Syftet med studien var att undersöka ImseVimses interna hållbarhetsarbete och målet var att komma fram till förbättringsförslag som hjälper till att få ImseVimse att få en insikt i nuvarande hållbarhetsarbete och gå mot att genomsyras av hållbarhet inifrån och ut i alla aspekter. Studien undersöker tre frågeställningar (1) Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB? (2) Hur kan ImseVimse AB förbättras inom den interna hållbarheten? (3) Hur kan ImseVimse AB förmedla intern hållbarhet inom verksamheten? Teorier som har presenterats i studien är hållbarhet och dess tre dimensioner, utifrån en hållbar utveckling och ständiga förbättringars perspektiv. Titta på leans förbättringsarbete, mötesteknik och utvärdering och likaväl språket och begreppsanasatsen som används i ImseVimse i dagsläget. För att samla in data till studien har personliga intervjuer, telefonintervjuer, enkäter och dokumentgranskning använts som metoder och ledningsverktyget släktskapsdiagram och jämförelseverktyget benchmarking har använts för att ta fram resultat om begreppen hållbarhet, intern hållbarhet, extern hållbarhet, företagens hållbarhetsarbete ur olika perspektiv. Detta har resulterat i att Imsevimse kan behöva börja med att dokumentera ner begreppen som har tagits fram i studien och skapa sig ett gemensamt språk och kommunikation som kan ske via dagliga möten och en kontinuerlig enkel visuell lättillgänglig dokumentation och uppföljning av arbete. Slutsatsen är att förbättringsförslagen som har tagits fram föreslår att använda sig av PDSA, ständiga förbättringar, använda sig av en förbättringstavla, dokumentera och ha ett tydligt ansvarstagande, utvärdering och uppföljning av arbetet med den interna hållbarheten. / The aim of the study was to investigate ImseVimses internal sustainability work and the goal was to come up with improvement proposals that help ImseVimse gain an insight into current sustainability work. The study examines three issues (1) What does internal sustainability mean for ImseVimse AB? (2) How can ImseVimse AB be improved within its internal sustainability? (3) How can ImseVimse AB convey internal sustainability within the business? Theories that have been presented in the study are sustainability and its three dimensions, based on sustainable development and continuous improvement perspectives. Theories that has been used in the study is leans improvement work, meeting technique and evaluation, as well as the language and conceptual approach used in ImseVimse at present. To collect data for the study, personal interviews, telephone interviews, questionnaires and document reviews have been used as methods and the management tool relationship diagrams and the benchmarking comparison tool have been used to produce results on the concepts of sustainability, internal sustainability, external sustainability, corporate sustainability work from different perspectives. This has resulted in Imsevimse having to start by documenting the concepts that have been developed in the study and creating a common language and communication that can be done through daily meetings and a continuous easy visual accessible documentation and follow-up of work. The conclusion is that the improvement proposals that have been prepared suggest using PDSA, continuous improvement, using an improvement board, documenting, and having clear responsibility, evaluation, and follow-up of the work on internal sustainability.

