De flesta barnen idag går i förskolan och inskolningen är första mötet mellan pedagoger, vårdnadshavarna och barnet. Forskning om förskola och pandemin visar att förutsättningar i förskolans verksamhet har förändrats på grund av restriktionerna. Där barn och pedagoger haft högfrånvaro, men även att pedagoger och vårdnadshavarna behövt hålla avstånd sinsemellan. Mot denna bakgrund är det av vikt att förstå hur relationsskapandet och samverkan mellan vårdnadshavarna, barn och pedagogerna sett ut under pandemin, eftersom det i Läroplanen för förskolan, Lpfö18 (2018) står att pedagogerna ska samarbeta med hemmet och skapa tillitsfulla relationer till vårdnadshavarna. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogernas erfarenheter av inskolningar under pandemin ur ett omsorgetiskt perspektiv. Tidigare forskning visar att det är en fördel att vårdnadshavaren är aktiv vid inskolningen eftersom pedagogerna får möjlighet att koncentrera sig på relationsskapandet till barnet, samt att vårdnadshavarna vill ha tydlig information vid skolstart. Studien grundar sig i kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, som ljudinspelats med sex olika pedagoger som har erfarenheter av inskolning både innan, under och efter pandemin. Det insamlade empiriska materialet har sedan kategoriserats utifrån olika teman utifrån intervjupersonernas berättelser, där materialet analyserat med stöd av ett omsorgsetiskt perspektiv. Resultatet visar hur covid-pandemin påverkat inskolningen på olika sätt i förskolan. Tillexempel att relationsskapandet till vårdnadshavaren har blivit mer problematiskt, men även gjort att pedagogerna fått upp ögonen för nya inskolningsätt.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine what changes have taken place in space and spatialisation at hospital libraries during Covid-19 and how the changes have been experienced by the librarians. The empirical material consists of five semi-structured interviews conducted during April 2022. In the development of the interview guide and analysis of the interviews, the theoretical framework "La Production de l'Espace" by Henri Lefebvre has been used. Lefebvre’s theory is based on the fact that the social space is produced in a three-part dialectic based on the three dimensions: the perceived space, the conceived space and the lived space. The research questions for this study are: What changes were implemented at the hospital library during the pandemic? How have these changes been experienced by hospital librarians? How do the spatial dimensions of Lefebvre’s theory interact in the changes that the hospital library has implemented? The result of the study shows that the biggest changes that took place at hospital libraries during Covid-19 were that they needed to close their physical services and thereby increase digital communication, and that the librarians felt that the changes mainly had positive effects for the library and their own work situation. The results also show how the dialectical relationship between the dimensions is made visible through changes as a change of space and spatialisation affects and is expressed in several dimensions. By making changes in the library room, the physical aspects are affected, which in turn affects the experience of the room and also how we produce the room we are in. / Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka förändringar som skett i rum och rumslighet på sjukhusbibliotek under Covid-19 samt hur förändringarna upplevts av bibliotekarierna. Det empiriska materialet består av fem semistrukturerade intervjuer genomförda under april 2022. Vid framtagande av intervjuguide och analys av intervjuerna har det teoretiska ramverket ”La Production de l’Espace” av Henri Lefebvre använts. Lefebvres teori grundar sig i att det sociala rummet producerats i en tredelad dialektik utifrån de tre dimensionerna: det upplevda rummet, det föreställda rummet och det levda rummet. Frågeställningarna för studien är: Vilka förändringar genomfördes på sjukhusbiblioteket under pandemin? Hur har dessa förändringar upplevts av sjukhusbibliotekarierna? Hur samspelar de rumsliga dimensionerna i Lefebvres teori i de förändringar som sjukhusbiblioteken har genomfört? Resultatet av studien visar att de största förändringarna som skett på sjukhusbiblioteket var att de behövde ha stängt för fysiska besök och därigenom öka den digitala kommunikationen samt att bibliotekarierna upplever att förändringarna främst gav positiva effekter för biblioteket och sin egen arbetssituation. Resultatet visar även hur det dialektiska samspelet mellan dimensionerna synliggörs genom förändringarna eftersom en förändring av rum och rumslighet påverkar och tas i uttryck i flera dimensioner. Genom att göra förändringar i biblioteksrummet påverkas de fysiska aspekterna vilket i sin tur påverkar upplevelsen av rummet och även hur vi producerar rummet vi befinner oss i.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

