This thesis examines the relationship between the forestry industry and indigenous Sámi peoplein northern Sweden, focusing on institutional mechanisms for resolving land-use conflictsregarding forest logging on reindeer herding lands. Sámi reindeer herding communities andforestry companies have overlapping usage rights, making Swedish forests a common poolresource. Clear-cut forestry is damaging the reindeers’ access to lichen and the long-termsurvival of traditional reindeer herding, creating a need for effective Sámi influence in localforest decision-making. This study analyzes the recently reformed institutional framework forparticipatory planning and consultations, as well as participants’ experiences of Sámi influence.Interviews were conducted with three Sámi RHCs, two Sveaskog employees and one ForestAgency official. The theoretical framework draws from literature on co-management, commonpool resources and free, prior and informed consent to analyze Sámi space for influence. Resultsshow that the changes in regulations and practices have enabled RHCs space to withdrawconsent to specific logging plans under specific conditions, but influence is still limited. TheForest Agency has not consulted RHCs despite the new law, indicating continued difficultiesfor Sámi people to influence logging decisions on a local level. The main contribution of thisstudy is showcasing remaining barriers and positive developments based on original empiricalinterview material.

Background: Today, the construction industry faces heightened expectations in terms of environmental and economic requirements. Consequently, goal conflicts have become a persistent challenge in construction projects, necessitating efficient conflict strategies. It is therefore important to understand goal conflicts to be able to solve them before they escalate and become an issue that affects the project’s outcome. Purpose: The aim of this study is to explore goal conflicts and their prioritization, as well as the factors influencing the choice of conflict management strategies, regarding environmental and economic goal conflicts. In addition, the study aims to identify the perceived hindrances to achieve more efficient conflict management.  Method: Relevant literature was analyzed to establish a theoretical foundation for the researchconducted in this report. Additionally, a methodological approach incorporating ten semistructured interviews was implemented, where thirteen respondents from private developers, public developers, and municipalities were interviewed as part of the data collection process.  Conclusion: Goal conflicts that arise tend to revolve around the challenges of implementing environmental solutions while staying within budgetary constraints, as well as deciding whose goals should be prioritized. Among the conflict management strategies, avoiding was the least mentioned approach, while compromising emerged as the most popular choice. The selection of an approach was mostly influenced by goal prioritization, hierarchical position, and resource availability. The study also identified three key barriers to effective goal conflict management: knowledge gaps, varying levels of ambition, and industry conservatism. / Bakgrund: Idag står byggbranschen inför förhöjda förväntningar när det gäller miljömässiga och ekonomiska krav. Följaktligen har målkonflikter blivit en ständig utmaning i byggprojekt, vilket kräver effektiv konflikthantering. Det är därför viktigt att förstå vilka målkonflikter som finns i byggprojekt för att hitta lösningar som förhindrar att de eskalerar och skapar problem som påverkar projektets resultat negativt. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska målkonflikter och deras prioritering, samt vilka faktorer som påverkar valet av konflikthanteringsstrategier, avseende miljömässiga och ekonomiska målkonflikter. Dessutom syftar studien till att identifiera vilka barriärer som aktörer upplever för att uppnå effektivare konflikthantering. Metod: För att etablera en teoretisk grund för den aktuella studien analyserades relevant litteratur. Därefter tillämpades ett metodiskt tillvägagångssätt för att samla in data, vilket gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med 13 respondenter. Dessa aktörer representerade privata och kommunalt ägda fastighetsbolag, samt kommuner. Slutsats: Målkonflikter som uppstår tenderar att kretsa kring utmaningarna att implementera miljövänliga lösningar samtidigt som man håller sig inom budgetramarna, samt att besluta vilka mål som bör prioriteras. Utav konflikthanteringsstrategierna var avoiding den minst nämnda medan compromising var den mest använda. Valet av strategi påverkades mest av prioriteringar av mål, hierarkiska positioner, och tillgängliga resurser. Studien identifierade även tre primära hinder för effektiv hantering av målkonflikter: brist på kunskap, varierande ambitionsnivåer och konservatism i branschen.