The construction industry has a clear process it follows therefore the working method within it also has become rigid. Through long time the stage-gate model has been used by the project management. Construction projects are often complex, have long stages and long decisions routes. When a stage is completed questions have been raised and lead to that change is needed to be made before moving on to next stage. This takes time, costs more than calculated and the function gets compromised. The purpose with this thesis is to investigate if the current project management approach can be performed more efficiently by applying agile project management to the design stage. This thesis is performed with a qualitative research approach. It started with a thoroughly literature review of relevant topics such as agile project management, the construction process and change management. When a solid base of knowledge was gathered about the research area an interview study was conducted and a survey was sent out. The findings are a result from the interview study and the survey. The interview questions and findings are divided into four focus areas of agile project management which are project planning, meeting structure, group collaboration and communication. The discussion connects the literature with the information from the interviews and the discussion is presented with the reflections from the authors. The conclusions present the answers on the research questions. The final chapter about further research is presenting perspectives that have not been answered in this thesis. The thesis concludes that project management methods within construction projects are not as rigid as it is described in the literature. The lack of knowledge and awareness of other working methods creates a culture of "this is how it always has been done" within the four focus areas of agile project management. All of the reference projects were time pressured and it was in those situations where ii most tendencies to adjust management method was shown. The studied projects had fixed meeting structures and when emergency occurred, extra meetings were held. The project management teams had good collaboration due to that they were co-located and not too big groups. The co-location also facilitated the communication which was compared to team members that were not co-located and struggled with the communication. The communication generally worked well vertically and was struggling horizontally. Agile project management cannot be achieved to 100% and it is difficult to apply all of its characteristics on the construction industry since it was developed from the software industry which has other traits than construction. On the other hand, agile project management is a mindset of continuously improvement and flexibility of the used working methods which can be used by the construction industry. The construction industry has to follow some specific processes such as applying for building permits and is affected by political decisions. Therefore the current project management methods are restricted to follow certain frameworks. The framework is hard to change though it leaves space for changed methods and attitudes within the framework and the design stage. All types of construction projects can use the agile mindset and it is important that the whole organization relates to the agile mindset to achieve greatest outcome. Steps towards agile can be done in current projects by emphasis more on reconciliations and let the projects progression decide the meeting structure. / Byggprocessen är en väletablerad process inom byggindustrin som byggprojekt genomgår. Genom de tydliga och historiska riktlinjerna som processen följer har byggindustrin fått anseendet att vara stel och konservativ. För att hantera byggprocessen har projektledningen följt Stage-gate modellen med tydliga delmål och beslutsgrindar. Byggprojekt är ofta komplicerade och stora vilket leder till långa beslutsvägar. När ett projekt når en grind vid ett avslut av ett delmål uppstår ofta frågor som leder till förändringar av delmålet. För att behandla förändringarna så behöver processen genomgå ett omtag, att göra om delmålet innan processen kan gå vidare till nästa delmål. Omtagen tar tid, kostar pengar och det kompromissas med funktionen. Denna uppsats har som mål att undersöka om den aktuella projektledningsmetoden kan effektiviseras genom att introducera agil projektledning i projekteringen. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ metod. Det första steget är att finna relevant litteratur om berörda ämnen som agil projektledning, byggprocessen och förändringsledning. Med fördjupad kunskap och förståelse inom ämnena genomfördes en intervjustudie och en enkät sändes ut. Resultaten identifierades från intervjuerna och svaren från enkäten. Intervjufrågorna och resultatet är uppdelat i fyra olika agila kategorier som anses gå att applicera på byggindustrin. Kategorierna är projektplanering, mötesstruktur, gruppsamarbete och kommunikation. Resultatet följs utav diskussionen som binder samman litteraturen med resultatet och författarnas reflektioner. Därefter presenteras slutsatsen och avslutningsvis rekommenderas frågeställningar till fortsatta undersökningar. Projektledningsmetoderna som används inom byggprojekt upplevdes inte lika stela som litteraturen beskriver dock fanns det lite kunskap och medvetenhet om andra typer av projektledningsmetoder. Avsaknaden är en bidragande faktor till att den upplevda kulturen anses vara konservativ. Inom de fyra kategorierna fanns det möjligheter till att arbeta mer agilt. När projekten är tidspressade visades mest benägenhet på att förändra projektledningsmetoden. Detta kunde ses tydligt på mötesstrukturen i projekten där den var fast ifrån början men blev mer rörlig då kritiska situationer uppstod. Gruppsamarbetet fungerade bra inom projektledningen för att de var samlokaliserade och inte för stora grupper. Detta underlättade även för en fungerande kommunikation då det märktes att de som inte var samlokaliserade hade svårigheter med kommunikationen. De horisontella kommunikationsvägarna hade generellt sett svårare att fungera än de vertikala kommunikationsvägarna. Eftersom agilt inte är en standard utan är ett arbetssätt som alltid strävar efter att förbättras är det svårt att uppnå ett 100 % agilt arbetssätt. Inom byggindustrin finns vissa ramverk som ska följas vilket gör att projektledningen begränsas. Med fasta ramverk finns lite utrymme för förändring men det finns möjlighet till att förändra processen och tankesättet inom ramverket. Alla typer av byggprojekt kan därför anamma delar av agil projektledning och för att uppnå största möjliga effekt gäller det att hela organisationen är engagerad. Andra enkla steg för att arbeta mer agilt inom projektledningen är att lägga mer vikt vid avstämningsmöten och låta projektets utveckling bestämma mötesstrukturen.

