Background: In 2020 the world was hit by the Coronavirus pandemic and the WHO issued information on how to diminish global virus spreading. In Sweden new rules and regulations concerned among other social sectors maternity and childbirth care. Aim: The aim of the study is to describe experiences by parents of expecting and giving birth to a child during the Coronavirus pandemic. Method: The study is an interview study. The collection of data consists of ten semi structured interviews with parents who were selected through convenience and snowball selections. A qualitative content analysis with inductive approach were used on analyzing the material. Result: The following four main categories were base for the results; Anxiety during pregnancy and childbirth. Partners feeling of exclusion. Handling of current life situation and Parents feeling of powerlessness. The parents felt concern and experienced powerlessness during the periods of pregnancy and childbirth. The anxiety was enhanced by the fact that there was lack of information on the influence on the fetus and the pregnant woman by the virus disease and by altered official regulationsconcerning to maternity care and childbirth care. Conclusion: A pandemic creates anxiety and feelings of powerlessness which brings the conclusion that the parents need more support and information. Both parents should as much as possible be included in all phases of pregnancy, childbirth, and maternity care even during a pandemic, to minimize psychic disorder. This also increases the possibilities for parental affiliation and equality in parenthood. National guidelines for maternity care and childbirth care need to be created, preparing for upcoming pandemics. Scientific evidence should be at hand before children and parents are separated in health and medicine care. Future research should start from a family orientated perspective in health and medicine care, where the participation of all family members is seen as equally important. / Bakgrund: År 2020 drabbades världen av Coronapandemin och WHO gick ut med information för att minska smittspridningen globalt. I Sverige kom nya riktlinjer och regler vilket påverkade mödrahälsovård och förlossningsvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vänta och föda barn under Coronapandemin. Metod: Studien är intervjustudie. Datainsamlingen utgjordes av tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar vilka valdes ut genom bekvämlighetsurval samt snöbollsurval. En kvalitativ innehållsanalys med induktivt förhållningssätt användes vid analys av materialet. Resultat: Följande fyra huvudkategorier blev grunden till resultatet: Oro under graviditet och barnafödande, Partners utanförskap, Hantering av rådande livssituation och Föräldrars maktlöshet. Föräldrarna upplevde oro och maktlöshet under graviditet och förlossning, oron förstärktes av det faktum att det var brist på information kring virusets påverkan på fostret, den gravida kvinnan och kring ändrade riktlinjer inom både mödrahälsovård och förlossningsvård. Slutsats: En pandemi skapar oro och maktlöshet vilket medför att föräldrarna behöver mer stöd och information. Båda föräldrarna bör i möjligaste mån inkluderas i hela vårdkedjan kring graviditet, förlossning och tiden på BB även under pandemier för att minimera psykisk ohälsa. Det ökar även möjligheter för en god anknytningsprocess och ett jämställt föräldraskap. Nationella riktlinjer för mödrahälsovård och förlossningsvård behöver skapas så att alla är förberedda inför kommande pandemier. Vetenskaplig evidens bör finnas innan barn och föräldrar separeras inom hälso-sjukvården. Framtidens forskning bör utgå från ett familjecentrerat perspektiv inom hälso- och sjukvård, där hela familjens delaktighet är lika betydelsefull.

The aim of this study is to examine to which degree Swedish news media reported about food consumption during the coronavirus pandemic 2020 and how it was framed. The coronavirus pandemic caused several countries to shut down and citizens consuming behaviour started to change into purchasing more food and household supplies than usual. Pictures of empty shelves and consumers with full shopping carts were published on social media. The pictures eventually made the news in Sweden and several newspapers wrote about the risk of food and household supplies running out in stores due to citizens stacking up. The methods used in this study was a quantitative and qualitative analysis. The study used the theories agenda setting, framing and news value to examine 93 articles about the food consumption in Sweden's four biggest newspapers. These were Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The study examined the time frame between 26 February - 25 March 2020, which was when the spreading of the coronavirus increased in Sweden. The results showed that the Swedish news media reported in different ways. Some news articles presented the lack of food and households supplies while other news articles said that there was no risk of food and households supply running out. Despite this the news media mainly framed the news in an alarming and fear/scaremongering way.

Coronapandemin och den drastiska omställningen till distansarbete har varit källor till oro för många organisationer. Ett vanligt fenomen är att chefer tenderar att söka sig till hårdare styrning under oförutsägbarhet, vilket kan få konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Med utgångspunkt i SCARF-modellen och Self-determination theory, ämnar studien undersöka om oförutsägbarheten innebär en hårdare styrning och vad den får för konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Utifrån det teoretiska ramverket genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda i fyra olika företag, verksamma i olika branscher. Resultatet indikerar på att kravet på uppföljning och rapportering ökar i de företag vars tillvaro varit mer oförutsägbar och förblir oförändrat i de företag vars tillvaro varit mer förutsägbar. Styrningens förväntade negativa inverkan på anställdas inre motivation och arbetsinsats kan inte bekräftas. Resultatet indikerar istället på positiva effekter som förbättrad känsla av produktivitet, ökad tydlighet och struktur.

