Studiens syfte är att undersöka de erfarenheter förskollärare beskriver om skapandet av den fysiska miljön i förskolan utifrån barns intressen, nyfikenhet och undersökande i stunden. För att nå vårt valda syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka strategier använder förskollärare för att ge barnen inflytande över utformningen av den fysiska miljön i förskolan? Vilka utmaningar lyfter förskollärare att de möter i skapandet av fysiska miljöer i förskolan utifrån barns intresse och undersökande? Vi har valt att utgå från ett barndomssociologiskt perspektiv i studien, vilket inte enbart handlar om kunskapen om barn och barndom utan något som också bör förstås i relation till tid och rum. Detta betyder att barn blir till och påverkas på olika sätt beroende på vilken miljö som omger dem. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där det insamlade materialet har skett i fyra semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. Resultatet visar på olika erfarenheter och utmaningar hos förskollärarna kring arbetet med att utforma en miljö utifrån barnens intresse och inflytande, samt betydelsen av vilket förhållningssätt förskolläraren väljer att ta. Förskollärarna beskriver såväl erfarenheter kring vikten av en gemensam barnsyn i arbetslaget som utmaningar i arbetet med att tillgodose varje enskilt barns behov och intressen. / The purpose of the study is to examine the experiences preschool teachers describe about the creation of the physical environment in preschool based on children's interests, curiosity and exploration in the moment. To achieve our chosen purpose, we have started from the following questions: What strategies do preschool teachers use to give the children influence over the design of the physical environment in preschool? What challenges do preschool teachers highlight that they face in the creation of physical environments in preschool based on children's interest and exploration? We have chosen to start from a childhood sociological perspective in the study, which is not only about the knowledge about children and childhood, but something that should also be understood in relation to time and space. This means that children are conceived and affected in different ways depending on the environment that surrounds them. We have used a qualitative research method, where the collected material has been done in four semi-structured interviews with different preschool teachers. The results show different experiences and challenges among the preschool teachers regarding the work of designing an environment based on the children's interest and influence, as well as the importance of the approach the preschool teacher chooses to take. The preschool teachers describe both experiences of the importance of a common view of children in the work team and challenges in the work to meet each individual child's needs and interests.

Throughout time man has discovered that the human form, in all its harmonious proportion, can be used as a guide, gauge and tool to design and build structures. However, the human figure has not been the only organic form used to create architecture. Many animals create dwellings that synchronize with not only their own unique physical characteristics and survival instincts, but with their aesthetic preferences as well. It is logical that a design should respond to its surroundings, program and most importantly, its inhabitants. This thesis design is for two specific occupants: the cat and the human. They are both meant to inhabit the building wholly and simultaneously. The way each of them experiences and uses the space, however, differs greatly. For a building to survive it needs many of the same things as living creatures: sunlight, air and movement, to name a few. It also needs to function like a living creature. It must breathe, sleep, respond to the changing seasons, and adapt over time. This thesis is an investigation of how both human and cat can dwell in a building of harmonious proportion, scale, light, and material. / Master of Architecture

Bernstein, in seiner natürlichen Form und auch kunstvoll bearbeitet, gehörte zu den raren und wundersamen Dingen, mit denen Naturgelehrte und Fürsten ihre Mineraliensammlungen, Raritäten-, Kunst- und Wunderkammern und Naturalienkabinetten gerne bestückten. Geschenke aus diesem seltenen Stein waren chwillkommen. Besonders geschätzt wurden Zufallsbilder und Bernsteine mit pflanzlichen und tierischen Einschlüssen (Bernsteininklusen). Einschlüsse von größeren Tieren, wie Fröschen, Eidechsen und Fischen, wurden künstlich hergestellt. Die Echtheit dieser Inklusen wurde zunächst jedoch nicht angezweifelt. Der Platz des Bernsteins in diesen frühen musealen Einrichtungen war, wie der jedes anderen Sammlungsgegenstandes, nicht fest und endgültig. Er war eng an die Entwicklung des Sammlerwesens geknüpft und abhängig vom Wissen ihrer Betreiber über das Universum im Allgemeinen und über den Bernstein im Besonderen. Wobei die persönliche Wertschätzung, die dem Bernstein entgegengebracht wurde, eine wichtige Rolle spielte. Die Sammlungen bildeten und bilden bis heute die Grundlage für die wissenschaftliche Erforschung des Bernsteins und darüber hinaus für die Erforschung der Erdgeschichte. / Carefully worked pieces of naturally occurring amber were seen as rare and wondrous objects by scientists and rulers who avidly collected them to add to their mineral or art collections or their curiosity and specimen cabinets. Gifts of this rare stone were very well received. Amber inclusions containing plants and animals were particularly sought after. Amber pieces containing larger creatures such as frogs, lizards and fish were produced artificially and their authenticity was not, at least initially, doubted. However the place of Amber in these early museum-like settings, was not, as was the case for all other objects in these collections, definitively guaranteed. Its position was closely linked to the development of collectors and dependent on its owner’s knowledge both more generally about the world and about amber in particular; the individual view that collectors took about the worth of amber therefore played an important role. These collections provided and still provide the basis for scholarly research of amber and beyond that of geology.