Erfarenhetsåterföring (EF) leder till flera fördelar som ökat resultat och nöjdare kunder. Det traditionella byggandet saknar en metod och modell för erfarenhetsåterföring. Det industriella byggandet har kommit längre i arbetet med erfarenhetsåterföring men generellt finns det utrymme för en bättre erfarenhetsåterföring inom byggbranschen. Inom tillverkningsindustrin arbetas det framgångsrikt med erfarenhetsåterföring genom ständiga förbättringar och Lean. Studiens syfte var att undersöka hur industriella byggare och tillverkningsindustrin arbetar med erfarenhetsåterföring och hur det kan implementeras hos en traditionell byggentreprenör. Genom frågan vad som skapar en bra erfarenhetsåterföring var målet att utforma en modell för implementering av erfarenhetsåterföring hos målföretaget Contractor. För att få inblick har en litteraturstudie genomförts, samt intervjuer med branschföretag.  Studien visar att de industriella byggarna arbetar med dagliga möten och det finns en eller flera personer med ansvar för erfarenhetsåterföringen. Inom tillverkningsindustrin använder de inte begreppet erfarenhetsåterföring även fast syftet och målet är detsamma som hos byggsektorn; att förbättra och nå ett högre resultat. Därför kan begreppet erfarenhetsåterföring användas i båda branscher men tillverkningsindustrin arbetar mer systematiskt. De har en starkare kultur och ser ett större värde i arbetet eftersom det är högre prioriterat. Det som visat sig skapa en bra erfarenhetsåterföring är först och främst när företagsledningen har en tydlig strategi kopplat till erfarenhetsåterföring. Det ska finnas en person som driver arbetet med erfarenhetsåterföring, en koordinator som skapar ett dragande efter erfarenheter. Strukturering av arbetet sker genom kontinuerlig användning av pulsmöten där avvikelser, förbättringar och planering diskuteras. Motiverade medarbetade behövs för att lyfta avvikelser och erfarenheter, där feedback och insyn i resultatet är viktigt för motivationen att rapportera. Avslutningsvis kan implementeringen av EF-modellen ske i ett pilotprojekt där arbetssätt med pulsmöten testas i en mindre skala för att sedan utvärderas och testas igen, för att sedermera fastställas. Det fastställda arbetssättet kan sedan spridas till fler arbetslag och till sist hela organisationen, där efterfrågande ledarskap fortsatt är viktigt. Det måste ständigt arbetas med frågan kring erfarenhetsåterföring, annars är den inte viktig. / Experience feedback leads to several benefits such as increased results and more satisfied customers. Traditional construction lacks a method and model for experience feedback. Industrial construction has come a long way in the work with experience feedback, but in general there is room for a better experience feedback in the construction industry. In the manufacturing industry, they work successfully with experience feedback through continuous improvement and Lean.  The purpose of the study was to investigate how industrial builders and the manufacturing industry work with experience feedback and how it can be implemented with a traditional construction company. Through the question of what creates a good experience feedback, the goal was to design a model for implementing experience feedback at the target company Contractor. To gain insight, a literature study was conducted, as well as interviews with industry companies. The study shows that the industrial builders work with daily meetings and there is one or more people responsible for the feedback of experience. In the manufacturing industry, they do not use the concept of experience feedback even though the purpose and goal are the same as in the construction sector; to improve and achieve a higher result. Therefore, the concept of experience feedback can be used in both industries, but the manufacturing industry works more systematically. They have a stronger culture and see a greater value in the work because it is a higher priority.  What has been shown to create a good experience feedback is first and foremost when the company management has a clear strategy linked to experience feedback. There must be a person who drives the work with experience feedback, a coordinator who creates a desire for experience. Structuring of the work takes place through continuous use of pulse meetings where deviations, improvements and planning are discussed. Motivated employees are needed to highlight deviations and experiences, where feedback and transparency in the results is important for the motivation to report. Finally, the implementation of the EF model can take place in a pilot project where working methods with pulse meetings are tested on a smaller scale and then evaluated and tested again, to be determined later. The established way of working can then be spread to more work teams and finally the entire organization, where in-demand leadership remains important. The issue of experience feedback must be constantly worked on, otherwise it is not important.

