Denna uppsats undersöker förekomsten av earnings management under coronakrisen i svenska börsnoterade företag samt ämnar att undersöka huruvida förekomsten skiljer sig branscher emellan. För att undersöka detta har den modifierade Jones model för beräkningen av diskretionära periodiseringar tillämpats. De svenska börsnoterade företagens diskretionära periodiseringar och absoluta diskretionära periodiseringar undersöktes för perioden innan pandemin, 2018-2019, samt under pandemins första år, 2020. Statistiska tester upprättades, vilka visade att det förelåg en signifikant skillnad mellan perioden innan pandemin och pandemiåret gällande förekomsten av negativ earnings management. Vidare undersöktes huruvida förekomsten av earnings management minskat under pandemin, men ingen statistisk signifikans kunde fastställas för detta samband. Slutligen kunde ej en signifikant skillnad mellan nivån av earnings management mellan olika branscher fastställas. Varken före eller under pandemin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur coronapandemin kan ha påverkat multinationella organisationer, deras arbetssätt kring och inställning till internationella arbetstagare. Uppsatsens fokus ligger på internationella arbetstagare och deras bidrag till kunskapsöverföring inom den multinationella organisationen samt hur digitala kommunikationsmedel kan utgöra en komplementerande roll. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirin samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pandemin har haft en viss påverkan på villigheten att ta utlandsuppdrag. En stor påverkan på arbetssätt genom hela organisationen har noterats tack vare övergången till digitalt hemarbete. Dock har ingen påverkan på behovet av internationella arbetstagare för långtidsuppdrag utomlands eller någon märkbar påverkan på kunskapsöverföring inom organisationer noterats. Resultatet visar också att digitala kommunikationsmedel till stor del kunnat ersätta kunskapsöverföring genom fysiska möten med digitala möten under pandemin och kan komma att ha en bestående påverkan på korttidsuppdrag utomlands.

Coronapandemin medförde stora förändringar för svenska mikrobryggeriers verksamheteroch resulterade i stora konsekvenser, främst i att krog- och restaurangbranschen i principslogs ut. Den här studien syftar till att undersöka om, och isåfall hur, mikrobryggeriersförsäljningsstrategier förändrades i samband med krisen. Det med utgång i teorier somförklarar två huvudsakliga faktorer - vikten av att reagera och anpassa sig efter omgivningensamt strategier under kriser. För att samla in ett underlag har en kvalitativ metod använts,inkluderandes åtta medverkande bryggerier - med syftet att samla in relevant material för attkunna besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att de flesta bryggerier tog till nyatyper av åtgärder för att anpassa sig efter de förändrade omständigheterna, men också attvarje aktör påverkades i olika hög grad - främst på grund av hur verksamheten såg ut innankrisen bröt ut.