This study aims to investigate how people's housing preferences changed during the Corona Pandemic. To achieve the purpose of the study, three questions have been formulated: Have housing preferences changed for people during the pandemic in Northeast Scania? How did real estate agents experience the housing market and their customers' housing preferences? Did the pandemic cause greater concern for young adults on the housing market? To answer these questions, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews with both customers and real estate agents in Northeast Scania. The results of the study shows that people's housing preferences did change during the pandemic, where a larger living space was considered the most desirable. The real estate agents shared this view and saw a trend toward the interest of moving out of the city. Finally, the results of the study showed that young first-time buyers did not find it more difficult to enter the housing market than usual, but their feelings about working from home and involuntary isolation were affected to almost the same extent as ordinary people during the pandemic. / Denna studie syftar till att undersöka hur människors boendepreferenser förändrades under Corona-pandemin. För att uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: Har boendepreferenser förändrats för människor under pandemin i nordöstra Skåne? Hur upplevde fastighetsmäklare bostadsmarknaden och deras kunders bostadspreferenser? Har pandemin orsakat större bekymmer för unga vuxna på bostadsmarknaden? För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med både kunder och fastighetsmäklare i nordöstra Skåne. Resultaten av studien visar att människors boendepreferenser förändrades under pandemin, där ett större bostadsutrymme ansågs vara det mest önskvärda. Fastighetsmäklarna delade denna uppfattning och såg en trend mot intresset att flytta ut ur staden. Slutligen visade studiens resultat att förstagångsköpare inte hade svårare att ta sig in på bostadsmarknaden än vanligt, men deras känslor kring att arbeta hemifrån och ofrivillig isolering påverkades i nästan samma utsträckning som gemene man under pandemin.

Covid-19 pandemins konsekvenser har varit många och i början av 2020 gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att alla som kan ska arbeta hemifrån för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten 2021). Syftet med vår studie är att undersöka om den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats för kontorsanställda i Sverige till följd av påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och ifall dessa faktorer påverkat deras vilja att fortsätta arbeta hemifrån.  Den teoretiska referensramen beskriver inledningsvis vad arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innebär innan distansarbete och dess fördelar samt nackdelar presenteras närmare.  Studien baseras på tre teorier och modeller som på många sätt kan förklaras och förstås på liknande sätt utifrån olika definitioner och infallsvinklar. Vi har använt oss av en kvantitativ metod och en webbaserad enkät skickades ut via sociala medier som gav oss 108 svar. En analys gjordes med hjälp av korstabeller där bivariata samband mellan krav, kontroll och socialt stöd och individens vilja att fortsätta arbeta hemifrån analyserades.  Studien visade att den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats mer eller mindre under Covid-19-pandemin. De flesta upplevde förbättringar när det gäller krav och blandade erfarenheter angående kontroll men det sociala stödet har blivit sämre enligt majoriteten av respondenterna. Studien visade att dessa faktorer påverkar kontorsanställdas vilja att fortsätta arbeta hemifrån till en viss del. Oavsett hur upplevelsen var vill de flesta fortsätta arbeta hemifrån på deltid i framtiden. / The purpose of this study was to investigate if the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed for the white-collar workers as a result of forced teleworking during the Covid-19 pandemic and if these factors affect the white-collar workers willingness to continue teleworking. A quantitative method was used and a questionnaire was sent out through social media which gave us 108 answers. An analysis was performed with the help of cross-tabulations where bivariate connections between requirements, control and social support and the individual's willingness to continue working from home were analyzed. The study showed that the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed more or less during the Covid-19 pandemic. Most of the white-collar workers experienced improvement when it comes to demands and mixed experiences about control but the social support has gotten worse according to the majority of the white-collar workers. The study showed that these factors are affecting the white-collar workers' willingness to continue teleworking. No matter how the experience was, most of the white-collar workers still wish to continue teleworking in the future.