Utgångspunkten för studien var att undersöka om organisationer som arbetar med ständiga förbättringar också arbetar med att skapa och främja psykologisk trygghet för medarbetarna. Psykologisk trygghet innebär bland annat att medarbetarna känner sig trygga att komma med förslag på idéer som kan förbättra arbetssätt och bidra till organisationens utveckling. Forskning visar att organisationen går miste om utvecklingspotential om man inte tar tillvara på sina medarbetares idéer. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur organisationer som idag är erkänt ledande inom kvalitetsarbete ser på psykologisk trygghet kopplat till ständiga förbättringar.Tre organisationer valdes ut för studien, alla har under de senaste åren mottagit en utmärkelse för en hög kvalitet inom arbetet med ständiga förbättringar, Utmärkelsen Svensk Kvalitet. En person per organisation, med djup kunskap om organisationens förbättringsarbete och hur det bedrivs, valdes sedan ut. Nyckelaspekter i teorin kopplat till ständiga förbättringar samt psykologisk trygghet identifierades, nyckelaspekterna från teorin om psykologisk trygghet användes som underlag för skapandet av intervjufrågor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med de utvalda respondenterna.Analysen visade att de studerade organisationerna arbetade med att skapa psykologisk trygghet genom att framför allt främja delaktighet bland medarbetarna och uppmuntra dem att våga lyfta misstag och säga sin åsikt. Begreppet psykologisk trygghet som sådant är dock inte allmänt vedertaget inom organisationerna. Slutsatserna från studien var att då flera nyckelaspekter inom arbetet med ständiga förbättringar och psykologisk trygghet berör varandra så arbetar organisationerna relativt omedvetet med att skapa psykologisk trygghet i syfte att främja ett effektivt arbete med ständiga förbättringar. / The outset for this study was to look into whether organizations that work with continuous improvements also work with creating psychological safety for their employees. Psychological safety enables employees to feel confident to come up with ideas that can improve working methods and contribute to the development of the organization. Research shows that organizations miss out on development potential by not capturing the ideas of their employees. The purpose of this study was to contribute with knowledge to how organizations that are known as leading within the area of quality work considers the connection between psychological safety and continuous improvements.Three organizations that were the last to receive an award for their high quality with their work with continuous improvements, Utmärkelsen Svensk Kvalitet, were chosen for the study. One person within each organization, with deep knowledge of the organization's work with continuous improvements, were then chosen for an interview. Key aspects within the theory of continuous improvement and psychological safety were identified and the key aspects from the theory of psychological safety were used as a base for interview questions. Qualitative semi structured interviews were done with the chosen respondents.The analysis showed that the organizations in the study work with creating psychological safety mainly by fostering participation and the courage to talk about mistakes and to voice your opinion. The term psychological safety isn't well known within the organizations but the conclusion from the study is that since several areas within the work with continuous improvement and psychological safety are closely related, the organizations work relatively unconsciously with fostering an efficient work with continuous improvement by enabling participation and learning from mistakes. / <p>2020-06-26</p>

Nytt AB is a startup focusing on simplifying the concept of smart manufacturing to small and medium-sized companies providing an add-on machine monitoring solution for data analyzing. The product is currently under development with the final product soon to be launched. In the next phase of Nytt AB, a marketing plan has to be strategized. This thesis, which is built on previous Nytt AB’s work, focuses on addressing issues that will be important when creating a marketing and sales strategy. The customer is put as the focal point and the customer values analyzed including discussions on productivity improvements within the machines and how to standardize the changes to satisfy every customer. Using research questions as a base for the study, the customer values were analyzed by first understanding the main threats, weaknesses, strengths, and opportunities for the product and then analyzing data from an installed prototype and the improvements that can be achieved based on the data. The customers