The change in property management during a crisis - Covid19. Crisis management and commercial property management are two phenomena that are well documented in each field, but there is a lack of research regarding what crisis management looks like in the real estate industry. This essay intends to combine these and describe how the management of commercial properties handles crises and how they need to change their management work. The purpose of this thesis is thus to describe how the property management of commercial properties has changed during a crisis with Covid-19 as a starting point. The study intends to account for the basics of how commercial property management has been affected and what measures the property managers have had to take. Based on the problems underlying the study, a qualitative research method was applied. During the collection of data, a number of interviews were conducted with respondents who worked with management of commercial properties. A total of seven interviews were conducted which were transcribed, coded and interpreted. The essay also contains a method chapter where we describe in detail how the study was conducted and how we took into account the respondents participating in the study. After the method chapter, we have a chapter where we set the conditions that are specific to the Covid-19 pandemic. The results of the survey show that managers who work in commercial management have needed to take measures to ensure the safety of both themselves, employees and their tenants. How prepared they have been for a similar crisis has varied and so have the measures implemented. The results also show how customer contact has changed and how the finances have been affected by the measures they have had to implement. After the results were presented, an analysis was performed where the results are linked to previous literature. Then a conclusion is presented where we summarize the main points of the results and it also describes the study's contribution to the field of research. Finally, opportunities for future research are presented. / Krishantering och kommersiell fastighetsförvaltning är två fenomen som på varsitt håll är väldokumenterade men det finns brist på forskning gällande hur krishanteringen ser ut inom fastighetsbranschen. Denna uppsats avser därmed att kombinera dessa och beskriva hur förvaltningen av kommersiella fastigheter hanterar kriser och hur de behöver ändra sitt förvaltningsarbete. Syftet med detta examensarbete är därmed att beskriva hur fastighetsförvaltningen av kommersiella fastigheter har ändrats under en kris med Covid-19 som utgångspunkt. Studien avser att redogöra grunderna för på vilka sätt kommersiell fastighetsförvaltning påverkats och vilka åtgärder som fastighetsförvaltarna har blivit tvungna att vidta. Utifrån den problematik somligger till grund för studien tillämpades en kvalitativ forskningsmetod. Vid insamlingen av data genomfördes flera intervjuer med respondenter som arbetarinom förvaltningsområdet med kommersiella fastigheter. Totalt genomfördes sju intervjuer som transkriberades, kodades och tolkades.  Uppsatsen innehåller också ett metodkapitel där vi ingående beskriver hur studien har genomförts och hur vi tagit hänsyn till medverkande respondenter i studien. Efter metodkapitlet finns ett kapitel där vi presenterar förutsättningarna som är specifika för Covid-19 pandemin. Undersökningens resultat visar att förvaltare som jobbar inom kommersiell förvaltning har behövt vidta åtgärder för att säkerställa säkerheten för både sig själva, medarbetare och för sina hyresgäster. Hur förberedd de varit inför en liknande kris har varierat och det har även åtgärderna gjort. Resultatet visar även hur kundkontakten ändrats och hur ekonomin i företagen påverkas av åtgärderna de varit tvungna att ta. Efter att resultatet presenterats genomfördes en analys där resultatet sammankopplas med tidigare litteratur. Därefter presenteras en slutsats där vi sammanfattar resultatets huvudpunkter och det redogörs även för studiens bidrag till forskningen. Sist presenteras möjligheter till framtida forskning.

