The master thesis follows up on the topic of an increasingly used method called formative assessment. The goal is to analyze formative assessment as a complex method. It includes its development, psychological context of assessment, essential methods and techniques of this kind of assessment and a part about competences mainly of a teacher beginner to be a professional evaluator, whose methods reflect his personality and individual principles based on the best intentions. The first chapter of the practical part introduces qualitative research which took a place in Czech Republic and foreign countries. Results from Czech Republic refer to the fact, that Czech teachers use techniques of formative assessment, but not yet as a complex system. The results from foreign countries connect teachers' working conditions for using formative assessment based on the adjustment of schooling curriculums in the countries they teach in. The second chapter of the practical part is a methodological collection of formative assessment techniques. KEYWORDS Assessment, personal approach to a pupil, classroom climate, evaluation norms, self- assessment, peer-assessment, criteria, learning objectives, motivation, core competencies.

The diploma work is focused on the development of prosocial behaviour in a kindergarten by means of reader's preliteracy. The theoretical part clarifies the terms related to the issues of the development of prosocial behaviour in a kindergarten, reader's literacy and preliterasy. It as well briefly describes the differences between heterogeneous and homogenous structure of the classroom in a kindergarten arranged according to the age and deals with the kindergarten as well as the classroom climate. The aim of the practical part was to describe in what matter the particular kindergarten develops pro-social behaviour of children with the support of reader's preliteracy. During the whole school year there were particular activities established and consequently implemented into an age-heterogeneous classroom located in a one-classroom kindergarten and upon consequent reflexion and feedback the activities were further provided with a possibility to work further with a given activity. To gain the reflexion and feedback the methods of interviews, monitoring and self-reflexion were used. Children participating in the activities kept developing their prosocial behaviour and attitude to reading. After studying specialised literature a questionnaire for the research within the practical part was designed for...

The purpose of the study was to attempt to understand why Brigham Young University Technology Teacher Education program has attracted and retained a high number of females. This was done through a self-created survey composed of four forced responses, distributed among the Winter 2006 semester students. Likert-scale questions were outlined according to the five theoretical influences on women in technology, as established by Welty and Puck (2001) and two of the three relationships of academia, as established by Haynie III (1999), as well as three free response questions regarding retention and attraction within the major. Findings suggested strong positive polarity in four of the five influences and in both relationships, with particular emphasis on subject content, positive teacher/student relationships, as well as an overall positive environment as major contributors to attraction and retention at this university. "Role Models, Mentors, and Peers" was the only influence that scored in the negative range. Though the effect size showed differences between males and females on individual questions as well as the two relationships and "Messages from Counselors", no practical difference was found between the male and female perceptions under the five remaining general categories. In all three categories where a medium to large effect size was shown, females were favored in having more positive responses and perceptions than males.

No description available.

Studiens syfte är att jämföra sex grundskollärares förberedelsearbete inför muntlig framställning i svenskämnet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande, där begreppen proximal utvecklingszon och stöttning är centrala. Den metod som användes vid insamling av studiens material var kvalitativ forskningsintervju. Materialet analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare ser förberedelsearbete inför muntlig framställning som betydelsefullt men att fokus främst läggs på genomförandet. Det förberedelsearbete som sker visarsig oftast organiseras i helklass och individuell förberedelse begränsas på grund av tidsbrist. Resultatet visar även att lärare anser det goda klassrumsklimatet som gynnsamt för elever inför en muntlig framställning och att det därför fokuseras mycket på skapandet av ett sådant. Slutsatserna av studien är att lärare bör prioritera ett noggrant och väl anpassat förberedelsearbete och erbjuda eleverna individuell stöttning inför muntlig framställning. Ytterligare slutsatser är att lärare behöver arbeta kontinuerligt för att skapa relationer och upprätthålla ett gynnsamt klassrumsklimat för att främja elevers säkerhet inför momentet.