can, by using the product get statistical facts about their machines which can be the first step to understand the need for changes within their company. With future development, further customer values will appear, such as providing aid on how to improve KPIs such as availability. Providing this information to the customers will help them obtain a better insight into the field of smart manufacturing, the manufacturing of the future. / Nytt AB är ett nystartat företag som fokuserar på att förenkla konceptet smart tillverkning för små och medelstora företag och erbjuder en maskinövervakningslösning för dataanalys. Produkten är just nu under utveckling, slutprodukten planeras lanseras snart. Nästa steg för Nytt AB är att strukturera en marknadsplan. Detta examensarbete, som bygger på tidigare arbete i Nytt AB, fokuserar på frågor som kommer att vara viktiga när man skapar en marknadsförings- och försäljningsstrategi. Kunden blir i fokus när kundvärdena är analyserade inklusive i diskussioner om produktivitetsförbättringar för maskiner och hur man standardiserar förändringarna för att uppfylla kundens krav. Med hjälp av forskningsfrågor, analyseras kundvärdena genom att först förstå de viktigaste hoten, svagheterna, styrkorna och möjligheterna för produkten och sedan analyseras data från prototypen och de förbättringar som kan uppnås baserat på given data. Kunderna kan genom att använda produkten få statistik om sina maskiner vilket kan vara första steget att inse behovet av förändringar inom kundföretaget. Vid utveckling kommer ytterligare kundvärden att dyka upp, till exempel metoder på hur man förbättrar olika nyckeltal, såsom tillgänglighet. Att ge denna information till kunderna hjälper dem att få en bättre inblick i smart tillverkning, framtidens tillverkning.

The use of continuous improvement programs is a widespread practice present in many organizations throughout the world. CI-programs are mostly associated with Lean production and substantial focus in literature and research are on the applicable tools and methods. This focus has led to the lack of attention to the softer areas of CI such as implementation. The reason explaining this might be due to the difficulties of measuring success in these areas. In order to investigate production deviations within a company that uses CI a study was performed at the bus chassis assembly at Scania. The deviation handling process and all activities related to it is highly influenced by Scania’s Production System. The studies were conducted at an assembly area with observations and interviews taking place as well as an internal benchmarking performed at the engine assembly. The conclusion is that the area studied at Scania has the tools and methods needed (although with the need of adjustments) but the implementation part is lacking. This area will come to play a big part in taking SPS one step further. As a recommendation to the area studied in Scania a group of suggestions has been presented in this paper in order to improve the implementation of SPS. The managerial contribution of this paper is a group of important suggestions. The theoretical contribution of this paper can be seen as a case study that could create an increase insight in the complexity of this topic but also to increase the attention to the importance of it. / Ständiga förbättringar är ett världsomfattande fenomen som används inom flera organisationer. Oftast associerar man ständiga förbättringar med Lean och litteraturen kring ämnet beskriver för det mesta bara verktygen och metoderna som tillämpas. Detta focus har lett till att väldigt lite uppmärksamhet har riktats mot de mjukare delarna så som implementering. En orsak till detta kan vara svårigheten att mäta framgång inom området. För att undersöka avvikelser inom ett företag som arbetar med ständiga förbättringar så gjordes en studie på Scanias buss chassi montering. Avvikelsehanteringsprocessen påverkas väldigt mycket utav Scanias produktions system. Studier utfördes på ett monteringområde där man bland annat observerade, intervjuade samt utförde en benchmark på motormonteringen. Slutsatsen är att monteringsområdet där studien ägde rum på Scania har verktygen och metoderna som behövs (med behovet av mindre justeringar) men implementeringen har brister. Just implementeringen kommer spela en stor roll i att ta SPS ett steg längre. Som en rekommendation till monteringsområdet som undersöktes så har ett flertal förslag som kan förbättra SPS presenterats i denna rapport. Bidraget till lokala ledningen är ett antal viktiga förslag. Det teoretiska bidraget i denna rapport kan ses som en case studie som kan förbättra förståelsen för det komplexa ämnet samt att belysa det ytterligare och konstatera dess betydelse.