Although psychotherapy has been viewed historically as value-neutral, developments over the last half-century have led to the generally accepted position that values are inescapable in therapy. However, many questions remain as to how values should be managed in psychotherapy in order to protect client autonomy. These issues are of particular concern to training programs, which bear the responsibility of instructing new psychologists in ethical values management and of helping trainees manage personal values when those values are in conflict with those of their clients or with the values of the field in general. One aspect that has not previously been investigated is the perceptions of trainees around value-related issues. This study used qualitative research methods to investigate the perceptions of recent psychology graduates regarding the role of values, value management strategies, training in value-related areas, and the resolution of value-related dilemmas. Seventeen recent graduates from Counseling Psychology, Clinical Psychology, or Professional Psychology doctoral programs were interviewed. Their responses led to following nine themes: 1. Psychology graduates disagreed about appropriate roles for therapist values. 2. Value differences between therapist and client were seen as both potentially harmful and potentially helpful. 3. Participants reported using different strategies to manage value differences. 4. Most participants felt it might be acceptable to influence a client to change their values in certain situations. 5. Participants did not report preferences regarding the value similarity of their clients and reported varying reactions to value differences. 6. Participants disagreed on whether trainees should be required to see clients with very different values. 7. Participants generally felt positive about their training experiences, but recommended more practical instruction in values management. 8. Participants' experiences with race and religion suggested unique training concerns. 9. Value-related decisions were seen as contextually grounded and based primarily on perceptions of beneficence. It is hoped that these findings further the dialogue on appropriate value management strategies in therapy and assist training programs in evaluating the training they provide students in areas of value differences and value conflicts.

With this study, we intend to seek knowledge about how educators perceive and relate to norm conflicts in preschool. The aim of the study is to focus on what educators say about norm conflicts based on their work and how they believe that they can create relationships between children and their parents and colleagues among themselves. In this study, we have chosen to start from the following questions: How do educators perceive norm conflicts, what are they about and how can they arise? How do norm conflicts affect the work of educators in preschool activities? What do educators think is needed to deal with norm conflicts? We have chosen to do a qualitative study based on qualitative interviews with eight educatorsin preschools located in different geographical areas in Stockholm - Sweden. By educators we mean four preschool teachers and four educator workers. The result of our study is based on analyses from the social constructivist theory and perpectives on interculturality. Social constructivist theory is a social science perspective that has its basis on people reproducing new perceptions of reality and self-understanding in interaction with each other and with the environment around them. Interculturality can be explained by Pirjo Lahdenperä as a social interaction, a process, or an overstep, since "inter" means interpersonal interaction and"culture" means meaning systems of meaning, which gives meaning and a special focus in aperson's life. The result of the study shows that all informants, regardless of position, are aware of the meaning of norms and values and agree that everyone should start from everyone's equalvalue. The social consensus theory that has helped us to understand the informants' different perceptions of norm conflicts that were highlighted as social phenomena, from the linguistic interaction to understand why individuals clash with norm conflicts due to language difficulties and misconceptions in communication in collegiate work.

The bioeconomy is a worldwide used strategy to cope with ecological, social, and economic sustainability challenges. However, we analyze current bioeconomy strategies and trends to point out potential sustainability conflicts and transition challenges. Our analysis shows that the bioeconomy is not sustainable per se, as mere input substitution may entail welfare losses. Instead, it requires further debates and actions to avoid exacerbation of ecological and social strains. Sustainability has to be the key concept behind the bioeconomy and predominantly requires (1) sustainability of the resource base and (2) sustainability of processes and products, especially by (3) circular processes of material fluxes, not least to gain consumer acceptance for bio-based products. Otherwise, the bioeconomy would only entail the substitution of fossil resources for bio-based resources potentially lacking the generation of additional societal and ecological benefits and contribution to climate mitigation. As markets alone will not suffice to fulfil this path transition towards a sustainable bioeconomy, we argue that innovative governance is necessary to reduce competitive drawbacks compared to fossil resources (enabling function) and to secure ecological, social, and economic sustainability requirements (limiting function).