The aim of this thesis is to deepen our knowledge about the value of the Swedish Public Library as expressed in the local press during the corona pandemic. The empirical material consists of 54 articles published in December 2020 and January 2021. Debates and discourses regarding the public library are analyzed with Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory and Åse Hedemarks formulated library discourses. The study finds that Hedemarks discourses all appear to various extent. The book discourse and the community centre discourses are more visible yet the information mediation discourse is also notable. The complexity of the Public Library is further highlighed during a period when access to the physical library space is limited. The meeting place is a common way to describe the library and a function that, at the time of the study, was unavalible. The findings show that the concept is not clearly defined or fixed in one specific discourse and therefore concludes that the Public Library is far more than a meeting place and serves many purposes.

Att vara attraktiv som arbetsgivare på arbetsmarknaden är något som med tiden har blivit allt viktigare i och med den globaliserade arbetsmarknaden. Detta attraktivitetsarbete drivs till stor del av de chefer närmast organisationens kärnverksamhet – enhetscheferna. Då dessa sitter på positioner nära verksamheterna finns det en ökad risk för upplevelsen av rollkonflikter. Att undersöka hur upplevelsen av attraktivitet i förhållande till upplevelsen av rollkonflikt i arbetet samspelar, hos dem som befinner sig i mitten av organisationen, är något som inte tidigare har forskats på. Därav denna studies vetenskapliga relevans. Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en kommun i Västsverige upplever arbetsgivarens attraktivitet. Dessutom är syftet att undersöka hur enhetschefernas roll som både arbetstagare och arbetsgivare upplevs samspela av dem utifrån arbetet med attraktivitet. Metoden som har tillämpats för studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet av studien visar på att enhetschefernas upplevelse av kommunens attraktivitet som arbetsgivare generellt var god då det fanns en tillitsbaserad styrning inom organisationen, tydliga arbetskrav, rimlig arbetsbelastning samt påverkansmöjligheter. Dock visade resultatet att upplevelsen av kommunens attraktivitet hade påverkats negativt till följd av coronapandemin, men framförallt av införandet av insatsen Heltid som norm. Detta då de ovan fyra faktorerna, som annars upplevdes finnas inom organisationen och som var attraktivt, hade förändrats till det sämre. Vidare visade studiens resultat att enhetscheferna upplevde att samspelet mellan deras roll som både arbetstagare och arbetsgivare regelbundet upplevdes svåra att förena. Denna upplevelse av rollkonflikter hos enhetscheferna hänvisades i synnerhet till Heltid som norm då denna insats var svår för samtliga enhetschefer att företräda gentemot sina medarbetare då de själva inte ansåg sig kunna stå bakom den.

Crisis communication as a scientific field is mainly focused on organizations and profit driven companies. There is a lack of research about crisis communication for governments. There are few studies to draw conclusions from. The studies which have been made are done in 1986 after the chernobyl crisis, and after the tsunami crisis in Thailand year 2004. The world has changed since then and the way people communicate has changed as well. Social media is now the main way for people to communicate. Social media also allows people to access endless information at any time. The world has turned into an information society. In the year of 2020 Swedish authorities were facing a big crisis. The corona pandemic entered Sweden and ever since Swedish authorities have been dealing with crisis communication. The main goal is to provide the citizens of Sweden reliable information regarding the corona virus before anyone else does. The authorities themselves do not use social media to communicate. The citizens of Sweden do though. Social media is flooded by disinformation which can reach the Swedish citizens and cause the citizens to question the legitimacy of the authorities. The purpose of the present study is to investigate how Swedish government’s communication strategies have been received by users of discussion groups on Facebook. The study draws upon primary data collected from ten interviews conducted with members of selected Facebook groups that shows a critical view towards Swedish authorities. The results were analyzed using theories such as framing theory, legitimacy theory and the SMCC- framework. The results indicate that the users have a growing distrust towards Swedish authorities

I dag befinner sig biståndshandläggare inför nya utmaningar på grund av coronapandemin. Det som tidigare har varit självklara strategier för att tillförsäkra klienters delaktighet är i dagens samhälle en riskbedömning i sig. Trots äldres utanförskap i användningen av digitala verktyg har alternativa mötesformer fått större betydelse i samhället. Det finns dock en oro samt rädsla över vilka konsekvenser coronapandemins restriktioner kan medföra. Syftet med studien var att utifrån ett professionsperspektiv söka förståelse för hur äldre klienters delaktighet i utredningsprocessen kan tillförsäkras under tider då fysiska möten bör undvikas. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med biståndshandläggare genomfördes via Skype samt teams, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visade att biståndshandläggares strategier för att tillförsäkra delaktighet har begränsats i och med restriktioner. Avgörande för äldres delaktighet i utredningsprocessen beror dels på hur kommunerna har tolkat restriktionerna i sina riktlinjer, vilket handlingsutrymme biståndshandläggare har samt vilket synsätt dehar på delaktighet. Delaktighet påverkas även av hur biståndshandläggare valt att strukturera sitt möte samt av individers egna förutsättningar. Att använda alternativa mötesformer var både en förutsättning samt begräsning för äldres delaktighet. Socialarbetare behöver därför utveckla sin kompetens i vilka situationer alternativa mötesformer kan vara till fördel, samt utveckla nya metoder för att möjliggöra äldres delaktighet i utredningsprocessen. Med hjälp av sitt handlingsutrymme kan socialarbetare lära sig att anpassa sitt arbetssätt utifrån individers behov i olika kontexter.