Konsumenters krav gällande kvalitet, miljö och hållbarhet har ökat de senaste åren. För att möta dessa krav väljer många organisationer att inför olika ledningssystem. Hållbart företagande med fokus på att uppnå balans mellan miljö, samhälle och ekonomi är i fokus för att företag ska klara av att möta de krav som konsumenter ställer. Utifrån omvärldens krav ger det inte utrymme för en organisation att sakna verktyg och arbetssätt för hållbar utveckling och ständig förbättring. Organisationen i studien saknar ett dokumenterat ledningssystem och hypotesen är att ett företag som saknar detta inte nyttjar resurser hållbart. Vidare var syfte att undersöka styrningen i organisationen för att få ett nuläge gällande organisationens arbete med hållbar utveckling och ständig förbättring. Utifrån nuläget var sedan syftet att ta fram ett ramverk för ett integrerat ledningssystem utifrån ISO 9001/14001 och därutöver upprätta dokumentation och en plan för hur organisationen kan arbeta vidare med hållbar utveckling och ständig förbättring. Den teori som studien lutar sig mot är offensiv kvalitetsutveckling i kombination med standarderna för ISO 9001 och 14001. Studiens ansats har ett hermeneutiskt vetenskapsideal och vetenskapsmetoden är abduktion. Studien har designats som en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen skett genom litteraturstudier, intervjuer och dokumentstudier. Det resultat som studien visar är att organisationen i låg utsträckning har en styrning som går i linje med principerna som ISO standarden grundar sig i och därmed inte arbetar systematiskt med ständig förbättring och hållbar utveckling. För att stänga gapet har författarna tagit fram ett ramverk för ett integrerat ledningssystem i enlighet med ISO 9001 och 14001. Ett antal dokumenten har upprättats och en plan för organisationens fortsatta arbete har tagits fram. / Consumer demands regarding quality and sustainability have increased in recent years. To meet these requirements, many organizations choose to introduce management systems. Sustainable business with a focus on achieving a balance between the environment, society and economy is in focus for companies to be able to meet consumer requirements. Based on the demands, it does not leave room for an organization to lack tools and working methods for sustainable development and continuous improvement. The organization in the study lacks a documented management system and the hypothesis is that a company that lacks one does not use resources sustainably. Based on this, the purpose of the study was to examine the management in the organization to obtain a current situation regarding the organization's work with sustainable development and continuous improvement. The aim was to produce a framework for an integrated management system based on ISO 9001/14001 and in addition to establish documentation and a plan for how the organization can continue to work with sustainable development and continuous improvement. The theory that the study relies on is total quality management in combination with the standards of ISO 9001 and 14001. The study has a hermeneutic approach, and the scientific method is abduction. The study has been designed as a qualitative case study where the data is literature studies, interviews and document studies. The result shows that the organization to a low extent has a management that is in line with the the principles on which the ISO standard is based and thus does not work systematically with continuous improvement and sustainable development. To close the gap, a framework for an integrated management system in accordance with ISO 9001 and 14001 was developed. Some governing documents have been drawn up and a plan for the continued work of the organization has been developed.