Allemansrätten finns idag inskriven i Grundlagen och nämns även i Miljöbalken utan att definieras. Lagtexten ger inte någon förklaring till vad allemansrätten konkret betyder och vad den omfattar utöver att alla måste visa hänsyn och varsamhet. Lagen kan bara ge någon form av avgränsning om andra lagar tolkas motsatsvis men att så ska ske är i sådana fall ett antagande. Det vore dessutom märkligt om en grundlag alltid är relativ till alla andra lagar som förment ska vara underställda denna. Allemansrättsliga konflikter är ovanliga, förmodligen för att den baseras på sedvänja och samförstånd men med ett ökat kommersiellt nyttjande av naturen i form av t.ex. bärplockning och turistindustri på andras mark samt förändring av folks attityd så är det inte långsökt att tänka sig att dessa konflikter kan bli alltmer vanliga i framtiden. Det är därför viktigt att veta vilka rättigheter och skyldigheter som allemansrätten egentligen ger, utöver diffusa riktlinjer som personer i allmänhet antas respektera.  Då det inte går att finna dessa i lagen så vänder sig det här arbetet till nästa steg i rättsordningen; domstolarna som ska utgå ifrån lagen för att lösa juridiska konflikter. Sju rättsfall har analyserats med syfte att utröna de resonemang som rättstolkaren för och hur de bedömer allemansrättens omfattning i respektive fall. Detta för att kunna jämföra konflikternas utfall och se om domstolarnas hantering av tidigare fall kan tydliggöra någonting avseende allemansrättens utsträckning och begränsningar.  Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur olika domstolar bedömer saken, både inom samma rättsfall men också mellan dessa. Det förekommer rena motsägelser och det kan inte sägas att domstolarna är konsekventa i sin tillämpning av allemansrätten. Några principer förekommer i flera av domsluten såsom en icke-specificerad toleransgräns för skada och olägenhet, att ett kommersiellt nyttjande av allemansrätten är tillåten samt att det finns en möjlighet för fastighetsägare att delvis hindra allmänheten från områden som egentligen är allemansrättsligt tillgängliga givet vissa förutsättningar. Det är dock tveksamt hur mycket de här, av flera domstolar tillämpade reglerna är värda då det inte finns någon skyldighet för en framtida rättstolkare att ta hänsyn till dessa. Domstolarna har generellt en för långtgående tolkning avseende vilka rättigheter som allmänheten har vilket resulterar i att markägaren måste göra stora eftergifter. Arbetet finner att det är nödvändigt att allemansrätten avgränsningar lagstadgas efter en nogrann utredning som tar framtidens förhållanden i beaktande. / The Right of Public Access is today a part of the Swedish constitutional law and is also mentioned in the Environmental Code without being defined. The law does not give any clear explanation as to what the Right of Public Access really means and what it encompasses apart from the general obligation to show consideration and caution. The law can only provide some form of demarcation if other laws are interpreted to the contrary, but that this should be done is in any case an assumption. It would also be strange if a Constitutional law is always relative to all other laws that are supposed to be subordinate to it.  Conflicts regarding the Right of Public Access are unusual, probably because it is based on custom and consensus, but with an increased commercial use of nature in the form of for example berry picking and the arranging of tourist activities on other peoples land as well as a change in general attitudes, it is not far-fetched to imagine that these conflict can become increasingly common in the future. It is important to know what rights and obligations the Right of Public Access actually provides, in addition to vague guidelines that people are assumed to follow. Since it is not possible to find this in the law, this thesis turns to the next step in the legal system; the courts, which would usually proceed from the law to resolve legal conflicts. Seven legal cases have been analysed with the aim of finding out