Kommersiella fastigheter har länge setts som en realvärde säker tillgång för placeringar men det är också en bransch som har skakats om av flera finans- och fastighetskriser. Eftersom fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch och upptar en stor del av bankernas omslutning påverkar sektorerna varandra i hög grad och en kris i den ena sektorn spiller lätt över på den andra. Under de två senaste åren har coronapandemin drabbat världen och människors rörelsemönster och sociala kontakter har begränsats. Pandemin har uppenbarligen haft negativa konsekvenser på människors liv och hälsa men även delvis på den ekonomiska utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka coronapandemins effekter på kommersiella fastighetsbolag samt utreda likheter och skillnader från finanskrisen 2008. För att möjliggöra detta undersöks vidare relationen mellan banker och fastighetsbolag och båda sektorernas perspektiv lyfts in för att svara på arbetets frågeställningar. Undersökningen baseras på intervjuer med 6 representanter från banker och 8 respondenter från kommersiella fastighetsbolag. Dessa intervjuer visar att coronapandemin inte har haft en större påverkan på de kommersiella fastighetsbolagen och således inte heller på bankerna. Pandemin har snarare accelererat vissa trender som fastighetsbranschen redan var på väg emot och pandemin kan inte ses som en finansiell kris. Vidare framkom inga direkta likheter med finanskrisen 2008, skillnader finns det däremot gott om, finanskrisen ledde till kapitalförluster för bankerna och fastighetsbolagen saknade likviditet. / Commercial properties have long been seen as a real value secure asset for investments, but it is also an industry that has been shaken by several financial- and real estate crises. As the real estate industry is a capital- intensive industry and takes up a large part of the banks' balance sheets, the sectors are highly interdependent and a crisis in one sector easily spills over to the other. Over the past two years, the corona pandemic has affected the world and peoples movement patterns and social contact have been restricted. The pandemic has clearly had a negative impact on human lives and health, but also partly on economic development. The purpose of this paper is to examine the effects of the corona pandemic on commercial real estate companies and to investigate similarities and differences from the 2008 financial crisis. To enable this, the relationship between banks and real estate companies is further investigated and both sector’s perspectives are highlighted to answer the research question. The survey is based on interviews with 6 representatives from banks and 8 representatives från real estate companies. These interviews express that the corona pandemic has not had a major impact on commercial real estate and thus on banks. Rather, the pandemic has accelerated certain trends that the real estate industry was already facing and the pandemic can not be seen as a financial crisis. Furthermore, there were no direct similarities with the 2008 financial crisis, but there are plenty of differences: the financial crisis led to capital losses for the banks and a lack of liquidity for the real estate companies.

In the field of sociology there is an established idea that risk has importance for identity-building, and existing research shows that risk is a part of transitioning into adulthood. The Covid-19 pandemic has, on the one hand, introduced new risks for young people to consider, and on the other restrictions aiming to prevent the spread of infection. The restrictions have to a varying degree, limited us in everyday life, and constructed new norms which may have influenced youth’s identity-building. This qualitative study aims to examine young people's experience of risk and how those and other experiences during pandemic have affected their identity-building. The results show that youths' understanding of risk was informed by their unique context. Further, the study establishes that young people’s disciplinary attitudes and actions reflected those on the institutional level, whilst other risk behaviour was dependent on the context of the action. Young people have also revealed a level of flexibility and adaptation which enabled them to maintain social practices important for identity-building. Through the integration of feelings of loss and gratitude, establishment of a new everyday life, and wider perspectives on life, young people maintained the feeling of ontological security. Further research should examine how experiences of risk during the pandemic may have long term effects on identity-building, and the possible need for supportive interventions. / Betydelse av risk för identitetsskapande har under lång tid varit ett etablerat forskningsfält där tidigare studier fastslår att risk är en viktig del i ungas vuxenblivande. Coronapandemin introducerade dels en ny risk för unga att förhålla sig till, dels olika former av restriktioner för att minska smittspridning. Dessa begränsade oss i det vardagliga livet samt etablerade nya normer som möjligtvis påverkat människors identitetsskapande, inte minst de ungas. Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka ungas upplevelser i förhållande till risk och hur dessa och andra upplevelser under pandemin har påverkat ungas identitetsskapande. Resultatet visar att de ungas förhållande till risk präglades av deras unika situation och kontext. Disciplinering mot sig själv och andra speglade de institutionella riskuppfattningarna, däremot kunde riskbeteendet vara kontextdrivet. När det gäller ungas identitetsskapande visar resultatet på en anpassningsbarhet som till viss del möjliggjort för unga att fortsätta utöva för dem viktiga sociala praktiker. De skapade också ontologisk trygghet genom att integrera upplevelser av både förlust och tacksamhet, skapa en ny vardag och sätta in sin egen livsberättelse i ett större narrativ. Vidare forskning kan med fördel undersöka hur ungas upplevelser i förhållande till risk under pandemin har påverkat deras identitetsskapande på längre sikt för att upptäcka eventuella behov av stödinsatser.