El presente trabajo de investigación se centra en buscar la mejor solución a la problemática de la baja eficiencia productiva que afrontan la mayoría de MYPE´S del sector textil-confección, ya que estas se ven impactadas negativamente por los elevados tiempos de ciclo y costos incurridos en fabricación. Ante esa necesidad, se propone la integración de la metodología Lean, estudio de trabajo y enfoque de gestión del cambio propuesto por Kotter con la finalidad de lograr la mejora continua de los procesos y el aumento de la rentabilidad. La gestión del cambio buscará sensibilizar e involucrar al personal en la propuesta de mejora, la metodología Lean permitirá identificar los desperdicios y actividades que no generan valor y a su vez determinar las técnicas adecuadas para reducirlos o eliminarlos. Por otro lado, el estudio de trabajo estará enfocado en optimizar los tiempos de las actividades que involucran la mano de obra. La validación del modelo ha sido implementada en una empresa MYPE del sector textil - confección en el Perú, dando resultados positivos tales como una reducción del tiempo de ciclo en 30%, reducción del nivel de desperdicios en el proceso de confección en un 25%, reducción del índice de incumplimiento de pedidos en 8 puntos porcentuales y el incremento de la eficiencia del proceso de confección en un 12%. / This Applied Research Project is focused on finding the best solution to the problem of low productive efficiency faced by the majority of SMEs in the textile-clothing sector, since these are negatively impacted by the high cycle times and costs incurred manufacturing. Given this need, the integration of the Lean methodology, work - study and change management approach proposed by Kotter is explained in order to achieve continuous improvement of processes and increase profitability. Change management will seek to sensitize and involve staff in the improvement proposal, the Lean methodology seeks to identify waste and activities that do not generate value and once determine the appropriate techniques to reduce or eliminate them. On the other hand, the work study will be focused on optimizing the times of activities that involve labor. The validation of this model has been implemented in a SME company in the textile sector in Peru, giving positive results such as a reduction in cycle time by 30%, reduction in the level of waste in the manufacturing process by 25%, reduction of the order non-fulfillment index by 8 percentage points and the increase in the efficiency of the manufacturing process by 12%. / Trabajo de Suficiencia Profesional

Miljömässig hållbarhet är en förutsättning för en fortsatt hållbar ekonomisk utveckling ochför en fortsatt konkurrenskraft, genom olika verktyg kan så väl miljö- som hållbarhetsarbeteatt utvecklas. Syftet med den här studien har varit att identifiera miljöaspekter för att sedanåstadkomma praktiska åtgärder med målet att öka tempot i miljöförbättringsarbetet.Arbetet är utfört vid produktionsenheten AstraZeneca Sweden Operations i Södertälje, påenheten tillverkas aktiv läkemedelsubstans och enheten står för tillverkning, formulering,fyllning och förpackning av slutprodukter. Enheten Sweden Operations, som är AstraZenecasstörsta högteknologiska produktionsenhet, är indelad i sju olika fabriker som kallas för PET.Detta arbete är utfört vid PET Turbuhaler, vid en av de produktionslinjer som producerarinhalatorn Turbuhaler Symbicort.Att utsläppen måste minska är idag de flesta överens om, de finns olika tillvägagångssätt attgöra det på. I det här arbetet har fokus varit på att använda metoden Green PerformanceMap (GPM), det är en metod som integrerar lean och miljöarbete och kan användas som ettverktyg för miljöförbättringsarbete. I detta arbete har GPM-metoden använts för attidentifiera de miljöaspekter som finns på produktionslinjen på PET Turbuhaler i AstraZeneca.Vidare har ett flertal av dessa identifierade miljöaspekter analyserats djupare ur ettekonomiskt- och miljöperspektiv, under arbetet har medarbetare från operatörsnivå tillledningsnivå involverats. Genom att sätta fokus på kostnadsdrivna förbättringar inom miljönoch involvera fler medarbetare kan drivkraften för det gröna förbättringsarbetet i enverksamhet ökas.Med identifiering som grund har en karta tagits fram över de miljöaspekter som finns iproduktionsprocessen, både i form av material och energi. Vidare har dessa miljöaspekterdiskuterats och kunnat värderas i miljö- och kostnadsbesparingar. / Environmental sustainability is a prerequisite for a sustainable economic development andfor competitiveness, the environmental as well as the sustainability work, can through varioustools, be developed. The purpose of this study has been to identify environmental aspectsand then to provide practical measures aimed to improve the environmental improvementactivities.The thesis work was carried out at AstraZeneca Sweden Operations in Södertälje, the siteproduces active pharmaceuticals ingredients and is responsible for the manufacture,formulation, filling and packaging of end products. Sweden Operations site is AstraZeneca'slargest high-tech facility, the facility is divided into seven different sections called PET. Thiswork has been performed at PET Turbuhaler, at one of the production lines that produces theTurbuhaler Symbicort Inhaler.In this work, the focus has been on studying the environmental aspects by using the GreenPerformance Map (GPM), it is a method of continuous improvement tools in the “lean andgreen” area and can be used as a tool for improving the environmental performance. In thiswork the GPM method has been used to identify the environmental aspects of the PETTurbuhaler production line in AstraZeneca. Furthermore, a number of these identifiedenvironmental aspects have been analysed deeper from an economic and environmentalperspective. By focusing on cost-driven improvements in the environment and by involvingmore employees, the ‘step-up the pace’ of improvement can be increased.Based on the identified aspects, a map of environmental aspects was drawn up, representingmaterials and energy. Furthermore, these environmental aspects have been discussed toassess the environmental and cost savings.