Att leda på distans har aktualiserats inom flera delar av den offentliga sektorn till följd av Covid-19 pandemin och dess tillhörande restriktioner. Tillitsbaserad styrning har varit en omdiskuterad styrform som från politiska beslutsfattare har försökt implementeras i offentlig sektor. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledarskapet har påverkats i den offentliga sektorn till följd av den plötsliga omställningen till distansarbete och hur arbetet med tillit kan ha påverkats. Studiens ändamål är att identifiera de möjligheter och utmaningar ett distansledarskap kan medföra samt hur tilliten påverkas när arbetet bedrivs bortkopplat från den fysiska kontorsmiljön. Det empiriskt insamlade materialet består av intervjuer med 17 ledare som är verksamma i olika delar inom den offentliga sektorn i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer har medarbetaransvar och har till största del utfört sitt arbete på distans under Covid-19 pandemin. Resultatet från datainsamlingen som intervjuerna bidrog med visade att cheferna har upplevt många möjligheter, men även utmaningar med att arbeta på distans. De största möjligheterna ansågs vara den ökade flexibiliteten i arbetsdagen, ökad tillit och upplevd närvaro från cheferna. Utmaningarna har varit att hantera gränsen mellan arbetstid och privatliv, att upprätthålla goda relationer när en viktig del av den sociala interaktionen försvinner och behöver ersättas, upptäcka medarbetares mående samt anpassa kommunikationen efter de förändrade förutsättningarna. Kopplat till tillit ansåg cheferna att den har ökat i arbetsgrupperna. Vidare visar studien att den plötsliga förändringen har bidragit till att en mer tillitsbaserad styrning lättare har kunnat implementeras och vara en naturlig del i arbetsvardagen. En avslutande reflektion i studien är att en medvetenhet, utformandet av alternativa kommunikationsvägar samt ett ökat känslomässigt och individuellt fokus minskar dessa risker som utmaningarna kan medföra. Ytterligare en reflektion vi kan konstatera är att tilliten spelar en central roll för att skapa en välmående arbetsgrupp och att en mer tillitsbaserad styrning är något som har upplevts positivt inom verksamheterna. Avslutningsvis kan vi fastställa att distansledarskap och tillitsskapande är en process som kräver mycket resurser samt behöver upprätthållas och underhållas över tid. / Distance leadership has become a more important aspect in several parts of the public sector as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions. Trust-based governance has been a discussed form of governance that political decision-makers have tried to implement in the public sector. The purpose of this qualitative study is to investigate how leadership has been affected in the public sector as a result of the fast readjustment to work from distance and how the trust has been affected. The intention is to identify opportunities and challenges of distance leadership and how the work of trust is being affected when the workplace is disconnected from the physical workplace. The empirically collected material consists of interviews with 17 leaders who are active in various parts of the public sector in the region of Västra Götaland. All managers have responsibility over employees and have for the most part performed their work on distance during the Covid-19 pandemic.  The results from the data collection from the interviews showed that the managers have experienced both opportunities and challenges during the distance work. The greatest opportunities were considered to be the increased flexibility in the working day, increased trust and higher presence from the managers during the workday. The challenges have been to manage the boundary between working hours and a private life, to maintain good relations when an important part of the social interaction disappears and needs to be replaced, to discover employees' moods and to adapt communication to the changed conditions. Linked to trust, managers felt that it had increased. Furthermore, the sudden change had contributed to a more trust-based governance being easier to implement and be a natural part of everyday work. A concluding reflection in the study is that an awareness, alternative communication paths and an increased emotional and individual focus may reduce these risks. Another reflection is that trust has a central role in creating a prosperous working group and a more trust-based governance is something that has been experienced positively in the businesses. In conclusion, we can state that distance leadership and trust building is a process that requires a lot of resources and needs to be maintained over time.  This thesis is going to be written in Swedish.

