First established in the 1990's, the personal training industry in New Zealand has experienced unprecedented growth. Over 80% of New Zealand health clubs market the services of Personal Trainers and there are now over 1500 registered Personal Trainers working in a range of settings. Their primary professional role is one whereby they promote and support individuals to attain desired 'results' in relation to their physical fitness and particularly, to adopt a more physically active lifestyle. But despite the growth of this industry, little is known about how Personal Trainers actually go about supporting the clients who purchase their service to find a way into, as well as stay committed to a physically activity lifestyle. To date there has been no research in New Zealand exploring how Personal Trainers operate as agents of behaviour change. Furthermore, there appears only anecdotal evidence about how the intervention strategies used by Personal Trainers reflect those recommended in the 'behaviour-change' literature. This thesis focused on the daily, working experiences of ten Personal Trainers. Inspired by the interpretive paradigm, in-depth interviews were conducted and analysis of the data, guided by the tenets of grounded theory, allowed the story about the way each participant went about her/his work to emerge. The study highlights a variety of issues that these Trainers recognise as significantly influencing their ability to succeed in an increasingly competitive and demanding business. Specific reference was also given to the behavioural intervention strategies that each participant believed were the most beneficial in nurturing client lifestyle behaviour-change. The study outcomes reveal that although the Trainers worked independently of each other there was considerable commonality in the approaches they had developed. All agreed on the importance of presenting themselves as confident, competent professionals who modelled healthy life-styles to their clients. Some of the strategies they used were similar in some regards to those described in the intervention literature, but others were not. A salient point made by all was that, despite some of their practices lying outside the professional boundaries defined by their professional registration organisation, the provision of services to clients often went beyond the 'physical'. Nutritional counselling especially had become an integral part of the service they provided for clients and was, in fact, an area which clients 'expected' them to be experts in. Each acknowledged the challenge of devising strategies to keep their clients committed, motivated and returning to them. The study highlighted two distinct phases of intervention as the Trainers used different motivational approaches to firstly, initiate change and then maintain their client's progress. As the clients began to see results all of the trainers agreed that their relationship with their long-term clients became more collegial. As time progressed, and in order to facilitate and foster client belief in the inherent value of physical activity 'for life', the Trainers became their client's Life Coach. The Personal Trainers in this study described a multitude of roles that each believed they needed to fulfil in order that they achieved on-going success as a Trainer. This emphasises the need for a more expansive education programme for Personal Trainers. Programmes which move beyond a traditional fitness discourse and better reflect the complexities of what it truly means to be a one-on-one 'Trainer'.

This study was based upon the Multidimensional Model of Leadership (Chelladurai, 1978, 1990), and the administration of the Leadership Scale for Sport (LSS) and the Sport Orientation Questionnaire (SOQ) (Gill and Deeter, 1988). The purposes of the study were: 1) To determine the competitive achievement orientations (competitiveness, goal and win) and coaching behavior preferences (training and instruction, democratic, autocratic, social support, and positive feedback) among young male Thai athletes (n=403); and 2) to examine the relationships between competitive orientations and coaching behavior preferences among athletes for two different levels of competition, high and low; two different age groups, from ages 13-15 and 16-18; and two types of sports, team and individual. A preliminary MANOVA and ANOVAs indicated that significant age x type interactions contributed to the competitiveness achievement orientation and all coaching behavior preferences. Thai athletes showed the highest score for goal orientation, followed by competitiveness and win orientations. They preferred training and instruction, and social support coaching behaviors over democratic and positive feedback coaching behaviors. Autocratic coaching behavior was least preferred. Results of the ANOVAs indicated significant group differences in competitiveness orientation variables and all coaching behavior variables. Multivariate multiple regression demonstrated significant relationships between competitive achievement orientations and coaching behavior preferences. Canonical correlation analyses of the four age x type interaction groups were utilized, indicating bidirectional relationships between all of the competitive achievement orientations, and all of the coaching behavior preferences for older athletes who participated in either team sports or individual sports. The younger individual sport athletes presented a relationship between training and instruction, democratic and social support coaching behavior preferences and all competitive achievement orientations, whereas younger team sport athletes showed no relationship. This finding indicated a stronger influenced of coaching behavior preferences on younger individual sport athletes' competitive achievement orientations. / Graduation date: 1993