the reasoning used by the courts and how they assess the extent of the Right of Public Access in each case. The purpose is to be able to compare the outcomes of the conflicts to see if the courts´ handling of previous cases can clarify anything regarding the extent and limitations of the Right of Public Access. The results show that there are large differences between how different courts assess the matter, both within the same legal case but also between them. There are sheer contradictions and it cannot be said that the courts are consistent in their application of the Right of Public Access. Some principles appear in several of the verdicts, such as an unspecified tolerance limit for damage and inconvenience, that a commercial use of the Right of Public Access is permitted and that there is an oppurtunity for property owners to partially prevent the public from areas that are technically accessible by the Right of Public Access given certain conditions. However, it is doubtful how much these rules, applied by several courts, are worth as there is no obligation for a future legal interpreter to take them into account. The courts generally have a too far-reaching interpretation regarding what rights the public has, which results in the landowner having to make major concessions. The work finds that it is necessary that the demarcations of the Right of Public Access be legislated after a careful investigation that takes the changing conditions of the future into account.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers synsätt och deras arbete i samband med konflikthantering i förskolan kan skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger från två olika arbetslag har vi undersökt hur de ser på konflikter mellan barn och sin egen roll i samband med dessa, samt vilka kollegiala och enskilda konflikthanteringsstrategier som de uttrycker att de använder sig av. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och fredsforskaren Richard Cohens konflikthanteringspyramid, som är en teoretisk modell indelad i fyra olika nivåer: förebygga, hantering, hjälpa och stoppa. Modellen används i studien för att synliggöra de olika arbetsområden som konflikthanteringsarbetet består av. Konflikter mellan barn är vanligt förekommande i förskolans vardag och trots att de kan vara komplexa för pedagogerna att hantera så spelar bemötandet i samband med dessa en stor roll för barnens kognitiva, sociala och emotionella utveckling. Tidigare forskning har visat att miljöns organisering och pedagogers agerande i samband med konflikter mellan barn har en stor inverkan på barnens egen konflikthanteringsförmåga. Att skapa förutsättningar för barnen att själva komma fram till en lösning anses vara mest produktivt för deras utveckling och lärande. En del pedagoger har dock en tendens att inta en auktoritär ledarroll trots att det ingår i förskolans uppdrag att föra vidare det svenska samhällets demokratiska värderingar, samtidigt visar forskning att pedagoger sällan diskuterar ledarstilar och konflikthanteringsstrategier med varandra. Resultatet visade att samtliga pedagoger ser på konflikter som potentiella lärandetillfällen, men att deras syn på konflikter som positiva eller negativa påverkas av hur de hanteras. Pedagogerna använder både kollegiala och enskilda konflikthanteringsstrategier och ett stort fokus läggs på det förebyggande arbetet. Resultatet tyder på att skillnaderna i arbetssätt och ledarstilar är som störst vid icke akuta konflikter, vilket kan bero på att de tolkar situationer och bedömer hur och när de ska gå in som tredje part i barns konflikter på olika sätt. Samtliga pedagoger förespråkar medling men resultatet tyder på att de i större utsträckning använder andra strategier vid konflikter mellan barn. Studiens slutsats är att pedagogerna med fördel kan arbeta vidare med kollegialt arbete gällande hur de kan stötta barnen när de går in i deras konflikter, för att skapa en gemensam grund. Det kan i förlängningen leda till att barnen lär sig använda fler konstruktiva konflikthanteringsstrategier.