Många människors liv förändrades när coronapandemin drabbade hela världen. I Sverige uppmanades arbetsgivare och anställda att arbeta hemifrån om det fanns möjlighet till det. Distansarbete innefattar ett flertal negativa aspekter som kan påverka människors mående, bland annat bristen på social interaktion, avsaknad av hjälpmedel samt bristfälliga arbetsytor i hemmet. Flera tidigare studier visar att minskningen av sociala kontakter påverkar medarbetares mående både fysiskt och psykiskt. Det har även visat sig uppstå arbetsmiljöproblem i samband med att gränsen mellan människors arbetsliv och privatliv suddats ut. Samtidigt har distansarbete visat sig ha en positiv påverkan på medarbetares produktivitet då det innebär färre störningsmoment och därmed mer arbetsro, förutsatt att medarbetaren har förmågan att självständigt utföra sina arbetsuppgifter.  Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka vilka faktorer som huvudsakligen påverkar medarbetares mående under distansarbete kopplat till vilken livssituation individen befinner sig i. För att undersöka hur distansarbetet har påverkat människor i olika livsstadier har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter som befinner sig i tre olika stadier i livet. Studien stöds av tidigare forskning om distansarbete, kommunikation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Den teoretiska bakgrunden har använts som utgångspunkt och har sedan analyserats och jämförts med resultatet av denna studie. Resultatet av studien visar att den största skillnaden mellan respondenterna ur de tre jämförda grupperna handlar om den fysiska arbetsmiljön i hemmet. Det finns en tydlig koppling mellan vilket stadie i livet individen befinner sig i och storlek på bostad. De respondenter som har varit i arbetslivet länge har tillgång till eget arbetsrum hemma i större utsträckning än de som är i början av karriären. Ju mer erfarenhet respondenterna har, desto lättare har de att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. De har exempelvis lättare att avskärma sig från arbetet i slutet av dagen än de med mindre erfarenhet. Resultatet av studien visar även att det finns många likheter mellan de olika grupperna när det gäller fördelarna med distansarbete. Det finns en gemensam uppfattning om att friheten att själv få styra över sin arbetstid har en positiv effekt på välbefinnandet. Resultatet av studien indikerar att det kommer att ställas högre krav på arbetsgivare i framtiden gällande möjligheten att arbeta – på kontoret, hemifrån eller i form av en hybridlösning. Dessa nya krav beror på de fördelar som distansarbete respektive kontorsarbete medför. Samtliga respondenter i studien är eniga om att en kombination av dessa fördelar är den optimala lösningen i framtiden. / Many people’s lives changed when the Corona pandemic affected the entire world. In Sweden employers and employees were urged to work from home if possible. Remote work includes a number of negative aspects that may affect people’s well-being, including the need for social interaction, the lack of equipment, and an inadequate workspace at home. Several previous studies show that the reduction in social contacts affects employees’ well-being physically and psychologically. Studies also show that work environment issues arise when the line between work and private life is blurred out. At the same time, remote working has shown a positive impact on the employee’s productivity with fewer disruptions and thus more peace of mind, provided that the employees have the capability to independently perform their tasks.  The purpose of this qualitative study is to investigate the factors which mainly affect the employee’s well-being during remote working linked to the situation of their life. In order to investigate how teleworking has affected people in different stages of life, we conducted semi-structured interviews with participants in three different life situations. The study is backed by previous research on remote work, communication, physical and psychological work environment, and the balance between work and private life. The theoretical background has been used as a starting point. It has then been analyzed and compared to the results of this study.  The results of this study show that the most distinctive difference between the participants in the three compared groups is regarding the physical work environment at home. There is a clear connection between the stage of life and the size of the home of an individual. Participants with a long career have access to workspace at home to a greater extent than those at the beginning of their careers. Participants with a longer career tend to be better at finding the balance between work and private life. For instance, they are better at finishing work on time at the end of the day compared to the less experienced participants. The results of the study also show that there are many similarities between the different groups regarding the benefits of remote working. There is a common opinion that the ability to manage your working hours has a positive effect on your well-being. The results of the study indicate that higher demands will be placed on employers in the future regarding the possibility of working – at the office, from home, or in a hybrid solution. These demands are based on the advantages of remote work and working at the office respectively. All of the participants in this study agree that a combination is an optimal solution in the future.

