associations between physical disorder and low social cohesion, and late-life sleep problems. Only cross-sectional mediation effects of health behaviors and mental health were found in the relationship of physical disorder and sleep problems, whereas both cross-sectional and longitudinal associations between low social cohesion and sleep problems were significantly mediated by health behaviors and mental health. In the third paper, I used annual data from the 2015-16 Poverty Tracker study to examine the roles of distance to grocery stores, neighborhood disadvantage, and social cohesion in explaining food insecurity among older adults in New York City. Multiple logistic regressions were conducted to assess these relationships. Results showed that greater distance to grocery stores (0.26–0.75 miles vs. 0.00–0.25 miles) and living in more disadvantaged neighborhoods increased the odds of food insecurity. Community social cohesion was a marginally significant protective factor against food insecurity. The findings of these papers highlighted the associations between the neighborhood environment, social health, sleep quality, and food security status among older adults. These papers also emphasized the potential for environmental policy and social work program interventions to improve the well-being and quality of life among community-dwelling older adults.

Bakgrund: Efter Covid-19 pandemin har den flexibla arbetsformen ökat i popularitet. Tidigare forskning visar att arbetsformen både kan främja och motverka upplevelsen av work-life balance. Dessutom är nyttjandet av ett flexibelt arbete en genusfråga, eftersom förväntningarna på män och kvinnor är olika gällande varför de väljer att nyttja flexibiliteten. Kvinnans status på arbetsmarknaden riskeras att nedvärderas vid användningen av ett flexibelt arbete, vilket väcker behov av vidare forskning. I dagsläget finns ett kunskapsgap inom ämnet work-life balance när en flexibel arbetsform erbjuds, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, beskriva HR-medarbetaresupplevelse av work-life balance när en flexibel arbetsform erbjuds. Metod: Studien genomförs med en deduktiv forskningsansats, en komparativ forskningsdesign samt ett tolkande förhållningssätt. Syfte och frågeställningar formuleras utifrån en dokumentanalys och befintlig inferens. En litteraturöversikt leder till studiens teoretiska ramverk som i sin tur lyfter tre huvudteman. Empiri samlas in genom tio semistrukturerade intervjuer, som sedan analyseras genom en tematisk dataanalys. Analysen av data resulterar i slutsatser och bidrag till teori och praktik. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning. Slutsats: Studiens resultat beskriver att informanterna upplever att den flexibla arbetsformens fördelar väger tyngre än dess nackdelar. En tydlig majoritet av informanterna uppskattar arbetsformen och alla belyser att den hjälper skapa en work-life balance. För att överkomma arbetsformens nackdelar krävs fasta rutiner och en inre disciplin. Därtill är chefsstöd, samt tydliga förväntningar och riktlinjer viktigt. Gällande jämställdhetsperspektivet finns ingen skillnad mellan könen vid ett flexibelt arbete i en svensk kontext. / Background: After the Covid-19 pandemic flexible work has increased in popularity. Previous research shows that flexible work both can promote and discourage the experience of work-life balance. In addition, the use of flexible work is a gender issue, as the expectations for men and women are different. The status of women in the labor market is at risk of being devalued when flexible work is used, which raises the need for further research. Currently, there is a knowledge gap within the subject of WLB when flexible work is offered, from an equality perspective. Purpose: The purpose with this study is to, from a gender perspective, describe HR employees' experience when flexible working conditions are offered. Method: The study has a deductive approach, comparative research design and an interpretive approach. The study's purpose and research questions are based on a document analysis. A literature review leads to the study’s theoretical framework. Empirical data is collected through ten semi-structed interviews, which are then analyzed through a thematic data analysis. The analysis of the data results in conclusions and contributions to theory and practice. Lastly, proposals for further research are presented. Conclusion: The study shows that the informants feel the advantages of flexible work outweigh its disadvantages. A clear majority of the informants appreciate the way of working and all highlight that it helps create a WLB. In order to overcome the disadvantages of the working form, fixed routines and an inner discipline are required. In addition, managerial support, as well as clear expectations and guidelines are important. Regarding the gender equality perspective, there is no difference between the genders in flexible work in a Swedish context.