For a long time, the tourism industry has had a high growth rate. This depends, amongst other things, on globalization, increased prosperity and increased leisure time. Nowadays, more and more people across the world has the possibility to travel and explore new places, which has resulted in continuous growth for the industry. Besides the positive aspects that tourism is contributing to, the growing mobility implies a huge impact on the climate. The industry’s carbon emissions are especially a contributing factor to climate change, and the continuous growth is leading to higher unsustainability. When the corona pandemic hit, it paralyzed the global tourism industry, and in Sweden the industry has been amongst the most affected. The whole industry is expected to lose huge amounts of money, and tens of millions of jobs are threatened.  However, the corona pandemic could also be perceived as an opportunity to reset and reconstruct the tourism industry in a more sustainable way. Many of the lessons learned from the pandemic, could also be implemented to handle the climate crisis. Instead of going back to the old strategies that existed before the corona crisis, this could be a moment to reconsider how the industry could convert itself into carbon neutrality. Innovation capability is important for the industry’s recovery from the crisis, and that is why we wanted to investigate whether the tourism industry can benefit from the corona crisis, by creating innovation and converting itself to enable a more sustainable tourism. In order to answer the aim of the study, we conducted a mixed methods research, where we interviewed eight different travel companies in Sweden, whilst also conducting a survey to find out how Swedes travel patterns had changed as a response to both the climate crisis and the pandemic. In the study, approximately half of the respondents stated that they had changed their way of travelling because of the climate crisis, whilst a big majority indicated that they had changed their travel pattern because of the pandemic. On the other hand, half of the respondents stated that they will return to the same travel habits as before the pandemic. Our results also indicate that companies in the tourism industry has a high capability to innovate. Many of the companies in the study described that innovation is a way to survive the corona pandemic, while others instead are biding their time and waits until the crisis is over.  According to the results of the study, companies must create innovation in order to enable increased sustainability, but the work that is being done under the pandemic is mainly being concentrated towards the survival of the company, instead of towards increased sustainability. The sustainable development is driven by both the companies themselves and by market demand, but clear guidelines from authorities does also play an important part in the adaption. The results from the study also indicate that even if there has been a lively climate debate, consumers are still more focused on low prices rather than on more sustainable options, which implies that there is a need for government intervention, since the free market cannot adapt towards sustainability by itself. However, there is still hope that the pandemic will lead to that tourism is changing in a more sustainable way, while others think that the tourism will continue as usual, or even rise more than before. / Turistindustrin har länge haft en hög tillväxttakt, vilket bland annat beror på globalisering, ökat välstånd och ökad fritid. Numera har alltfler människor världen över möjlighet till att resa och uppleva nya platser, vilket lett till att branschen har fortsatt växa. Förutom alla de positiva aspekter som turismen för med sig, så innebär den växande rörligheten en enorm klimatpåverkan. Särskilt betonas industrins koldioxidutsläpp som en bidragande faktor till klimatförändringar, och den fortsatta tillväxten leder till att branschen blir allt mer ohållbar. När coronapandemin slog till, lamslog den hela den globala turistindustrin, och i Sverige är denna bransch en av dem som drabbats hårdast under krisen. Hela industrin förväntas förlora enorma summor pengar, samtidigt som tiotals miljoner jobb är hotade. Coronapandemin skulle dock också kunna uppfattas vara en möjlighet för turistindustrin att starta om och rekonstrueras på ett mer hållbart sätt. Många av de erfarenheter som pandemin fört med sig, skulle också kunna implementeras för att kunna hantera klimatkrisen. Istället för att gå tillbaka till strategierna som förelåg innan coronakrisen, kan detta istället vara ett tillfälle för att fundera över hur industrin ska kunna omvandlas till att bli koldioxidneutral. Innovationsförmågan är viktig för att industrin ska kunna återhämta sig efter krisen, och därför ville vi undersöka huruvida turistindustrin kan dra fördel av coronakrisen, genom att omvandlas och skapa innovation för att möjliggöra en mer hållbar turism. För att besvara syftet med studien utförde vi en flermetodsforskning, där vi intervjuade åtta olika reseföretag i Sverige, samt genomförde en enkätundersökning för att ta reda på hur svenskars resande påverkats av både klimatkrisen och pandemin.  