Recurring conflicts are a common occurrence as most contemporary intra-state conflicts are recured old conflicts. This is the reality within peace and conflicts studies and a well studied phenomenon. Yet despite deaced of reserach, there still exist subjects wihtin the construction n of peace agreements that have not been studied that might reduce the recurrence of conflict. This thesis explores the effect of providing for a peacekeeping operation within a peace agreement. Based on theories of credible commitment the proposed hypothesis is that peace agreements that provide for a peacekeeping operation are mot durable than those that do not. Using the Uppsala Conflict Data Programs (UCDP) peace agreement dataset, which records peace agreements from 1975 to 2021, a quantitative study will be performed. A bivariable and multivariable regression as well as a T-test and Hazard-test will be used to explore this relationship. The hypothesis does not find support wihtin the statistical evidence that providing for a peacekeeping operation affects the duration of the agreement. However, the thesis still finds important implications for the construction of peace agreements.

The Swedish society has quite rapidly undergone a change from a more homogenic population to a more multicultural one. This leads to questions about how teachers handle the recent change. This study aims to investigate if upper-secondary school teachers in biology experience challenges when teaching about the evolutionary theory in a multicultural society, and if biology teachers consider teachers resources to be supportive enough to conduct evolutionary education according to the national curriculum. This study uses interviews as the data collection method and the respondents are situated in different contexts in the Swedish school to provide a width to the sample even though few respondents are included. The results of the study show that biology teachers experience challenges connected to multiculturality and evolution teaching. The teachers mentioned three prominent categories where the challenges were most noticeable: misunderstandings, resistance, and lack of previous knowledge. The multicultural aspect occurred in all the categories. The results also showed that teachers believed that the teacher resources covered the needs for planning the content of evolutionary teaching but not how to face the value conflicts that emerge due to a collision between students’ faith and the evolutionary theory. The conclusion of the study is that all respondents experience challenges connected to their teaching of the evolutionary theory in the context of multiculturality, but the occurrence and severity of the problems are unique. The problems are mostly connected to the emotional disruptions that students´s experience when their beliefs and the evolutionary theory collides. The challenges result in a request for more resources for teachers to be able to face the students’ internal conflicts and to make the school more welcoming to students with different believes. Examples of resources that teachers might find helpful could be informative seminars and the development of simulations. / Sverige har under en relativt kort tidsperiod gått från ett land med en mer homogen befolkning till en mer multikulturell. Frågor uppstår då hur lärare hanterar denna förändring. Denna studie ämnar undersöka om gymnasielärare i biologi upplever utmaningar i samband med evolutionsundervisning i ett mångkulturellt samhälle samt om biologilärarna upplever att det finns nog med lärarresurser till stöd för att genomföra en evolutionsundervisning enligt de nationella läroplanerna. Studien använder sig av intervju som metod och alla respondenter kommer från olika geografiska platser samt skolsituationer inom den svenska skolan för att bidra med en bredd till urvalet trots ett lågt deltagarantal. Resultatet av studien visar att biologilärare på gymnasiet upplever utmaningar kring mångkulturalitet och undervisning av evolutionsteorin med varierande utsträckning och allvarlighetsgrad. Lärarna i studien nämnde tre kategorier som mest utmanande inom evolutionsundervisningen: missförstånd, motstånd och förkunskaper, där den mångkulturella aspekten förekom inom alla tre kategorier. Resultatet visade också att lärare upplever att de lärarresurser som finns idag är tillräckliga för behovet av upplevt stöd för innehållsplanering av evolutionsteoriundervisning men att det saknas resurser för hur lärare ska inkludera alla elever och möta värdekonflikter som uppstår till följd av en krock mellan elevers tro och evolutionsteorin. Studiens slutsats är att alla lärare upplever utmaningar inom evolutionsundervisning kopplat till mångkulturalitet men i olika utsträckning och komplexitet. Utmaningarna grundar sig främst i det emotionella dilemmat som elever upplever när tro och evolutionsteori krockar. I och med detta efterfrågas fler resurser för att kunna möta elevers inre konflikter och för att göra skolan mer välkomnande för elever med olika trosuppfattningar. Resurser som efterfrågas kan innebära allt från informativa seminarium till utveckling av simuleringsverktyg.

No description available.