Risk management is quite a broad and essential part of project management in construction projects. Often, risk management focuses on perceived risks that can easily be predicted and managed. However, little attention is given to novel risks or risks that are not possible to predict and are unforeseen. Construction projects face these risks repeatedly, and decisions made when they occur are filled with so many discrepancies. The covid-19 virus is an example of a novel virus that no one perceived, which surprised the construction industry. This master thesis explores how organisations in the construction industry in Zimbabwe managed risk related to covid-19 in construction projects and what impact the pandemic had on current risk management practices. This study is an exploratory case study, and semi-structured interviews were utilised to collect data and answer the research questions. The study's findings highlight the major risks related to covid-19 that were faced in construction projects, the particular actions related to risk management that were taken to manage the risk and the impact of covid-19 on risk management frameworks for construction projects in Zimbabwe. Risks posed by the coronavirus to construction projects in Zimbabwe included operational risks, financial risks, productivity risks, supply chain risks, production delay risks and coronavirus infection risks. Mandatory guidelines and ISO procedures mainly influenced the actions taken to manage coronavirus related risks. Measures included introducing extra health safety measures on construction sites such as regular testing and screening and social distancing. Lastly, the impact on construction project risk management frameworks included changes to adapt to the new way of operating with covid-19. These changes include the increase in the budget allocation for novel risks and increased integration of technology in risk management. A small section of the study briefly discusses the Swedish context to capture insights into how the Swedish construction industry was affected by the covid-19 pandemic. Since Sweden did not go into lock down, it was interesting to reflect on how they were affected, and the actions taken to manage covid-19 related risks in that context. / Riskhantering är en ganska bred och väsentlig del av projektledning i byggprojekt. Ofta fokuserar riskhanteringen på upplevda risker som lätt kan förutsägas och hanteras. Men lite uppmärksamhet ägnas unika risker eller risker som inte är möjliga att förutse och är oförutsedda. Byggprojekt möter dessa risker upprepade gånger, och beslut som fattas när de inträffar är fyllda med så många avvikelser. Covid-19-viruset är ett exempel på ett unikt virus som ingen uppfattade, vilket överraskade byggindustrin. Denna masteruppsats undersöker hur organisationer inom byggindustrin i Zimbabwe hanterade risker relaterade till covid-19 i byggprojekt och vilken inverkan pandemin hade på nuvarande riskhanteringsmetoder. Denna studie är en utforskande fallstudie och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data och svara på forskningsfrågorna. Studiens resultat belyser de stora riskerna relaterade till covid-19 som stod inför i byggprojekt, de särskilda åtgärderna relaterade till riskhantering som vidtogs för att hantera risken och effekten av covid-19 på riskhanteringsramverk för byggprojekt i Zimbabwe. Risker som coronaviruset utgör för byggprojekt i Zimbabwe inkluderar operationella risker, finansiella risker, produktivitetrisker, risker kopplade till försörjningskedjan, produktionsföreningrisker och risk för coronavirusinfektion. Obligatoriska riktlinjer och ISO-procedurer påverkade huvudsakligen de åtgärder som vidtogs för att hantera risker relaterade till coronaviruset. Åtgärder omfattade att införa extra hälsosäkerhetsåtgärder på byggarbetsplatser som regelbundna tester och screening och social distansering. Slutligen, effekten på ramverk för riskhantering av byggprojekt inkluderade förändringar för att anpassa sig till det nya sättet att arbeta med covid-19. Dessa förändringar inkluderar ökningen av budgetanslaget för unika risker och ökad integrering av teknik i riskhanteringen. En liten del av studien diskuterar kort den svenska kontexten för att fånga insikter om hur den svenska byggindustrin påverkades av covid-19-pandemin. Eftersom Sverige inte gick in i lockdown var det intressant att reflektera över hur de påverkades och vilka åtgärder som vidtagits för att hantera covid-19 relaterade risker i det sammanhanget.

The aim of this study was to examine and analyze the changing motives for moving during the COVID-19 pandemic. Two research questions were formulated to achieve this objective: What were the motives for moving among private individuals in Sweden during the pandemic? How have real estate agents in Skåne perceived changes in behavior among sellers and buyers during the same period? To address these questions, a qualitative method was employed, involving semi-structured interviews with real estate agents across various locations in Skåne. Additionally, a quantitative method was utilized through digital surveys administered to individuals nationwide. The findings of the study revealed that people's motives for moving were subject to consideration and had indeed changed during the pandemic. Real estate agents reported a more substantial shift in the reasons behind people's decisions to move compared to what was indicated by the survey results. The survey study indicated that the most significant change observed in moving patterns was that more young people chose to pursue studies during the pandemic, in contrast to previous years. Conversely, real estate agents believed that changes in residential and area-specific preferences, as well as financial gain, were the most prominent factors. Ultimately, the study demonstrated that the COVID-19 pandemic had various impacts on the housing market, and the perceptions of real estate agents did not entirely align with the survey results, this only indicates divergent impressions of the same market.