Ungefär hälften av respondenterna i studien uppgav att de förändrat sitt resande på grund av klimatkrisen, medan en stor majoritet angav att de förändrat sitt resmönster på grund av pandemin. Å andra sidan kommer över hälften av respondenterna återgå till samma resvanor som innan pandemin. Våra resultat visar också att företag inom turistbranschen har en hög innovationsförmåga. Många av företagen i studien hävdar att innovation är ett sätt att klara sig genom coronapandemin, medan vissa istället avvaktar och väntar ut krisen.  Enligt resultaten från studien måste företag skapa innovation för att möjliggöra en ökad hållbarhet, men det arbete som utförs under pandemin koncentreras huvudsakligen mot företagens överlevnad, snarare än mot ökad hållbarhet. Hållbarhetsutvecklingen drivs både av företagen själva och av marknadsefterfrågan, men tydliga riktlinjer från myndigheter spelar också en viktig roll i omställningen. Studiens resultat visar även att trots att det förekommit en livlig klimatdebatt, så är konsumenter fortfarande mer fokuserade på låga priser snarare än på hållbarare alternativ, vilket implicerar att det krävs att myndigheter ingriper på grund av att den fria marknaden inte klarar av att ställa om mot ökad hållbarhet på egen hand. Det finns däremot hopp om att pandemin kommer resultera i att turismen förändras på ett mer hållbart sätt, medan andra tror att turismen kommer fortsätta som vanligt eller till och med öka mer än tidigare.

Coronapandemin har medfört strikta regler om social distansering och isolering i ett försök att minska spridningen av COVID-19. Individer ombeds att arbeta hemifrån och inte träffa närstående. Forskning visar att individer upplever ensamhet som mest när den är ofrivillig, förutsättningar som den rådande pandemin har skapat. Syftet är därför att undersöka hur individer upplever samt hanterar ensamhet under pandemin. Studien bygger på ett bekvämlighetsurval där de tio deltagarnas intervjuer har analyserats med en induktiv tematisk analys. I analysen identifierades åtta teman; ​egenskaper​, ​vikten av att ta sitt ansvar,​ ​ensamhet som ett mentalt tillstånd​, ​distraktioner​, ​saknad av det gamla livet,​ ​oväntad personlig utveckling​, ​färre sociala utbyten samt ​ökad kvalité av befintliga relationer.​ Resultatet visar att påtvingade förändringar i det sociala livet som skapar flertalet ofrivilligt ensamma stunder påverkar deltagarna mest negativt. Samtliga deltagare menade att ensamhet är ett mentalt tillstånd som kräver distraktioner för att känslorna inte ska bli för påfrestande för psyket. Distraktionerna inkluderade både självständiga och sociala aktiviteter, något som stämmer överens med befintlig forskning om copingstrategier vid kronisk ensamhet. Deltagarna upplever sig dock inte som kroniskt ensamma på grund av pandemin, även om antalet ofrivilligt ensamma stunder har ökat, samt menar att social isolering bara är en av pandemins många aspekter. Slutsatsen är att det inte enbart är ensamhet som leder till att individer kan må dåligt under en världspandemi samt att framtida forskning bör fokusera på hur friska unga och vuxna påverkas av perioder av isolering då fältet domineras av geriatriska studier. / The corona pandemic has led to strict rules regarding social distancing and isolation in an attempt to reduce the spread of COVID-19. Individuals are asked to work from home and not see their close ones. Research shows that individuals experience loneliness the most when it’s involuntary, conditions that the prevailing pandemic has created. The purpose is therefore to investigate how individuals experience and deal with loneliness during the pandemic. The study is based on a convenience sample where the ten participants' interviews have been analyzed with an inductive thematic analysis. In the analysis eight themes were identified; ​characteristics, the importance of taking responsibility, loneliness as a mental state, distractions, missing the old life, unexpected personal growth, fewer socialexchangesa​ndbetterqualityofexistingrelationships.​Theresultsshowthat forced changes in the social life that create a lot of involuntarily lonely moments affect the participants most negatively. All participants also defined loneliness as a mental state that requires distractions so the emotions do not become too stressful for the psyche. The distractions included both independent and social activities, which is consistent with existing research on coping strategies for chronic loneliness. However, the participants do not feel chronically lonely due to the pandemic, even though the amount of involuntary lonely moments has increased, and believe that social isolation is just one of the many aspects of the pandemic. The conclusion is that it’s not only loneliness that leads to individuals feeling unwell during a world pandemic and that future research should focus on how healthy young people and adults are affected by periods of isolation since the field is dominated by geriatric studies.