Våren 2020 förändrades stora delar av vårt samhälle och arbetsmarknaden i stort. Ett nytt virus hade upptäckts i Kina vilken kunde överföras mellan människor. Viruset har fått namnet SARS-coronavirus-2 och den officiella benämningen är Covid-19. Utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanade arbetsgivare sina anställda att arbetet skulle bedrivas hemifrån i sådan stor omfattning som möjligt. Att bedriva det dagliga arbetet har på det sättet skapat nya utmaningar både för arbetsgivaren och medarbetare. Då begränsningar setts av att arbeta på distans utifrån ett chefsperspektiv blir därför syftet med denna studie att undersöka hur chefer upplever det att ofrivilligt behöva arbeta på distans under rådande pandemi, med fokus på de positiva samt de negativa effekterna av distansarbetet. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med chefer på Region Dalarna vilka gått över till att arbeta på distans i samband med pandemin. Det insamlade materialet från intervjuerna har jämförts med den tidigare forskningen utifrån fastställda teman vilken sedan mynnat ut i en resultatanalys. Resultatet visar på att distansarbetet är komplext och att många olika faktorer påverkar chefernas upplevelser samt att det finns både positiva och negativa sidor av denna arbetsform. Effektiviteten upplevs öka vid distansarbete samtidigt för den med sig flertalet negativa effekter som ett uppskruvat arbetstempo, minskad social interaktion och avsaknad av informella mötesarenor. Studien kan bidra till att medvetandegöra de positiva och negativa effekterna av distansarbete vilka kan problematiseras och skapa diskussion. / In the spring of 2020, large parts of our society and the labor market in general changed. A new virus had been discovered in China which could be transmitted between humans. The virus was named SARS-coronavirus-2 and the official name is Covid-19. Based on the Swedish Public Health Agency's recommendations, employers urged their employees to work from home to the greatest extent possible. Conducting the daily work has in this way created new challenges for both the employer and employees. As limitations have been seen of working remotely from a managerial perspective, the purpose of this study will therefore be to investigate how managers experience working involuntary remotely, during the current pandemic, with a focus on the positive and negative effects of teleworking. The study is based on eight qualitative interviews with managers at Region Dalarna who have switched to working remotely in connection with the pandemic. The material collected from the interviews has been compared with the previous research based on established themes, which then resulted in a results analysis. The results show that working from distance is complex and that many different factors affect managers' experiences and that there are both positive and negative sides to this form of work. Efficiency is perceived to increase in teleworking at the same time as it brings with it the majority of negative effects such as an increased work pace, reduced social interaction and a lack of informal meeting arenas. The study can help to raise awareness of the positive and negative effects of telework which can be problematised and create discussion.

Syftet med denna studie är undersöka projektledarens upplevelse kring krishantering genom att undersöka den aktuella situationen med Covid-19 samt vilka nya utmaningar dem stöter på grund av pandemin. För att ta reda på detta utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Studiens urvalsprocess var målinriktat till projektledare från byggbranschen. Datamaterialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem teman. Resultatet i studien visar på ett krishanteringsplan är ett viktigt verktyg när en kris väl inträffar samt att projektledare med större erfarenhet har lättare att hantera sina arbetsuppgifter under en kris jämfört med nya projektledare. Resultatet visar också att projektledarna har stött på flera utmaningar under en kris såsom kommunikation och social närvaro. En kommunikationsplan bör finnas ifall en kris inträffar för att underlätta för projektledare delegering av arbetsuppgifter samt effektivisering. Distansarbetet på grund av Covid-19 ledde till också att den personliga kontakten mellan projektledaren och medarbetaren minskade vilket skapade en utmaning till projektledare att hålla koll på sina medarbetares mående. / The purpose of this study is to investigate the project manager's experience of crisis management by examining the current situation with Covid-19 and what new challenges they face due to the pandemic. To find out, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The study's selection process was targeted at project managers from the construction industry. The data material from the interviews was analyzed through a thematic analysis and resulted in five themes. The results of the study show that a crisis management plan is an important tool when a crisis occurs and that project managers with greater experience have an easier time managing their work tasks during a crisis compared with new project managers. The results also show that project managers have encountered several challenges during a crisis such as communication and social presence. A communication plan should be in place in the event of a crisis to make it easier for project managers to delegate tasks and streamline operations. The telework due to Covid-19 also led to a reduction in the personal contact between the project manager and the employee, which created a challenge for project managers to keep track of their employees' well-being.