The COVID-19 pandemic disrupted the world by changing and affecting the social practices when millions of employees were forced to stay at home and work in the digital context.The aim with this study is to investigate how business travel patterns have changed over time due to the global COVID-19 pandemic, and to investigate what patterns, policies, and behaviors are expected to look like in the future. To investigate this an embedded case study of organizations in Sweden has been conducted. The organizations operate in different sectors which gives a broad view of the case. A qualitative approach was chosen where data was collected from semi-structured interviews as well as from internal documents from the organizations. By using two different data sources together with theory, triangulation was possible. On 13 March 2020, the Swedish government announced restrictions specifying that everyone who could work from home should do so. It is also clearly shown that both domestic and international trips drastically decreased during the pandemic. All the organizations had a decrease in business related travel and only unavoidable trips were made. Habits, patterns, and policies regarding business travel changed during, and after the pandemic, as an effect of institutional processes and an increased awareness of Corporate Social Responsibility (CSR). It is also clear that organizations in Sweden have realized the benefits of working in a digital context, but still want to meet face-to-face when it is considered necessary. Policies, patterns, and habits have clearly changed as an effect of the pandemic and resulted in increased awareness of sustainability and especially CSR. People require more flexible working methods and organizations prioritize working both cost- and time efficient. In the future business traveling will most likely continue to decrease due to increased awareness of sustainability and development of digital tools that fulfill the requirements and needs of organizations. Also, the development of more sustainable travel options will affect and change travel patterns and behaviors. However, future investigations of organizations in Sweden could include more organizations from other sectors and of different sizes which would give an even broader view of the case. / COVID-19 pandemin rubbade världen genom att förändra och påverka de sociala metoderna när miljontals anställda tvingades att stanna hemma och börja jobba digitalt. Målet med denna studie är att undersöka hur mönster för affärsresande har förändrats över tid till följd av den globala COVID-19 pandemin, men också att undersöka hur mönster, policys och beteenden är förväntade att se ut i framtiden. För att undersöka detta så har en inbäddad fallstudie av organisationer i Sverige genomförts. Organisationerna är verksamma inom olika sektorer för att ge en bred bild av situationen. En kvalitativ metod har använts där data har samlats in från semistrukturerade intervjuer och interna dokument från de olika organisationerna. Två typer av data tillsammans med teori har gjort triangulering möjlig. Den 13 mars 2020 så presenterade Sveriges regering restriktioner som specificerade att alla som kunde arbeta hemifrån skulle göra detta. Det går också tydligt att se att både inrikes- och utrikes resande dramatiskt minskade under pandemin. Samtliga organisationer hade drastiskt minskat resande och endast nödvändiga resor genomfördes. Vanor, mönster och policyer för affärsresor förändrades både under och efter pandemin som en effekt av institutionella processer och en ökad medvetenhet för Corporate Social Responsibility (CSR). Det är också tydligt att organisationer i Sverige har insett fördelarna med att jobba i en digital miljö, men att de samtidigt vill mötas fysiskt när det är nödvändigt.  Policyer, mönster och beteenden har tydligt förändrats till följd av pandemin samt av ökad medvetenhet kring hållbarhet och mer specifikt CSR. Fler flexibla arbetsmetoder efterfrågas och organisationer prioriterar att arbeta både kost- och tidseffektivt. Affärsresande kommer förmodligen att minska i framtiden till följd av ökad medvetenhet kring hållbarhet samt som en effekt av att digitala verktyg blir alltmer utvecklade och därigenom kan uppfylla krav och önskemål från organisationer. Även utvecklingen av mer hållbara resealternativ kommer att påverka framtida resmönster och beteenden. Framtida studier om organisationer i Sverige bör inkludera fler företag från andra sektorer och av fler storlekar för att ge en ännu bredare bild av situationen.