Covid-19-pandemin har haft och har en stor inverkan på samhällen över hela världen. Myndigheter har varit tvungna att vidta extraordinära åtgärder för att anpassa samhällslivet till extraordinära tider. När pandemin var ett faktum i Sverige utfördes plötsligt i princip samtliga tolktjänster inom vården på distans. Den här studien grundar sig på en webb-enkät riktad till yrkesverksamma tolkar inom den offentliga sektorn i Sverige. Frågorna rör upplevelser som tolkar haft under denna övergång till distanstolkning, vilka utmaningar de har ställts inför och vilka strategier de tagit till för att fullfölja sina tolkuppdrag inom sjukvården. Resultatet visar att tolkar under Covid-19-pandemin upplever ett förstärkt ansvar för att främja kommunikationen i patientmöte n där svenska inte är gemensamt språk. De är medvetna om att förmågan att genomföra distanstolkning utgör ett viktigt bidrag till att minska pandemins negativa påverkan, såväl för individen (patienten) som för samhället. En slutsats är att många tolkar har lyckats anpassa sig till distanstolkning inom vården oavsett tidigare erfarenhet med distansarbete. Studien pekar också på hur angeläget det är att distanstolkning får ökad uppmärksamhet från myndigheternas sida när det gäller tolkars villkor och arbetsmiljö, inte minst när det gäller kommunikationsutrustning. / The Covid-19 pandemic has had and has a major impact on communities all over the world. The authorities have been forced to take extraordinary measures to adapt society to extraordinary times. When the pandemic was a fact in Sweden, suddenly all interpreting services in healthcare  had to be performed remotely. This study is based on a web survey directed professional interpreters in the public sector in Sweden. The questions concern the interpreters' experiences during this transition toward remote interpreting, what challenges they faced and what strategies they have developed to fulfill their interpreting assignments in healthcare. The result shows, that the interpreters during the Covid-19-pandemic faced an increased responsibility to facilitate the communication in health care meetings where Swedish is not a common language. They are aware that the ability to carry out remote interpretation is an important contribution to reducing the negative impact of the pandemic, both for individuals (patients) and for society. A conclusion is, that many interpreters have succeeded in adapting to remote interpreting in healthcare, regardless of previous experience with work on telephone. The study also points out the importance of paying more attention to remote interpreting from the authorities, when it comes to interpreters' conditions and working environment, not least to communication equipment.