The purpose of the essay is to examine different people's experiences of the home and their experiences in terms of how working life and the work situation have been affected during the Covid-19 pandemic. The questions answered in this essay are how the role of the home has changed during the Covid-19 pandemic, and how people's working lives have been affected during the Covid-19 pandemic. This topic is important and interesting to study to understand how the importance of the home, people's work life and work situation have been affected during the covid-19 pandemic. This essay has been based on a mixed method, this means that both a qualitative and a quantitative method have been used. Two qualitative interviews and a survey have been conducted, and used together with previous studies to answer the essay's questions. The research's conclusions have shown, among other things, that the home has been given a changed role during the Covid-19 pandemic, and that it has shifted from being a place for recreation and rest to a workplace. In addition, people's working lives have been affected in many different ways, some consequences can be considered positive and others negative. The benefits are, for example, more flexible working hours and employees does not have to travel to and from work. But the disadvantages are, for example, that the contact at work can become more complex and the work from home can be seen as a kind of isolation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och isåfall hur upplevelsen av matbutiker har förändrats hos föräldrar under covid-19 pandemin. Studiens frågeställningar är följande Hur ser föräldrarnas upplevelse av matbutiker ut? Finns det processer som har förändrat upplevelsen för föräldrar till matbutiker och isåfall vilka? Studien har tagit utgångspunkt i teorierna den socio rumsliga dialektiker, individnivån av den sociala nivå indelningen i samhället och även den kulturgeografiska förklaringen till varför människor konsumerar. De metoderna som använts i studien är kvantitativ enkätstudie och kvalitativ intervjustudie. Denna metod av datainsamling för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I resultatet presenteras i diagram, tabeller, citat, korsdiagram under olika teman utifrån respondenternas svar. Resultaten har presenterats på detta sätt för att hjälpa läsaren att se de resultat som studien ger. Avslutningsvis har slutsatserna i studien varit att en del föräldrar har upplevt en förändring i matbutiker och andra inte har inte upplevt det. Det har även visats att de processer som förändrats föräldrars upplevelse bygger på de sociorumsliga dialektiker och den individnivån som finns i samhället. / The purpose of this essay was to investigate if and how the experience of grocery stores has changed for parents during the covid-19 pandemic. The study's main questions are as followsWhat does parents' experience of grocery stores look like?Are there processes that have changed the experience for parents of grocery stores and if so, which ones?The study has been based on the theories of the socio-spatial dialects, the individual level of the social levels in society and also the cultural-geographical explanation of why people consume. The methods used in the study are quantitative questionnaire study and qualitative interview study. This method of data collection was chosen to be able to answer the study'spurpose and questions. The results are presented in diagrams, tables, quotes, cross-diagramsunder different themes based on the respondents' answers. The results have been presented in this way to help the reader see the results of the study. The conclusions of the study have been that some parents have experienced a change in grocery stores while others have not experienced that. It has also been shown that the processes that have changed parents' experience are based on the socio-spatial dialects and the individual level that exists insociety.

Syftet med denna studie är att med narrativet i fokus undersöka hur fem sjuksköterskor ser på sittarbete och hur de navigerat sig igenom det under COVID-19 pandemin. Det empiriska materialetbestår av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som hölls med fem sjuksköterskor som alla vårdatcovidpatienter. Materialet analyserades genom tematisk narrativ analys och strukturell narrativ analys.Den tematiska analysen identifierade ett antal övergripande teman i sjuksköterskornas berättelser;bakgrund, tillbakablickande, nya arbets- och förhållningssätt, kollegialt stöd, samarbete ochreflektioner samt ovisshet och kunskapsbrist. Sjuksköterskornas berättelser har analyserats genombegreppet meningsskapande samt med Labov och Waletzkys modell om narrativets struktur. Urresultaten framkom att sjuksköterskorna behövt orientera sig genom händelser de inte vetat hur de skaagera inom. För att orientera sig har samtliga informanter påbörjat en meningsskapande process för atttillmäta förståelse till situationen där berättandet haft en central funktion i att göra detta. / The aim of this study is to with focus on narratives examine how five nurses view their work and howthey’ve navigated through it during the COVID-19 pandemic. The empirical data consists ofqualitative semi-structured interviews with five nurses who have been caring for patients diagnosedwith COVID-19. The material was analysed through a thematic narrative analysis and structuralnarrative analysis. The results from the thematic analysis identified a number of general themesretrieved from the nurses’ narratives: background, retrospection, new modes for operation and approach, collegial support, teamwork and reflections as well as uncertainty and knowledge-deficiency. The nurses’ narratives have been analysed through the concept of sensemaking as well as Labov and Waletzky’s model about narrative structure. The results showed that the nurses’ have beencompelled to adjust to events that they lack previous knowledge within. In order for the informants toadjust, they have begun a sensemaking process to allot understanding of the situation in whichnarrating has played a central part.