<p>Syfte</p><p>Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång.</p><p>Frågeställningar</p><p>Hur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas?</p><p>På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken?</p><p>Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach?</p><p>Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de?</p><p>Vilka är framgångsfaktorerna?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är genomförd i tre steg:</p><p>1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll.</p><p>2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga.</p><p>3. Halvstrukturerade intervjuer med de tre elittränarna.</p><p>Resultat</p><p>De undersökta tränarna har en tydlig självbild. Denna självbild förstärktes genom observatio-ner och kompletterande intervjuer. Alla intervjuade tilltalades av de aktuella tränarnas lugna coachstil. Tränarna är präglade av sin idrottsliga uppväxt, de har många av sina värderingar därifrån. De är kunniga och noggranna i sitt arbete och strävar efter att skapa en positiv och stimulerande miljö. Kommunikation är ett arbetsredskap. Coacherna har många gemensamma nämnare, exempelvis: uppväxtmiljö, långa karriärer inom respektive idrott, engagemang, öd-mjukhet och situationsanpassat ledarskap.</p><p>Slutsats</p><p>De tre undersökta tränarna har i mångt och mycket samma arbetssätt. De sätter laget och den enskilde spelaren i fokus under såväl träning som match. Vid dessa tillfällen har tränarna total koncentration på laget och spelarna. De arbetar mycket hårt för att laget ska nå framgång. Vä-gen till framgång kan bero på tillfälligheter, men hårt arbete och ödmjukhet inför uppgiften, här och nu, ger troligtvis utslag i det långa loppet.</p> / <p>Purpose</p><p>The purpose of this essay is to compare three male elite coaches’ way of working, analyze their views on coaching, as well as describing the road to success.</p><p>Questions</p><p>How can the background of the coaches´ be described?</p><p>What are the three coaches’ views on coaching, and how do they coach in real life?</p><p>What do team colleagues and team players think of their trainer, as a coach?</p><p>If there are any common factors for the coaches, could they be identified?</p><p>What are the factors for success?</p><p>Method</p><p>This study focuses on bandy, soccer and ice hockey and is carried out in three steps:</p><p>1) Through observations of the trainers in their roles as coaches during a</p><p>competition match.</p><p>2) Through semi structured interviews with one team colleague and one</p><p>team player from each sport.</p><p>3) Through semi structured interviews with the three coaches themselves.</p><p>Result</p><p>The coaches have a clear self-image, which was confirmed through observation and supplementary interviews. All the interviewees like the coaches’ calm coaching style. The coaches are formed by their athletic upbringing, from which many of their values have derived. They are knowledgeable and precise in their work, and strive to create a positive and stimulating environment. Communication is a basic work tool. The three coaches have many things in common, for example upbringing, long careers, commitment, a humble attitude and well-adjusted leadership.</p><p>Conclusion</p><p>The coaches’ way of working is, in many respects, carried out in the same way. They put the team and the individual player in focus, both during practice and matches. They work hard in order for the team to reach success. The road to success can depend on chance, but hard work and a humble attitude toward the task will most likely yield better results in the long run.</p>

Syfte Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång. Frågeställningar Hur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas? På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken? Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach? Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de? Vilka är framgångsfaktorerna? Metod Undersökningen är genomförd i tre steg: 1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll. 2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga. 3. Halvstrukturerade intervjuer med de tre elittränarna. Resultat De undersökta tränarna har en tydlig självbild. Denna självbild förstärktes genom observatio-ner och kompletterande intervjuer. Alla intervjuade tilltalades av de aktuella tränarnas lugna coachstil. Tränarna är präglade av sin idrottsliga uppväxt, de har många av sina värderingar därifrån. De är kunniga och noggranna i sitt arbete och strävar efter att skapa en positiv och stimulerande miljö. Kommunikation är ett arbetsredskap. Coacherna har många gemensamma nämnare, exempelvis: uppväxtmiljö, långa karriärer inom respektive idrott, engagemang, öd-mjukhet och situationsanpassat ledarskap. Slutsats De tre undersökta tränarna har i mångt och mycket samma arbetssätt. De sätter laget och den enskilde spelaren i fokus under såväl träning som match. Vid dessa tillfällen har tränarna total koncentration på laget och spelarna. De arbetar mycket hårt för att laget ska nå framgång. Vä-gen till framgång kan bero på tillfälligheter, men hårt arbete och ödmjukhet inför uppgiften, här och nu, ger troligtvis utslag i det långa loppet. / Purpose The purpose of this essay is to compare three male elite coaches’ way of working, analyze their views on coaching, as well as describing the road to success. Questions How can the background of the coaches´ be described? What are the three coaches’ views on coaching, and how do they coach in real life? What do team colleagues and team players think of their trainer, as a coach? If there are any common factors for the coaches, could they be identified? What are the factors for success? Method This study focuses on bandy, soccer and ice hockey and is carried out in three steps: 1) Through observations of the trainers in their roles as coaches during a competition match. 2) Through semi structured interviews with one team colleague and one team player from each sport. 3) Through semi structured interviews with the three coaches themselves. Result The coaches have a clear self-image, which was confirmed through observation and supplementary interviews. All the interviewees like the coaches’ calm coaching style. The coaches are formed by their athletic upbringing, from which many of their values have derived. They are knowledgeable and precise in their work, and strive to create a positive and stimulating environment. Communication is a basic work tool. The three coaches have many things in common, for example upbringing, long careers, commitment, a humble attitude and well-adjusted leadership. Conclusion The coaches’ way of working is, in many respects, carried out in the same way. They put the team and the individual player in focus, both during practice and matches. They work hard in order for the team to reach success. The road to success can depend on chance, but hard work and a humble attitude toward the task will most likely yield better results in the long run.