Under de senaste åren har marknaden präglats av flera kriser, som den globala finanskrisen, Covid-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina. Dessa kriser är inte de första och inte de sista som samhället kommer att möta. Kris har fått en förstärkt innebörd och företags krishantering kan vara avgörande för fortsatt överlevnad. Hanteringen av kriser involverar ofta företagens förmåga att hantera förändringar. Syftet med studien är att öka förståelsen för krishanteringens faktorer och funktioner som en cirkulär process för det organisatoriska lärandet. Genom att studera upplevelser och erfarenheter ur ett ledningsperspektiv före, under och efter en kris önskar författarna bidra till forskningen beträffande de faktorer och funktioner som kan öka möjligheten till ett organisatoriskt lärande. Studien undersöker krishanteringsprocessen i företag inom klädbranschen, respondenterna i denna studie berättar att företagen har krisberedskap och krishantering inom företagen. Men att ingen kunde förutspå en kris som pandemin eller hade en krisplan för att kunna hantera dess omfattande effekter. Genom att undersöka, utifrån ett ledningsperspektiv, upplevelser och erfarenheter i samband med pandemin och att studera krishanteringen som en cirkulär process önskas ge en djupare förståelse för hela processen samt de förändringar och lärdomar en krishantering kan ge. Resultatet av studien visar på att gränsen mellan efterkris och förkris suddas ut vilket tyder på att krishanteringen är en cirkulär process. Företag kan dra lärdomar från en krishantering som pandemin innefattar. Resultatet visar också på tre viktiga faktorer som i sin tur påverkar krishanteringens funktioner. / Several years have characterized the market with crises such as the global financial crisis, the Covid-19 pandemic and the ongoing war in Ukraine. These crises are not the first and not the last that society will face. Crisis has gained an enhanced meaning and companies' Crisis Management can be decisive for continued survival. The management of crises often involves the ability of companies to manage change. The purpose is to increase understanding of the factors and functions of Crisis Management as a circular process for organizational learning. By studying experiences and experiences from a leadership perspective before, during and after a crisis, the authors wish to contribute to the research regarding the factors and functions that can increase the possibility of organizational learning. The study examines the Crisis Management process in companies in the clothing industry, the respondents in this study say that the companies have crisis preparedness and Crisis Management within the companies. But no one could predict a crisis like the pandemic or crisis plan to be able to manage its extensive effects. By examining, from a management perspective, experiences and experiences in connection with the pandemic. By studying Crisis Management as a circular process, it is desired to provide a deeper understanding of the entire process as well as the changes and lessons learned and Crisis Management can provide. The results of the study show that the boundary between post-crisis and pre-crisis is blurred, which shows that Crisis Management is a circular process. Companies can learn lessons from Crisis Management that includes the pandemic. The result also shows three important factors that affect the functions of Crisis Management. This study is written in Swedish.

Bakgrund: COVID-19 pandemin har förändrat samhället och påverkat olika företags förhållningssätt. Konsumentbeteendet har förändrats på grund av isoleringar, statliga rekommendationer och riktlinjer i försök att minska smittspridningen. Detta har påverkat livsmedelsbutiker, de har infört olika åtgärder och förändringar för att möta nya efterfrågan och krav från samhället. Det är därför intressant att studera ifall konsumentbeteenden och åtgärder orsakad av COVID-19 pandemin är bestående när rekommendationer och riktlinjer har avskaffats. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka olika konsumentbeteenden och åtgärder inom livsmedelsbranschen som har uppstått till följd av COVID-19 pandemin. Studien identifierar på vilket sätt dessa nyligen antagna beteenden och åtgärder är bestående efter pandemin.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer medtre olika bolag har sammanställts utifrån resultatet från fem olika livsmedelsföretag. Studien har antagit en abduktiv forskningsansats med fokus på att skapa en tematisk analys.  