Problemformulering och syfte: Medan vissa kriser har ett snabbt förlopp, har coronapandemin varit en utdragen kris med både lugnare och intensivare perioder. Medan tidigare forskning om krisjournalistik ofta gestaltat mer avgränsade perioder, som exempelvis skolattacken i Trollhättan ger pandemin en möjlighet att jämföra och analysera gestaltning av en kris under olika perioder. Syftet med studien är att undersöka hur lokalmedia i Västernorrland har rapporterat om Covid-19under två olika tidsperioder.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 163 artiklar från de tre lokala tidningarna i Västernorrland. Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Huvudresultat: Sammantaget kan vi konstatera att rapporteringen handlar främst om hantering och smittspridning av Covid-19 samt att personer med chefsposition har större utrymme att få uttala sig i lokalmedia än den vanliga befolkningen. Resultatet visar även på att rapporteringen gällande konfliktgestaltning, mänskligt intressegestaltning och ansvarsgestaltning mellan de olika tidsperioderna var enhetlig. Samt att rapporteringen från den första perioden överlägset hade en episodisk gestaltning. Under den andra perioden när pandemin etablerat sig i Sverige minskade den episodiska gestaltningen och övergick mer till en tematisk gestaltning.

Under Covid19-pandemin och regeringens rekommendation om distansundervisning i gymnasieskolan behöver svensklärare som vanligtvis undervisar i ett klassrum anpassa sin undervisning på olika sätt. Föreliggande studie har i syfte att undersöka sex svensklärares åsikter om situationen som råder, hur de anpassar sin svenskundervisning samt hur deras förutsättningar och tidigare erfarenheter påverkar distansundervisningen. Data har samlats in i form av muntliga och skriftliga digitala intervjuer. Resultatet visar att delar av svenskundervisningen som fungerar bra i klassrum fungerar mindre bra på distans. Muntliga moment och individanpassning är exempel på delar som fungerar mindre bra. Resultatet visar också att det ställs höga krav på svensklärarnas digitala kompetens under distansundervisningen. Slutligen visar resultatet att det kollegiala lärandet mellan svensklärarna på respektive skola fungerar bra på distans och att det är en viktig förutsättning för att distansundervisningen ska fungera så bra som möjligt.

Denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i individens upplevelser av gränslöst arbete under Coronapandemin som inneburit förändringar i arbetsvillkoren. Studien belyser även hur upplevelsen av gränslöst arbete kan förstås mot familjeförhållanden och könsnormer. I studien har åtta respondenter, vars arbetsförhållanden har påverkats av Coronakrisen på något sätt, intervjuats. Urvalet bestod av fyra kvinnor och fyra män där hälften hade hemmavarande barn och hälften hade utflyttade barn. Empirin som samlas in analyseras i huvudsak med hjälp av tre teorier, krav, kontroll stöd-modellen, work/life balance teorin och Hirdmans teori om isärhållande och manlighet som norm. I resultatet framkommer att för mycket distansarbete resulterar i en avsaknad av det som Karasek kallar för emotionellt socialt stöd. Det visar sig också att respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Val av strategi tycks till stor del bero på individuella förutsättningar, de respondenter som har hemmavarande barn använder sig i större utsträckning av strategier som går ut på att begränsa arbetstiden. De respondenter som inte har hemmavarande barn tycks snarare använda strategier för att förlägga arbetet på ett sätt som gör det möjligt att exempelvis inte behöva arbeta under helger. Det framkommer också att kvinnorna tycks ställa betydligt högre krav på sig själva än vad männen gör, både i arbetet och privatlivet. I diskussionen tas könsnormer upp som en anledning till att kvinnor har högre inre krav. Studiens slutsatser är att familjen tycks utgöra ett hinder för hur mycket gränslöst arbete individen kan utföra. Detta behöver dock inte vara negativt då det även finns positiva aspekter med att ha gränser som motverkar att arbetsmängden blir för stor. Dock kan barn som är hemma på heltid i längre perioder påverka upplevelsen av gränslöst arbete negativt, vilket kan bero på att det resulterar i en rollöverbelastning om kraven från både hemmet och arbetet är höga. Slutligen framkommer det att gränslöst arbete i för hög utsträckning upplevs negativt, främst på grund av en avsaknad av det emotionella sociala stödet. Det kan också innebära en kontrollförlust att inte kunna vara på plats fysiskt, vilket gör att arbetet i sig kan bli svårare att utföra.