Bakgrund: Pandemier har genom historien utgjort ett stort hot mot den globala folkhälsan och utbrottet av covid-19 innebar en ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvården runt om i världen. Tidigare forskning har främst beskrivit sjuksköterskors upplevelser från akut- och intensivvården, medan färre avhandlat erfarenheter sedda ur distriktssköterskans synvinkel. Syfte: Att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att arbeta i primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Deltagare var åtta distriktssköterskor med anställning i Sundsvall, Sverige. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskornas beskrivning av sina erfarenheter resulterade i tre kategorier: Svåra etiska ställningstaganden, Förändrat arbetssätt och Nya erfarenheter. Ur kategorierna framträdde sex underkategorier: Bemötande från patienter, Bemötande från anhöriga, Att arbeta med skyddsutrustning, Krav på flexibilitet, Behov av utbildning samt Behov av information och stöd. Slutsats: Ett bättre stöd genom tydlig information och kommunikation från ledning kan underlätta arbetsbelastningen för distriktssköterskan vid dessa utmanande tider. Att tillvarata resurser, fördela ansvar och stärka hela teamet genom mer förberedande träning samt sträva efter en trygg arbetsmiljö är viktigt. / Background: Pandemics has throughout the history posed as a threat towards the global health care and the outbreak of covid-19 meant an increased workload of the health care around the world. Previous research has mainly focused on the experiences of nurses working in the critical- and intensive care, while less has discussed the experiences from the community nurse point of view. Aim: To illustrate the experiences of community nurses working in the primary care during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with inductive approach was implemented. Participants were eight community nurses currently working in Sundsvall, Sweden. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The community nurses’ descriptions of their experiences resulted in three categories: Difficult ethical dilemmas, Changes in the way to work and New experiences. From the categories, six subcategories emerged: Treatment from patients, Treatment from relatives, Working with personal protective equipment, Demands of flexibility, The need of education and The need of information and support. Conclusion: Improved support from the management through distinct information and communication can ease the workload of the community nurse at these challenging times. To make use of resources, distribute responsibilities and to strengthen the whole team through preparatory education and strive to make the working environment safe is important. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning. Metod  Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Resultat  Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler). Slutsats  För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning. / Introduction Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment. Aim  To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department. Method  The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material. Results  Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises). Conclusions  To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.

Reserach question: To what extent has consumer behaviour been influenced by supermarkets’ CSR responses to the COVID-19 pandemic? Purpose: To what extent the perceived importance of CSR responses by supermarkets to the COVID-19 pandemic has influenced consumer behaviour and what implications this have for the business-consumer relationship. Method: Quantitative study by collecting 137 responses from Swedish consumers. A deductive approach to theory development alongside a positivist and partially interpretivist philosophical position is utilized to explain the extent of change in consumer behaviour. Conclusions: The results of the study indicate that the perceived importance of CSR responses to the COVID-19 pandemic of supermarkets has influenced consumer behaviour which has implications for the business-consumer relationship. The authors also discovered that the effect of cause-fit CSR activities is particularly strong in the Swedish empirical context.

Bakgrund: Distansarbete till följd av den pågående Covid-19 pandemin har blivit ett hett ämne senaste året. HR har som alla andra yrkesgrupper påverkats av detta, HR är ett komplext yrke som kräver mycket mänsklig interaktion och därför kanske kan vara svårt att kombinera med ett distansarbete i alla lägen. Syfte: Syftet är att tolka om HR-rollen har förändrats inom organisationer i kontexten det ökade distansarbetet till följd av Covid-19. Metod: Denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer och ett tolkande förhållningssätt. Datainsamlingen har sedan lett till en empirisk dataanalys som identifierade fyra teman i form av initialt krisarbete, det digitala arbetssättet, kommunikation i digitala sammanhang och framtiden efter covid-19. Slutsats: HR har behövt arbeta mer operativt än tidigare för att kunna hantera den problematik som Covid-19 har medfört. Detta har medfört att fokus skiftats ifrån de strategiska roller som finns inom HR. Därför har HR-rollen påverkats men i grunden inte förändrats. / Background: Teleworking as a result of the ongoing Covid-19 pandemic has become a hot topic in recent years. HR, like all other professions, has been affected by this, HR is a complex profession that requires a lot of human interaction and therefore may be difficult to combine with a telework in all situations. Purpose: The aim is to interpret if there is a change in the HR role within organizations in the context of the increased teleworking as a result of Covid-19. Method: This study was conducted using a qualitative data collection in the form of semi-structured interviews and an interpretive approach. The data collection has since led to an empirical data analysis that identified four themes in the form of initial crisis work, the digital approach, communication in digital contexts and the future after covid-19. Conclusion: HR has had to work more operationally than before to be able to handle the problems that Covid-19 has caused. This has meant that the focus has shifted from the strategic roles that exist within HR. Therefore, the HR role has been affected but has not fundamentally changed.