Analyzing human motion is important in a number of ways. An athlete constantly needs to evaluate minute details about his or her motion pattern. In physical rehabilitation, the doctor needs to evaluate how well a patient is rehabilitating from injuries. Some systems are being developed in order to identify people only based on their gait. Automatic interpretation of sign language is another area that has received much attention. While all these applications can be considered useful in some sense, the analysis of human motion can also be used for pure entertainment. For example, by filming a sport activity from one view, it is possible to create a 3D reconstruction of this motion, that can be rendered from a view where no camera was originally placed. Such a reconstruction system can be enjoyable for the TV audience. It can also be useful for the computer-game industry. This thesis presents ideas and new methods on how such reconstructions can be obtained. One of the main purposes of this thesis is to identify a number of qualitative constraints that strongly characterizes a certain class of motion. These qualitative constraints provide enough information about the class so that every motion satisfying the constraints will "look nice" and appear, according to a human observer, to belong to the class. Further, the constraints must not be too restrictive; a large variation within the class is necessary. It is shown how such qualitative constraints can be learned automatically from a small set of examples. Another topic that will be addressed concerns analysis of motion in terms of quality assessment as well as classification. It is shown that in many cases, 2D projections of a motion carries almost as much information about the motion as the original 3D representation. It is also shown that single-view reconstruction of 2D data for the purpose of analysis is generally not useful. Using these facts, a prototype of a "virtual coach" that is able to track and analyze image data of human action is developed. Potentials and limitations of such a system are discussed in the the thesis. / QC 20100601

Ämnet för den här uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstå hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för både mentor och adept har jag i andra hand också tittat på de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förståelse för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man använder de olika begreppen på ett mer konsekvent sätt. Anledningen till mitt val av problemområde hänger samman med att jag uppfattar att mentorskap är ett begrepp som används i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram där syftet med programmen bl.a. kan vara att få fler kvinnor till ledande befattningar eller fungera som kompetensutveckling för ledare. I dessa sammanhang fokuseras oftast på adeptens utveckling och man ser bara mentorn som den som ”ger” av sin kunskap och erfarenhet. Jag menar att en relation utvecklas och består endast då båda parter uppfattar att de får ut något av relationen och att det därför är av intresse att studera båda parternas upplevelse av relationen. I litteraturstudien valde jag att studera mentorskap och de näraliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning ur ett historiskt perspektiv och också se hur begreppen använts i arbetslivet. Den empiriska undersökningen fokuserade på några mentorer och adepter och deras uppfattning om och upplevelse av mentorskap i första hand och coachning, fadderskap och handledning i andra hand. Jag valde att genomföra undersökningen som en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer där jag kunde ställa följdfrågor under intervjuns gång. Slutsatser som kunde dras av arbetet och som jag tolkar att det finns stöd för både i den teoretiska genomgången och i den empiriska undersökningen är att det finns ett antal aspekter som synliggör de likheter och skillnader som finns. De aspekter som framkom var: syfte, mål, motiv för att ingå som part i relationen, behov av kunskap om organisationen, intern eller extern stödjare, typ av kompetens som utvecklas, typ av makt och påverkansprocess, tidsbegränsning och ömsesidighet i relationen. Skillnaderna och likheterna menar jag bör beaktas då man i arbetslivet planerar olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Vidare studier kan också bidra till ökad kunskap om hur den yrkesmässiga och personliga utvecklingen sker och hur det utbyte som sker bidrar till eller hämmar utvecklingsprocesserna.