In 2016, the ATLAS experiment at CERN released data from 100 trillion proton-proton collisions to the general public. In connection to this release the ATLAS Outreach group has developed several tools for visualizing and analyzing the data, one of which is a Histogram analyzer. The focus of this project is to bridge the gap between the general public's knowledge in physics and what is needed to use this Histogram analyzer. The project consists of both the development and an evaluation of a learning resource that explains experimental particle physics for a general public audience. The learning resource is a website making use of analogies and two perspectives on learning: Variation Theory and Cognitive Load Theory. The evaluation of the website was done using a survey with 10 respondents and it focused on whether analogies and the perspectives on learning helped their understanding. In general the respondents found the analogies to be helpful for their learning, and to some degree they found the explanations based on Variation Theory to be helpful. The implementations of Cognitive Load Theory were considered to be helpful by the respondents who noticed them, but the majority did not, implying that improvements of the design are needed. The results indicate that analogies and the two perspectives on learning can be helpful for explaining experimental particle physics, but there might be other learning theories more suitable for this purpose. / ATLAS-experimentet på CERN släppte år 2016 data från 100 biljoner proton-kollisioner fritt till allmänheten. I anslutning till detta har ATLAS Outreach-grupp utvecklat ett flertal verktyg för att visualisera och analysera datan, varav en är en analys med hjälp av histogram. Fokus för detta projekt är att överbrygga klyftan mellan allmänhetens kunskaper i fysik och vad som behövs for att kunna använda Histogram-analysverktyget. Projektet består både av utvecklandet och utvärderingen av ett läromedel som förklarar experimentell partikelfysik med målgruppen allmänheten. Läromedlet är en webbsida som använder sig av analogier och två perspektiv på lärande, Variationsteori och Kognitiv Belastningsteori. Utvärderingen av webbsidan gjordes med en enkät med tio respondenter, med fokus på huruvida analogier och perspektiven på lärande hjälpte deras förståelse. I allmänhet fann respondenterna analogierna hjälpsamma för deras lärande, och de fann Variationsteori hjälpsamt i viss utsträckning. Implementeringarna av Kognitiv Belastningsteori ansågs vara hjälpsamma av de respondenter som lade märke till dem, men majoriteten gjorde inte det, vilket tyder på att förbättringar av implementeringen krävs. Resultaten indikerar att analogier och de två perspektiven på lärande kan vara hjälpsamma för att förklara experimentell partikelfysik, men det kan finnas andra lärandeteorier som uppfyller syftet bättre.

This study is about increasing engagement in understanding complex energy related information. The purpose of the study is to provide insights on how to create a  concept for increasing engagement in understanding complex energy related information, primarily for young adults, and to provide concept how storytelling  and other techniques be used to engage users in complex energy related information and how design principles be applied with the aim of conveying complex energy related information  in an understandable way. The goal is to increase the understanding on how to engage young adults and to enable a design concept with the collaboration partner Energy Evolution Center. The methods used in the thesis are AEIOU method, user workshop, questionnaire, user observation, storyboard, prototyping, focus groups, cognitive walkthrough and design principles. The design process builds upon a human centered design approach. The design concept was tested, iterated and produced with close collaboration with the target audience and experts within the field. The results show signs that the target group's engagement could be increased through interactive activities that are similar to games and contain experiments, if placed within an educational context and be able to participate during school hours. Thus, the target group raised the issue of engaging voluntarily in activities with subjects in which they have no existing interest in. However, the target group expressed a greater commitment by participating in the activities that the design concept suggested, and to creating engagement to topics such as energy by participating in educational contexts. The conclusion is that the design concept allows room for failure, playfulness, exploration and teamwork, that is conceptualized through interaction of multiple senses. This study would also benefit from larger research and create space for more research especially in the societal aspects of inclusion, such as gender for example. / Denna studie handlar om att öka engagemanget i att förstå komplex energirelaterad information. Syftet med studien är att ge insikter om hur man skapar ett koncept för att öka engagemanget i att förstå komplex energirelaterad information, främst för unga vuxna, och att ge ett koncept för hur berättande och andra tekniker används för att engagera användare i komplex energirelaterad information, samt hur designprinciper tillämpas i syfte att förmedla komplex energirelaterad information på ett begripligt sätt. Målet är att öka förståelsen för hur man engagerar unga vuxna i energi relaterade ämnen och att möjliggöra ett designkoncept med samarbetspartnern Energy Evolution Center för detta ändamål. Metoderna som används i uppsatsen är AEIOU-metod, workshops, frågeformulär, användarobservation, prototypande, fokusgrupper, cognitive walkthrough, storyboard och designprinciper. Designprocessen bygger på ett mänskligt centrerat designtänkande. Designkonceptet testades, itererades och producerades i nära samarbete med målgruppen och experter inom området. Resultatet visar tecken på att målgruppens engagemang skulle kunna ökas genom interaktiva aktiviteter som är likt spel och innehåller experiment om det är placerat inom skolsammanhang och att delta under skoltid. Målgruppen tog upp problem med att engagera sig frivilligt i aktiviteter med ämnen som de inte har något befintligt intresse för. Men målgruppen uttryckte ett större engagemang genom att delta och skapa engagemang för ämnen som energi genom att delta i utbildningssammanhang. Designkoncept som prototypes fram bygger på ett energi-äventyr som interagerar, utforskar och interagerar med samarbetspartnern Energy Evolution Centers energidata och goda exempel. Slutsatsen är att designkonceptet ger möjligheter och utrymme för misslyckande, lekfullhet, utforskande och samarbete, som konceptualiseras genom interaktion mellan flera av människans sinnen. Denna studie skulle behöva större forskning och skapa utrymme för mer forskning om särskilt de samhälleliga aspekterna av inkludering, som till exempel genus.

No description available.