The goal of this diploma thesis is to map the issue of social integration of students with Asperger syndrome into a regular class of elementary school. The theoretical part is based on analysis of publications related to the topic. It deals with the description of the Asperger syndrome diagnosis and its symptoms, the concept of integration, mainly the integration of a student with Asperger syndrome, and the issue of classroom climate and the possibilities of its diagnostics and development. The practical part is based on the theoretical part. In it, the author focuses on the analysis of social status of integrated students with Asperger syndrome. Sociometrical techniques are combined with projective method and both are supplemented with a questionnaire for teachers and qualitative methods, primarily interviews with teachers and observation in class. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

本研究旨在比較台北市參加試辦「自願就學方案」自學班學生和普通班學 生在升學壓力､因應行為､身心健康和班級氣氛之差異性。以台北市七十 九學年度參加試辦「自願就學方案」21所學校學生為取樣對象。共抽取6 所國中﹐一､二､三年級各取「自學班」與「普通班」一班﹐共 36 班﹐ 自學班學生 669 人﹐普通班學生669 人﹐共 1338 人。本研究之工具為 「升學壓力量表」､「升學壓力因應行為量表」､「日常作息時間量表」 ､「學生生活經驗問卷」､「一般健康量表」和「學習環境量表」﹐以三 因子變異數分析､三因子多變項變異數分析､單因子變異數分析､t 考驗 ､卡方考驗和 Scheffe' 事後考驗進行資料分析。研究結果為︰ (一)普 通班比自學班學生感受升學壓力強度高﹐尤其在自我壓力､教師壓力､考 試壓力､和時間壓力源方面﹐普通班比自學班壓力強﹐呈顯著差異。前途 壓力源強度﹐自學班高於普通班；父母壓力則兩班無差異。 (二)普通班 與自學班學生在作業份量､作業方式､晚上作息時間沒有差異；但在考試 科目､補習科目方面﹐普通班學生顯著多於自學班﹐而睡眠時數﹐普通班 顯著少於自學班。 (三)普通班比自學班學生較多採用「面對問題」和「 置之不理」方式因應升學壓力；其餘「紓解情緒」､「情緒困擾」和「投 射」等方式﹐兩班無差異。 (四)普通班比自學班學生在「社會官能障礙 」､「嚴重憂鬱」､「焦慮不眠」､「生理症狀」得分較高﹐有顯著差異 ；亦即普通班學生身心較不健康。 (五)普通班比自學班學生知覺班級組 織較混亂､同學較競爭；而「教師偏愛」和「多樣性」兩班無差異。 (六)年級､性別對升學壓力總量表和分量表強度﹐有顯著交互作用；而內 外控和學業成績沒有顯著交互作用﹐但有主要效果影響。 (七)年級對升 學壓力因應行為有顯著交互作用；其餘性別､內外控和學業成績只有主要 效果影響。 (八)班級､年級､內外控和學業成績對身心健康僅具主要效 果影響。 (九)班級和性別對班級氣氛有顯著交互作用；而內外控和學業 成績僅具主要效果影響。 (十)一般國中生感受升學壓力高者﹐較常採取 消極因應﹐對其身心健康和所知覺的班級氣氛有不利的影響。本研究綜合 研究結果加以討論﹐並提出若干建議﹐以供教育行政單位和教師與父母之 參考。

The thesis is divided into two parts - theoretical and practical. The theoretical part deals with terms related to its main theme ? the social climate of the classroom. This is especially the concepts of environment lighting, climate, atmosphere, teaching communication and socialization. The thesis focuses on explaining the formation process of class change its stakeholders, especially students and teachers, the possibilities of class climate and provides a brief overview of research results so far analyzed interested professionals. Marginally provides information on the developmental psychology of children younger than school age, school social climate and social climate of the teaching staff. The practical part focuses on research into the social climate in real classrooms. Studies were conducted at third, fourth and fifth classes of three elementary schools in the South region, using a standardized questionnaire "My class inventory?. The content of the practical work is to introduce readers to the used diagnostic method, the interpretation of the award process questionnaires, the completion and analysis of results of research in particular. The research results are presented graphically and accompanied by commentary. Finish their part of the practical conclusions that have been raised prior to the compilation of hypotheses.

