Beslutsfattande innebär valet mellan två eller flera handlingsalternativ. Den som fattar beslut måste överväga fördelar och nackdelar med de olika handlingsalternativen som beslutsfattare ställs inför. Vid förvärv av hyresfastigheter ställs det stora krav på beslutsfattare eftersom det är en väldigt stor investering och det är många faktorer som påverkar beslutet. Problemet i beslutsfattandet beror dels på att det ställer stora krav på kunskap inom en rad olika aspekter. Det krävs kunskap inom bland annat marknaden på makronivå, fastighetsmarknaden och hyresfastigheters tekniska egenskaper. Tidigare studier inom beslutsfattande har delats in i två sidor, den normativa och den deskriptiva (French, 2001). Den normativa beslutsteorin beskriver enligt French (2001) hur beslut borde fattas och den deskriptiva beslutsteorin beskriver hur beslut faktiskt fattas (Simon, 1979). Utifrån den normativa beslutsteorin baserar beslutsfattare beslut på rationella beslutsunderlag för att nyttomaximera. Däremot tillåter den deskriptiva beslutsteorin att beslutsfattare inte alltid agerar fullt rationellt. Simon (1979) argumenterar om att beslutsfattares möjligheter att fatta rationella beslut begränsas eftersom beslutsfattare omvandlar ohanterbara beslutsproblem till hanterbara. Detta genom att beslutsfattare begränsar sökandet av alternativ och således letar efter ett tillfredsställande val istället för det optimala valet. Khatri & Ng (2000) genomförde en studie där det framkom att det intuitiva samspelet påverkar beslutsfattares beslut. Harung (1993) utförde en studie som indikerar att beslutsfattare litar mer på deras erfarenhet desto mer erfarenhet de har. Det är dessa påverkande faktorer av beslutsfattandet som inte har undersökts i någon större grad vid förvärv av hyresfastigheter som denna studie bland annat syftar till att undersöka. Syftet med denna studie är att undersöka vad beslutsfattare på privata fastighetsbolag baserar beslut på vid förvärv av hyresfastigheter samt skapa förståelse för vad besluten påverkas av. I denna studie har en deduktiv ansats valts vilket innebär att en teoretisk referensram har byggts upp av sekundärdata för att utgöra grunden till insamlingen av primärdata. Sekundärdatan utgörs av vetenskapliga artiklar, litteratur och andra källor som varit relevanta för studien. Vid utformningen av studiens intervjuguide utgick vi från studiens problemformulering och syfte. Genom att utgå från studiens teoretiska referensram och analysmodell kunde vi säkerställa att alla aspekter av vår problemformulering besvarades av respondenterna. Vid insamlingen av primärdata utfördes semistrukturerade intervjuer då det möjliggör en öppenhet och flexibilitet med utrymme för följdfrågor för att vidare fånga upp olika aspekter och nyansskillnader. Studien visar att beslutsfattare använder sig av fastställda kriterier som beslut baseras på vid förvärv av hyresfastigheter. För att kunna bedöma om en hyresfastighet uppfyller beslutskriterierna utförs fastighetsanalyser. Besluten påverkas av det intuitiva sambandet mellan erfarenhet, bedömningsförmåga och magkänsla. Studien visar att ju mer erfarenhet beslutsfattare har desto mer litar de på sin magkänsla. Denna magkänsla har visat sig ha en betydande roll vid förvärv av hyresfastigheter.

Bakgrund: Personer Cerebral pares är en heterogen grupp med skilda upplevelser av att leva med en kropp som inte fungerar som andras. Forskning har utförts på vad personer med Cerebral pares i olika åldrar har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Däremot saknas det en litteraturöversikt inom området som skulle kunna ge en djupare insikt i vad personer med Cerebral pares anser om fysioterapi och fysisk aktivitet samt faktorer som motiverar eller hindrar till detta.  Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten var att var att sammanställa tidigare utförda kvalitativa studier som undersöker vad personer med Cerebral pares har för erfarenhet av fysioterapi och fysisk aktivitet, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet, enligt ICF:s ramverk. Metod: Studien genomfördes i form av en systematisk litteraturöversikt med stöd av ENTREQ guidelines. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderade studier analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes slutligen med hjälp av en deskriptiv analys, för att beskriva faktorer som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet enligt ICF:s ramverk.  Resultat: Sökningarna resulterade i sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Faktorer som personer upplevde vara hinder i samband med fysioterapi och fysisk aktivitet kunde vara att leva i en kropp som inte fungerar som andras eller att inte bli accepterad av personer utan funktionsnedsättning. Samtidigt kan fysioterapi och fysisk aktivitet bidra till en känsla av frihet, självständighet och förverkligande av personliga mål. Bland unga kan det vara diffust att förstå vikten av den fysioterapeutiska interventionen, då det av föräldrar och vårdprofession ofta sätts i en komplex kontext. I vuxen ålder kan det vara lättare att ha förståelse för behovet av kontinuerlig träning och behandling. Konklusion: Resultatet visar delade åsikter om vad som motiverar eller hindrar utförandet av fysioterapi och fysisk aktivitet. Bristande underlag inom forskningsfrågan gör att det här är ett relativt outforskat område. Vidare forskning bör därför fokusera ytterligare på undersökning av vad personer med CP har för erfarenheter av fysioterapi och fysisk aktivitet, vilket kan underlätta samt förbättra utformning av fysioterapeutisk intervention och patientmöte

