Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar. Om skolsköterskornas resurser framkom kategorierna Skolsköterskan själv som resurs, Tid, Samarbetsgrupper och Ekonomi. Slutsats: Skolsköterskorna upplevde att det fanns flera olika orsaker till barnens psykiska ohälsa där hemförhållandena var den främsta. Skolsköterskornas resurser var deras eget arbete med barnen, tid, ekonomi samt interna och externa resurser. Samarbetet med dessa grupper fungerade i stort sett bra men med vissa brister, t.ex. köer till BUP samt vissa svårigheter i samarbetet med socialtjänsten. / The purpose of this study was to illuminate the school nurses' perception of the causes of students' mental health and what resources school nurses have to address mental illness in children and adolescents. The study was conducted as an interview with descriptive design at elementary schools in central Sweden. Six nurses were selected based on geographical distribution and type of school (independent or municipal) for a semi-structured interview. The interviews were analyzed using content analysis. The results revealed nine categories: School nurse's view was that the most common causes of children's mental health is related to the categories of home conditions, neuropsychiatric problems and learning disabilities in children, lack of contact with Child and Adolescent Psychiatry, performance requirements to live up to, bullying, conflict and their own thoughts. About school nurses resources emerged categories; School nurse herself as a resource, Time, Cooperation and Economy.Conclusion: The school nurses felt that there were several reasons for children's mental illness where home conditions were the main. School nurse resources were their own work with children, time, finances and internal and external resources. Cooperation with these groups functioned essentially good but with some shortcomings, such as long waiting lists for Child and Adolescent Psychiatry, and some difficulties in cooperation with social services.

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan åren 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar alkohol utgör en stor grupp som påträffas inom många olika instanser såsom vårdcentraler, medicinska akutvårdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa. Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategorierna var: Förhållningssätt, Behov av utbildning samt Bristande resurser. I resultaten framkommer betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i vården. Baskunskaper och fördjupad kunskap kan påverka sjuksköterskans förhållningssätt som är en av grunderna till ett bra bemötande. Det framkommer också ett behov av förbättrade och mer gemensamma rutiner mellan de olika instanser som patienten passerar under själva vårdprocessen. Brist på utarbetade och gemensamma behandlingsformer framkom i resultaten. Om bra rutiner och metoder tillämpades skulle detta kunna minska sjuksköterskans osäkerhet och fler patienter skulle få den hjälp de behöver vid rätt tidpunkt. Mer kunskap kring patientdelaktigheten, där sjuksköterskans roll är att stödja och vägleda patienten oavsett egen åsikt, skulle underlätta relationen mellan sjuksköterskan och patienten och i sin tur leda till en bättre omvårdnad.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning/abstract Bakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig. Transsexuella personer utsätts inte sällan för diskriminering, intolerans och utanförskap. Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa transsexuella personers upplevelser av identitet och förkroppsligande. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar utfördes. Innehållsanalysen av datan gjordes enligt Granheim och Lundman. Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysprocessen, dessa är: Den kroppsliga transitionen, som behandlar de transsexuella personernas upplevelser av kroppens förändring i relation till en könsbytesprocess. Inre och yttre identitet, som handlar om upplevelser av överensstämmelse mellan den kropp man fötts i och den inre identiteten. Familjerelationer som behandlar olika positiva och negativa aspekter av familj och vänners reaktioner på den transexuella familjemedlemmen. Den sista kategorin Att vara transsexuell i samhället och det offentliga rummet handlar om hur transsexuella personer upplever det bemötande de får och hur samhället ser på dem. Diskussion: Det som diskuteras i resultatdiskussionen är betydelsen av att se på kroppen som ”levd” för att förstå den kroppsliga transitionen, inkongruensen som uppstår mellan den inre känslan av könsidentitet och det yttre biologiska könet och att vara transsexuell i ett heteronormativt vårdsammanhang och samhälle. Detta diskuteras utifrån livsvärldsteorin och teorin om den levda kroppen och lyfts ytterligare genom begreppet Othering. Även etiska förhållningssätt diskuteras i samband med frågan om vården och samhällets heteronormativitet. Nyckelord: Transsexualitet, identitet, förkroppsligande, livsvärld, narrativ Keywords: Transsexual, identity, embodiment, lifeworld, narrative analysis