Includes bibliographical references (leaves 149-190) / Abstract in English and Afrikaans / This study aimed to determine whether classroom climate or school climate is a greater predictor of emotional intelligence in South African primary school learners from Durban, KwaZulu-Natal, as well as which factors promote and which inhibit its development. A purposive sample of 119 primary school learners from six classes in two government schools in Durban was obtained. The learners assessed their classroom climate with the My Class Inventory (short form) (MCI-SF), and their emotional intelligence with the Trait Emotional Intelligence Questionnaire (Child Short Form) (TEIQue-CSF). The six teachers assessed the school climate with the School Level Environment Questionnaire (SLEQ). Results suggest that classroom climate is a predictor of emotional intelligence while school climate is not; that satisfaction and cohesiveness positively correlate with emotional intelligence levels, and friction, competitiveness, and difficulty negatively correlate with emotional intelligence levels. The identified relationship between classroom climate factors and emotional intelligence warrants further research into the topic. / M.A. (Psychology) / Hierdie studie het ten doel gehad om te bepaal of klaskamerklimaat of skoolklimaat 'n groter voorspeller van emosionele intelligensie by Suid-Afrikaanse laerskool leerlinge van Durban, Kwazulu-Natal is, asook watter faktore die ontwikkeling bevorder en watter die ontwikkeling daarvan belemmer. 'n Doelgerigte steekproef van 119 laerskool leerlinge van ses klasse in twee regering skole in Durban is verkry. Die leerlinge het hulle klasklimaat beoordeel met behulp van die ‘My Class Inventory (short form) (MCI-SF)’, en hulle emosionele intelligensie met die ‘Trait Emotional Intelligence Questionnaire (Child Short Form) (TEIQue-CSF)’. Die ses onderwysers het die skoolklimaat beoordeel met die ‘School Level Environment Questionnaire (SLEQ)’.. Resultate dui daarop dat klasklimaat 'n voorspeller van emosionele intelligensie is terwyl skoolklimaat nie is nie; dat tevredenheid en samehorigheid positief korreleer met emosionele intelligensievlakke, en wrywing, mededingendheid en probleme negatief korreleer met emosionele intelligensievlakke. Die geïdentifiseerde verwantskap tussen klimaatfaktore in die klaskamer en emosionele intelligensie regverdig verdere navorsing oor die onderwerp. / Psychology

Forskning har visat på att etablerandet av en dialogisk klassrumskultur ger rikare lärandetillfällen för eleverna eftersom de får rikare möjlighet att utbyta tankar och uppfattningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie av hur lärare, verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1–3, arbetar för att skapa dialog i klassrummet. Syftet med intervjuanalysen är att belysa olika strategier lärare använder för att främja en samtalande klassrumskultur. Datan från intervjuerna kodades och analyserades i relation till tidigare forskning. Forskningen som presenteras i studien grundas i den konstruktivistiska traditionen och lägger mycket tyngd på normskapande, specifikt sociomatematiska normer som är knutna till matematiskt lärande. Forskningen, som till stor del består av gedigna forskningsöversikter, lyfter att förmågor som att resonera och argumentera endast utvecklas i en social kontext och att lärares handlingar och strukturering av undervisning därför har stor betydelse. Studiens resultat ger en bild av vilka förväntningar de intervjuade lärarna har på sina elever, det vill säga vilka sociala normer som råder. Dessa är: vara aktivt deltagande, att verbalisera samt interagera. Resultatet visar också på de specifika sociomatematiska normer som att: använda korrekta matematiska termer, använda sig av olika matematiska representationer samt att ge godtagbara matematiska förklaringar. Analysen visar att lärarna använder sig av ett stort spann av strategier för att etablera normer för ett samtalande klassrumsklimat. Exempel på strategier för att främja ett samtalande klassrumsklimat är att etablera fasta samtals-strukturer och svarssituationer som eleverna är införstådda med, positiv förstärkning och respons, att låta eleverna lyckas med sitt aktiva deltagande, modellering och revoicing. Syftet är att skapa mönster och normer för matematisk kommunikation. Genom lärarnas strategiska val av uppgifter främjas deltagande, interaktion och kommunikations-mönster, det vill säga att eleverna får en normativ förståelse för att ”alla ska vara med”, ”hur vi talar om matematik” och ”vad vi ska tala om” i genuint matematiska samtal. Lärarna upplevs ha en ansats att samtalande ska bli utforskande till sin karaktär. När lärare kan se sin undervisning ur ett normperspektiv kan det påverka deras strukturering av matematik-undervisningen mot ett samtalande klassrumsklimat och ett fördjupat deltagande i elevers interaktion. Interaktion mellan elever och lärare bidrar till att eleverna får tillgång till andras matematiska uppfattningar vilket kan berika undervisningen signifikant. Enligt forskning möjliggör sådana strukturer förhandlingar av sociomatematiska normer vilket kan bidra till att utveckla högre kognitiva förmågor hos eleverna. De specifika sociomatematiska normerna som förhandlas fram i den sociala kontexten har potential att med lärarens stöd och hjälp ge elever rikare möjligheter att reflektera över, fördjupa och förfina sina förklaringar.