This study investigates the relationship between an increased traceability and shortened lead times in the internal material replenishment system at a large Swedish industrial tools manufacturer. Traceability and its effects on uncertainty in the supply chain has been widely researched in academia, but there is a gap regarding how traceability affects lead times. The research investigates which factors drive the lead times in the material replenishment to lean assembly lines and determines how these factors relate to traceability. A case study was conducted in one of the case company’s factories. The study consists of both quantitative and qualitative data. The quantitative data was derived from the case company’s ERP-system while the qualitative data consists of interviews and empirically collected data. The results of the study show that waiting time is the primary driver of lead times in the current state of the factory. No indication that internal material replenishment lead times decrease as a result of an increased traceability was found. However, there are aspects with an increased traceability that indirectly facilitates reduction of lead times by making it easier to make well-informed decisions due to the increased availability of real-time data. Traceability is found to not contribute any value to the end customer on its own. However, it can play an important role in a company’s supply chain. Further, potential advantages with a high traceability were observed when implementing advanced protocols such as JIT and other lean principles. The study should be seen as a starting point to further studies into the relationship between increasing traceability and reduced internal lead times. For managers and companies, the study identifies a potential procedure to use for deter- mining which factors drive replenishment lead times to lean assembly lines. Furthermore, the study shows that companies can have great use for traceability when trying to remove waste from its processes. / Denna rapport utreder sambandet mellan en ökad spårbarhet i den interna materi- altillförseln hos ett stort svenskt producerande företag och minskningen av dess ledtider. Forskning har bedrivits inom spårbarhet och kring dess effekter på osäkerheten i en sup- ply chain, men det finns begränsad forskning gällande spårbarhetens effekter på interna ledtider. I studien undersöks vilka faktorer som driver ledtiderna i materialtillförseln till lean mon- teringslinor hos ett producerande företag och hur en ökad spårbarhet påverkar dessa. En fallstudie har utförts hos ett industriföretag, i en av deras fabriker. Studien använ- der sig av både kvantitativ och kvalitativ data. Den kvantitativa datan kommer från fallstudieföretagets affärsystem medan den kvalitativa delen består av intervjudata och empiriskt genererad data. Resultatet av denna studie visar att det främst är väntetider som driver upp ledtiderna i fabriken. Inga bevis hittades för att interna materialtillförselns ledtider minskar som en direkt följd av en ökad spårbarhet. Däremot finns det aspekter med en ökad spårbarhet som hjälper att minska ledtiderna indirekt genom att underlätta för bättre underbyggda beslut som följd av en ökad tillgänglighet av data i realtid. Denna studie visar på att spårbarheten i sig inte skapar något värde för slutkunden, men att det trots det kan spela en viktig roll i företagets supply chain. Dessutom påvisas poten- tiella fördelar med en god spårbarhet när man implementerar avancerade system så som JIT och andra lean-principer. Rapporten bör ses som en startpunkt för framtida studier för att undersöka sambandet mellan en ökad spårbarhet och minskade ledtider. För företag så innebär denna rapport en möjlighet till att få en förståelse för vilka fak- torer som driver upp ledtiderna i materialtillförseln till lean monteringslinor. Dessutom visar studien på att företag kan gynnas av att öka sin spårbarhet när det gäller process- förbättringsarbete.