Pupils, and most of all girls, drop out of organized sports in the ages 13-18. The purpose of this survey was to study which motives girls had to proceed in sports together with differences between certain groups. This study was based on a survey which included 86 responses from girls active in sports in 10 different compounds. The results showed that the most frequent motives to do sports were to have fun and to feel well. Differences showed were that the ones who trained more often and the ones who practiced more than one sport found that to work hard was an important motive, compared to the other groups. The ones that trained more often also found that to have fun was an important motive in difference to the group which trained in less extent. The organizational factors that could influence on the girls’ exercise were the coaches’ motivational techniques and the athletes’ experiences of competition in a negative way.

Despite the presence and potential impact of instructional coaches, many schools are not experiencing significant improvements in teachers’ practices or student achievement. In gaining more insight into forces that impact instructional coach effectiveness, this study (a) explored the relationship between sources of instructional coaching efficacy and dimensions of instructional coaching efficacy [Mathematics Content & Mathematics-Specific Pedagogy (ME), Student Centered & General Pedagogy (SE), Interpersonal & Communication Coaching (IE), and Personal Coach Characteristics]; and (b) explored the relationship between dimensions of instructional coaching efficacy and instructional coach outcomes. Participants included teachers (n=144) and their instructional coaches (n=19), from elementary schools located within a large urban school district in the southeastern U.S. Teachers completed an adapted Coach Effectiveness Questionnaire (Yopp, Burroughs, & Sutton, 2010), which assessed their perceptions of coach outcomes. Coaches completed an adapted Coach Efficacy Questionnaire (Yopp, Burroughs, & Sutton, 2010), which assessed their perceptions of source information and dimensions of instructional coaching efficacy. Significant correlations were found between the source Degree Major (Math) and ME (r =.534). Moreover, canonical correlation analysis showed that dimensions of instructional coaching efficacy were significantly associated with instructional coach outcomes, F(45, 363.21) = 2.326, p < .001. Particularly, regression analyses found IE to be predictive of instructional coach behavior (β =.395, t = 3.534, p < .01); instructional coach impact (β =.343, t = 2.982, p < .01); and teacher satisfaction (β =.264, t = 2.272, p = .025) with their instructional coach. Mathematics content & mathematics-specific coaching efficacy (ME) was also predictive of teacher satisfaction with their instructional coach (β =.181, t = 2.012, p = .046). These results were generally supportive of the theoretically expected relationships between instructional coaching efficacy and instructional coach outcomes. Lastly, context and individual instructional coach qualities accounted for a substantial amount of variance in instructional coach outcomes. These findings are consistent with previous research that link situational factors and individual differences to coach effectiveness (Horn, 2002).

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral.   Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen.   Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen. TV som medium har makt att påverka på olika sätt, inte bara de personer som deltar i TV-programmet, utan även de som sitter hemma i soffan och tittar.

Att samtidigt göra en satsning på sin idrott och skolan ställer krav på individen. Dessa krav kan leda till idrottsrelaterad utbrändhet. Att hitta faktorer som påverkar idrottsrelaterad utbrändhet är viktigt för att kunna förebygga och förhindra problemet. Många olika faktorer har visat sig påverka och en faktor som behöver undersökas noggrannare är den sociala faktorn. En sådan social faktor är tränare- aktiv relationen. Syftet var att undersöka om det finns något samband mellan symptom av idrottsrelaterad utbrändhet och den upplevda kvalitén på tränare- aktiv relationen. En enkätundersökning genomfördes av 107 idrottsgymnasieelever (34 tjejer och 73 killar) i åldrarna 15-18 år. Idrottsrelaterad utbrändhet visade sig vara negativt korrelerat med tränare- aktiv relationen. Underkategorin Complementary visade sig vara den som visade starkast samband med idrottsrelaterad utbrändhet. 16 procent av eleverna på skolan upplevde höga symtom. Instruktörer på skolan bör fundera igenom deras relationer med eleverna och hur dessa kan förbättras för att reducera problemet. Idrottsgymnasier borde fundera kring både hur kraven både inom skolan och inom elevernas respektive idrott ser ut under de tre gymnasieåren.