Sammanfattning Bakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det här arbetet används begreppet kultur för människor från ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i världen vilket leder till en stor blandning av människor från olika kulturer, detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Att möta och vårda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund än dem själva kan vara något av det svåraste en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från olika kulturer inom den palliativa vården. Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta vårdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehåll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Artiklarna har sedan analyserats genom innehållsanalys då innehållet i dem brutits ned till meningsbärande enheter som sedan grupperats och resulterat i nya kategorier. Resultat: Deltagarna i studierna menade att situationer kan uppstå i vården som kan beskrivas som kulturella utmaningar. Kommunikationsproblem är ett exempel på detta. De menar att fokus bör läggas på patientens egen upplevelse av sin kultur och de behov som den leder till, det vill säga individuella kulturella behov. Sjuksköterskorna tyckte det kunde vara bra att ha en medvetenhet om att kulturella behov kan förekomma. Diskussion: Generalisering ska undvikas då detta kan leda till begränsningar av vården. Det centrala i vårdandet är patienten som person och vad denne anser är vikigt. Genom att använda sig av detta synsätt kommer automatiskt frågan om betydelsen av patientens kultur att besvaras. Utbildning ska ske fortlöpande under hela grundutbildningens gång. Praktiska inslag så som uppgifter i kulturell vård i den verksamhetsförlagda utbildningen och rollspelsövningar med kulturellt fokus kan vara lämpliga moment. Nyckelord: Palliativ vård, kultur, individuell vård, sjuksköterskors upplevelser Keywords: Palliative care, culture, individual care, nurses’ experiences

Bakgrund: Forskning visar att det i Sverige blir allt fler äldre människor; samtidigt är dagens sjukvård inte organiserad för att möta deras behov. Äldre har ofta ett stort behov av omvårdnad och det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personfokuserat relaterat till detta. Det sker idag en åldersdiskriminering av äldre och sjuksköterskans personliga egenskaper, såsom hennes attityd och bemötande, kan påverka vårdens kvalitet och hur den äldre upplever sin hälsa. Där av tydliggörs vikten av en god vårdrelation, med respekt för individens autonomi, integritet och värdighet.Syfte: Syftet är att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans bemötande av äldre.Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes under mars och april månad, år 2011, i de elektroniska databaserna CINAHL, Medline och Pubmed. De vetenskapliga artiklarna härstammar från; Sverige, Norge, Finland, Australien, Kanada och Storbritannien.Resultat: Vid analys av de vetenskapliga artiklarna hittades två genomgående huvudkategorier, med respektive subkategorier. Huvudkategorierna var; yttre faktorer med subkategorierna; organisering av vården, tidsbrist och vårdmiljön, och inre faktorer med subkategorierna; kunskapsnivå, attityder och Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda äldre.Diskussion: I resultatet av den här studien framkom att många av de identifierade kategorierna påverkade varandra, exempelvis är organisatoriska faktorer avgörande för vårdmiljön och sjuksköterskans tillgängliga tid. Vilka också påverkar sjuksköterskans inre faktorer. Organisationen av vården påverkade sjuksköterskans bemötande gentemot äldre både positivt och negativt. Resultatet talar för att en organisation som ser till den äldre som en unik individ, där vårdarbetet är personfokuserat, kan påverka sjuksköterskans bemötande av den äldre positivt.Nyckelord: Äldre, vårdrelation, sjuksköterskeattityder, sjuksköterskans erfarenheter och god omvårdnad.Keywords: Aged, nurse-patient relations, nurse attitudes, nurse experiences and god nursing.

Fler och fler människor vårdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvården på ett bra sätt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervård. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Detta gav tio artiklar som har kvalitetsgranskats och därefter analyserats. Resultatet blev två huvudgrupper med information och stöd. Resultat som handlade om information delades in i mottagen information, önskemål om informationsgivning och andra informationskällor. Stöd indelades i praktiskt och känslomässigt stöd. Diskussion: Informationen som gavs av vårdpersonal räckte inte alltid till och anhöriga sökte mer information via internet. Många anhöriga sökte oftast inte emotionellt stöd av vårdpersonalen utan fann detta genom olika kontakter, bland annat vänner och annan släkt. Men de anhöriga ansåg att det var viktigt att det fanns stöd att tillgå från sjuksköterskan för att minska oro och ångest. Slutstats: Behovet av individanpassad och lättförståelig information är stort och det är viktigt att sjuksköterskan erbjuder emotionellt och praktiskt stöd till de anhöriga.

Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes. Resultatet visar fem kategorier. Detta resultat kan ge sjuksköterskan ökad kunskap samt hjälp att utveckla sitt arbete med stöd för den patient som gått igenom en hjärtinfarkt. För fortsatt forskning föreslås studier gällande sjuksköterskors upplevelser av arbete med att stödja patienter att sluta röka.