Slutsats: Studien visar att konsumentbeteendet har förändrats som ett resultat av pandemin. Samtliga livsmedelsföretag ser numera att konsumenter köper mer produkter med längre hållbarhet. Konsumenter är numera mer strategiska i sin handling av matvaruprodukter. Ehandel har ökat som ett resultat tack vare pandemin och används mer frekvent av konsumenter. Bestående åtgärder är allt ifrån plexiglas i kassor, handdesinfektion runt om i butiker för personal och kunder. / Background: The COVID-19 pandemic has transformed society and impacted how businesses operate regularly. Consumer behaviour has altered due to isolations and government recommendations and guidelines with the goal at reducing the spread of the virus. This has influenced how grocery stores conduct their businesses, as they have implemented various measures and changes to be able to meet the new demands and social requirements. Hence it is interesting to study whether consumer behaviours and measures caused by the COVID-19 pandemic are enduring when recommendations and guidelines have been repealed. Purpose: The purpose of this study is to investigate various consumer behaviours and measures within grocery stores that have emerged as a result of the COVID-19 pandemic. The study aims to identify the extent to which these recently adopted behaviours and measures have persevered after the pandemic. Method: This study has utilised a qualitative research methodology, where semi-structured interviews with three different companies have been compiled based on the findings from five distinct grocery stores. The study has adopted an abductive research approach relying on a thematic analysis. Conclusion: Key findings present that consumer behaviour has changed as a result of the COVID-19 pandemic. Each grocery store now observes that consumers are purchasing more products with a longer sustainability. Consumers are now more strategic while shopping for groceries. E-commerce has increased as a result of the pandemic and is now being used more frequently by consumers. Enduring implemented measures range from plexiglass at checkouts to hand sanitizing stations for both staff and customers throughout the stores.

Denna kvantitativa uppsats avser att undersöka hur Covid-19 restriktioner påverkatutvecklingen av bidragsbrottsligheten i Sverige och vidare försöka förklara det resultat somobserverats med hjälp av beskrivande statistik och teoretiska förklaringsmodeller.Datamaterialet som användes består av aggregerad data på gruppnivå hämtat frånBrottsförebyggande rådet, Statistikmyndigheten SCB och Folkhälsomyndigheten. Ettdeduktivt tillvägagångssätt tillämpades med hjälp av beskrivande statistik i form avfrekvenstabeller och stapeldiagram, och kompletterades därefter med hjälp av chi-2 test.Vidare gjordes en teoretisk analys för att förklara de frekvensmönster som påvisats under denstatistiska bearbetningen.Resultaten visar på ett påtagligt frekvensmönster där bidragsbrottslighet, arbetslöshet ochekonomiskt bistånd ökat tillfälligt under 2020 när covid-19 bröt ut. Med hjälp avkriminologiska teorier om Sociala band och Strain kan studien identifiera och förklara dessaobservationer, samt resonera kring ökningen av bidragsbrottslighet som ett potentiellt resultatav covid-19 restriktioner. / The aim of this quantitative study is to examine the impact that Covid-19 restrictions havehad on the development of benefit fraud in Sweden and to further try to explain the study’sobserved results using descriptive statistics and a theoretical framework. The data materialused in the study consists of aggregated data at group level collected from The SwedishNational Council for Crime Prevention, Statistics Sweden and The Public Health Agency ofSweden. A deductive approach was applied using descriptive statistics in form of frequencytables and bar graphs, which were then supplemented using chi-2 tests. Furthermore, atheoretical analysis was conducted to explain the frequency patterns detected during thestatistical processing.The results show a noticeable frequency pattern where benefit delinquency, unemploymentand financial aid increased temporarily during 2020 when Covid-19 was most prominent.Using criminological theories consisting of Social bonding theory and Strain theory, we canidentify and explain these observations, as well as argue for the increase in benefit crime as apotential result of Covid-19 restrictions.