En kvalitativ studie om förändringarna i den sociala arbetsmiljön under hemarbetet på grund av coronapandemin, utifrån ett medarbetarperspektiv.   Studiens syfte är att undersöka hur den sociala arbetsmiljön har förändrats vid arbete hemifrån genom att lyssna på medarbetarnas hittills insamlade upplevelser om hemarbete under coronapandemin. Syftet besvaras med följande frågeställningar: 1. Hur har den sociala arbetsmiljön sett annorlunda ut under hemarbetet jämfört med arbete på arbetsplatsen enligt intervjupersonerna? 2. Vilka faktorer påverkar intervjupersonernas upplevelser om hemarbete enligt resultaten från intervjuerna, och på vilket sätt? Empirin består av tidigare forskning kring den sociala arbetsmiljön, och speciellt kring faktorer som har visats att påverka den sociala arbetsmiljön. De faktorerna som har valts ut att tillämpas i den här studien på grund av dess relevans är motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Återkommande forskare kring dessa ämnen är Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson och Thylefors. Datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med fem intervjupersoner från fem olika organisationer. De utvalda intervjupersonerna är medarbetare som jobbar vanligtvis i en kontorsmiljö, men har på grund av coronapandemin jobbat hemifrån i minst två månader på heltid under år 2020. Alla intervjuer hölls på distans på grund av att det var det enda alternativet med tanke på den rådande pandemin. Datan analyserades utifrån en kategorisering som grundade sig på de fyra relevanta teoretiska faktorerna som kan påverka den sociala arbetsmiljön: motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Författarna bytte intervjumaterialet efter transkriberingen så att den andra författaren fick göra analysen för att inte omedvetet påverka resultatet utifrån känslorna som vi fick i intervjuerna eftersom endast språket skulle analyseras. Studieresultaten visade att hemarbetet kan göras till en mer trivsam upplevelse för medarbetare genom att ordna regelbundna socialt distanserade tillfällen för audio-kontakt i arbetsgruppen, och genom att uppmuntra medarbetare till att tänka igenom deras egen kontorslösning vid hemarbete. Andra sätt att öka trivseln i hemarbete för medarbetare är att skapa tydliga online-rutiner för distanserad kommunikation inom organisationen, samt uppmuntra och stötta medarbetare i positivt tänkande. / This is the final assignment for a Bachelor's Degree in Leadership and Organization at Malmö University. The aim of this study is, through qualitative interviews with associates from different organizations, to examine the changes in the social work environment while working from home during the corona pandemic. The aim will be answered with the following research questions:    1. How do the interviewees describe the changes in the social work environment during work from home?   2. Which factors seem to affect the interviewees’ experiences of working from home, and in what ways do they affect their experiences of working from home?    The theoretical background consists of factors that have been detected to affect the social work environment in earlier studies considering the social work environment. The factors that have been chosen to be applied in this study are inner motivation, workgroup, communication and received social support. Researchers that are recurring in this study are Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson and Thylefors. The data was collected by five semi-structured interviews with five individuals from five different professions. All interviewees are associates (not leaders) and have been working from home due to the corona pandemic for at least two months full-time during 2020.  Data analysis was grounded on the four relevant theoretical factors that have in previous studies seen to affect the social work environment: motivation, workgroup, communication and received social support. Only the language was analyzed, and the writers did therefore switch the collected interview material after the transcript, to ensure that unconscious experiences from the interviews would not affect the analysis and therefore the results of the study. The results of the study indicated that making working from home a more positive experience for the associates can be done by focusing on organizing regular social distanced opportunities for audiocontact between the work group, and by encouraging associates to reflect on their own office set-ups during work from home. Other ways to make working from home a more positive experience for associates is creating online routines for distanced communication within the organization, as well as encouraging and supporting the associates in positive thinking.

Pandemin kom som en blixt från klar himmel och överrumplade hela sjukvården. Sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats då pandemin medfört ett större tryck på vården då fler har sökt sig till sjukhusen till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats av Coronapandemin och hur deras upplevelser gällande arbetsbelastning, stress och höga krav har varit. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor intervjuades, varav fyra intervjuer hölls via zoom och resterande på Sahlgrenskas Universitetssjukhus. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar på att sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats under Coronapandemin på ett negativt sätt. Ökade krav, högre arbetsbelastning, ökad stress och krisen som pandemin fört med sig, så har sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen slitit oerhört, vilket har resulterat i en försämrad psykisk hälsa.