Bakgrund: Företagskultur är de trossystem, normer, värderingar och underliggande antaganden vars syfte är att bidra till en målkonkgruens inom organisationen. Litteraturen talar således för vikten av kulturstyrning, det framgick dock att det fanns en brist på studier kring hur företag aktivt styr sin företagskultur vid distansarbete. Något som Covid-19 pandemin gav upphov till genom restriktioner för att minska smittspridningen, då det tvingade bolag att flytta arbetet från kontoret till hemmet. Studien ämnar således i att undersöka hur kulturstyrning genomförs vid en övergång till distansarbete och specifikt till följd av covid-19 pandemin. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur chefer aktivt arbetar med att styra med kultur under vid distansarbete, tillika hur den kan skilja sig gentemot när arbetet äger rum på plats.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie där empirin insamlats via semistrukturerade intervjuer med ledare på IKEA. Slutsats: Kulturstyrning vid distansarbete skiljer sig inte i någon avsevärd utsträckning som sådan, gentemot hur den bedrivs på plats. Vid distansarbete så styr dock företag i en större utsträckning genom ett formaliserande av informella ritualer- och processer. De styr likväl kulturen med hjälp av de formella ritualer och symboler som de haft innan distansarbetet, men med skillnaden att det praktiska genomförandet av dem nu sker digitalt.  Rollen som kulturspridare får likväl en mer prominent roll under distansarbetet då det finns ett behov av att framföra kulturen ytterligare när den inte manifesterar sig lika tydligt som på kontoret. / Background: Corporate culture is defined by the belief systems, norms, values, and underlying assumptions whose purpose is to contribute to goal congruence within the organization. The literature thus speaks of the importance of cultural management but there’s a lack of studies regarding how companies actively control their corporate culture during telecommuting. The Covid-19 pandemic led to restrictions to reduce the spread of infection and thus, forced organizations to work from home. The study, therefore, aims to investigate how cultural management is implemented during a transition to teleworking and specifically because of the Covid-19 pandemic. Purpose: The aim of this study is to investigate how leaders actively work with cultural management during tele-work and thus how cultural management is affected by a transition to telecommuting. Method: The study was conducted through a qualitative interview study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with leaders from swedish IKEA firms. Conclusion: Cultural management during telecommuting does not to any significant extent differ from how it is conducted in the office. Companies tend however to a greater extent, to control corporate culture through a formalization of informal rituals and processes. Corporate culture is still controlled through formal rituals and symbols during telecommuting but with the difference that the practical implementation of them takes place digitally. Furthermore, is the role of a cultural spreader given a more prominent role during telecommuting due to a greater need to promote the culture since it does not manifest itself as clearly as in the office.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellandistansundervisning, ensamhet och depressiva symptom hos studenterfrån svenska högskolor och universitet. Tidigare forskning harindikerat att olika aspekter av distansundervisning kan varariskfaktorer för att uppleva ensamhet och nedstämdhet. Enligt denEvolutionära teorin av ensamhet kan ensamhet vara en riskfaktor fördepressiva symptom när dessa känslor blir bestående. Frågorskapades för att mäta distansundervisning samt interaktioner somsker i samband med undervisning. Ensamhet och depressiva symptommättes med etablerade mätinstrument. En webbenkät utfördes med ettbekvämlighetsurval som resulterade i 412 studenter.Distansundervisning korrelerade med flera aspekter av studenterssociala interaktioner. Regressionsanalyser indikerade att flertalaspekter av sociala interaktioner predicerade upplevd ensamhet ochen aspekt av sociala interaktioner predicerade även depressivasymptom. Slutligen indikerade en mediationsanalys att sambandetmellan kommunikation med lärare och depressiva symptom medierasav ensamhet. Sammanfattningsvis indikerar studiens resultat attdistansundervisning i sig inte är en riskfaktor för ensamhet ochdepressiva symptom, men att interaktioner som sker i samband medundervisningen är viktiga för att undvika risker för detta. / The aim of this study was to investigate the relationship betweendistance education, experiences of loneliness and depressivesymptoms among students from Swedish colleges and universities.Previous research has indicated that different aspects of distanceteaching can be risk factors for experiencing loneliness and negativeaffect. According to the Evolutionary theory of loneliness, lonelinesscan become a risk factor for depressive symptoms when these feelingsare maintained. Questions were created to measure distance teachingand interactions that takes place in relation to studying. Lonelinessand depressive symptoms were measured with establishedmeasurements. An online-survey was conducted using conveniencesampling that resulted in 412 students. Distance education correlatedwith multiple aspects of students social interactions. Regressionanalysis' indicated that multiple aspects of social interactionspredicted change in loneliness and one aspect of social interactionspredicted change in depressive symptoms. Finally, a mediationanalysis indicated that the relationship between communication withteachers and depressive symptoms was mediated by loneliness. Thus,the results indicate that distance education is not a risk factor forloneliness or depressive symptoms on its own. However, it suggeststhat interactions that occur in relation to university studies areimportant to reduce risks for loneliness.