Läromedel har en viktig roll i skolan, både digitala och analoga. Forskning visar att användandet av läromedel minskar, men att analoga dominerar över digitala i det digitaliserade samhället. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur engelsklärare i den svenska gymnasieskolan förhåller sig till läromedel i sin undervisning. Vidare undersöks förhållningssättet till analoga och digitala läromedel och vad anledningarna till användande av läromedel är. För att ta reda på detta har en enkätstudie utförts bland engelsklärare på gymnasienivå i Sverige. Med en deskriptiv statistisk analys visar resultatet att trots vikten av läromedel enligt styrdokument frångår många lärare användandet av läromedel. Anledningarna till varför man väljer att använda läromedel är främst tidsbesparing och struktur. Orsakerna till varför man väljer att frångå läromedel är främst begränsning. Analoga läromedel används och föredras mer än digitala läromedel, men många kompletterar de båda typerna med varandra. Grunderna till minskat användande av läromedel och olika typer av lärverktyg diskuteras. Huruvida ålder på lärare påverkar användandet av läromedel, både analoga och digitala, samt om hybridprodukter är framtiden vore intressant för vidare forskning.

Bakgrund: Cerebral pares är den vanligaste orsaken bakom fysisk funktionsnedsättning hos barn. Cerebral pares kännetecknas av motorikstörningar med spasticitet och ett samband mellan spasticitet och försämrad hälsorelaterad livskvalitet har setts. Neuromodulerande dräkt är en ny behandlingsform som syftar till att minska spasticitet genom TENS. Syfte: Syftet med studien var att mäta och beskriva funktion och livskvalitet över tid för barn och unga med cerebral pares som under en period på sex månader använt neuromodulerande dräkt.  Metod: En deskriptiv fallstudie utifrån kvantitativa och kvalitativa utfallsmått genomfördes utifrån erhållna resultat från en pågående studie. Resultat från EQ-5D-Y livskvalitet, COPM, SCI-SET, MAS samt inspelat material analyserades och sammanställdes.  Resultat: Användande av neuromodulerande dräkt minskade ej spasticitet mätt med MAS på gruppnivå men individuella skillnader framkom där spasticiteten efter sex månader i ett antal muskelgrupper uppmättes minskat. Neuromodulerande dräkt hade positiv effekt på måluppfyllelse, upplevelse av spasticitetens påverkan på vardagen samt livskvalitet. Konklusion: Neuromodulerande dräkt kan ha positiv effekt för barn och unga med cerebral pares med avseende på livskvalitet, måluppfyllelse samt upplevelse av spasticitets påverkan i vardagen. Vidare studier med större studiepopulation behövs för att kartlägga neuromodulerande dräkt som behandlingsalternativ vid cerebral pares.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka retoriska strategier som används i texter publicerade på djurrättsorganisationen Djurens Rätts respektive människorättsorganisationen Amnestys webbsida, och vilka likheter och skillnader det finns organisationernas argumentation emellan. Vidare bestod metoden av en deskriptiv argumentationsanalys med utgångspunkt i fem olika argumentationstyper. Resultatet påvisade likheter vad gäller förekomsten av orsaks-och konsekvensargument, exempelargument och analogiargument medan märkbara skillnader fanns i anknytning till auktoritetsargument och regelargument. Skillnaderna skulle till viss del kunna förklaras i relation till Djurens Rätts och Amnestys olika arbetsområden samt de kontraster som finns vad gäller social och juridisk status mellan djurs respektive människors rättigheter. Slutligen är det möjligt att likheterna i organisationernas reotrik beror på likartade arbetssätt och syften.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient.Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer.Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt. Ett flertal informanter anser att deras arbetsplats helt saknar en levande debatt kring rasism och främlings-fientlighet samt att behovet av värdegrundsarbete är stort. / The aim of this study was to describe nurses lived experiences of xenophobic patients. The method used for data collection and analysis is the descriptive phenomenological human scientific method described by Giorgi. The informants were seven nurses with an immigrant background working within the regional health care organization of southern Sweden (Region Skåne). Data were collected using in depth interviews and transcribed in extenso. The main outcome of the study describes how nurses react in different ways when confronted with a xenophobic patient. Six different coping strategies have been identified. The organizational support after the experience of meeting xenophobic patients as reported by the nurses in this study varies from very positive to completely absent. Several informants describes the need of discussions about values at work as necessary.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010.Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och känslomässiga hantering av att inte kunna smärtlindra patienter, ur ett avancerad nybörjar- expert perspektiv. I denna studie användes Giorgis deskriptiv fenomenologi. Totalt fyra djupintervjuer med sjuksköterskor på en somatisk avdelning genomfördes. Patricia Benners stadier avancerad nybörjare och expert användes för att skapa en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelser. Resultatet visar att sjuksköterskor känner sig frustrerade och maktlösa då de inte kan lindra patienters smärta. Att hantera dessa känslor kräver både klinisk erfarenhet och en god gemenskap på avdelningen. Avancerade nybörjares bristande kliniska erfarenhet får till följd att de har ett större behov av stöd från kollegor. Nyckelord: Avancerad nybörjare, deskriptiv fenomenologi, expertsjuksköterska, frustration, smärtlindring, upplevelse. / Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Nurse´s experiences of inadequate pain relief. A phenomenological study. Degree project in Nursing 15 Credit Points. Malmö University. Health and Society, Department of Nursing, 2010.A nurse daily meets patients who suffer from pain and has a key role in assessing this pain as well as in evaluating the treatment plan. The aim of this study was to describe some nurses’ experiences and emotional coping of not being able to relieve the patient’s pain, from an advanced beginner- expert nurse perspective. For this study Giorgi’s descriptive phenomenological approach was used. A total of four in depth interviews was conducted with nurses working at a hospital ward. Patricia Benner’s theory of advanced beginners and expert nurses was used to give a deeper understanding of the nurse’s experiences. The result show that nurses experience feelings of frustration and powerlessness when not being able to relieve a patient’s pain. Coping with these feelings needs clinical knowledge as well as a good atmosphere on the ward. Due to their lack of clinical knowledge advanced beginners has a bigger need for support from colleagues. Keywords: Advanced beginners, descriptive phenomenology, expert nurses, frustration, pain relief, experiences.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2010.En akut situation definieras som ett oplanerat intag av patient till intensivvårdsavdelningen med hotande eller manifest svikt i vitala organfunktioner. Tiden är en viktig faktor i behandlingen av dessa patienter och den initiala kliniska behandlingen är nyckeln i omhändertagandet. Avgörande för om patienten ska överleva, undgå skada eller få allvarliga men är förmågan att fatta snabba beslut och handla. För att kunna identifiera nya utvecklingsmöjligheter i akut omhändertagande var det av intresse att få ta del av hur intensivvårdssjuksköterskan upplever situationen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande på en intensivvårdsavdelning. Tre djupintervjuer gjordes. I vårt resultat fann vi tre kategorier: upplevelser av kaos, upplevelser av att vara en del av ett team och upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen. Akut omhändertagande är ett teamwork och det framgår i vår analys att de viktiga beståndsdelarna är en strukturerad arbetsordning, samarbete och erfarenhet. Det är också inom dessa områden vi tror utvecklingsmöjligheterna finns, till exempel genom simulationsövningar med ett standardiserat omhändertagande.Nyckelord: akut omhändertagande, deskriptiv fenomenologisk humanvetenskaplig metod, intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, teamwork. / Larsson, M & Marsch, M . Critical care nurse´s lived experiences of emergency treatment. A phenomenological approach. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health & Society, Department of Nursing, 2010.An emergency situation is defined as an unexpected admission of a patient to the intensive care unit with threatened or manifest failure of vital organ functions. Time is an important factor in the treatment of these patients and the initial clinical treatment is the key in the emergency care. The ability to make quick decisions and to act is decisive for the patient to survive, avoid harm or get seriously injured. To be able to identify new development of emergency treatment it was of interest to take part of critical care nurses lived experiences. The aim of this study was to describe critical care nurses lived experiences of emergency treatment in an intensive care unit. Three depth interviews were performed. The main outcome of the study resulted in three categories: experience of chaos, experience to be a part of a team and experience of feeling secure in the nursing profession. Emergency treatment is a teamwork and our findings illustrates that important parts of the work is a structured working order, cooperation and experience. It is in these areas we think development are possible, for example thru simulation exercises with a standardized concept of treatment. Keywords: critical care nurses lived experiences, descriptive phenomenological human science method, emergency treatment, teamwork

I den här uppsatsen har jag till att börja med kartlagt hur åtta skandinaviska bibelöversättningar har återgett de fyra centrala teologiska begreppen φανερόω/φανερός, ἐκεῖνος, ἀλήθεια/ἀληθής/ἀληθινός/ἀληθῶς, och μένω i Första Johannesbrevet. Mitt huvudsakliga fokus har varit att undersöka i hur stor utsträckning översättningsprincipen om konkordans har eftersträvats i de olika bibelöversättningarna, eftersom konkordansprincipen aktualiseras vid återgivning av centrala teologiska begrepp.  Därefter har jag undersökt vilka andra översättningsprinciper som har följts när bibelöversättningarna har frångått konkordansprincipen. I undersökningen har det gått att ana att principerna om begripligt målspråk, modern språkdräkt, strävan efter pregnans, olika positioner i den ekvivalenta skalan och bevarande av bildspråk har varit utmanande att kombinera med konkordansprincipen. Men principerna behöver inte tvunget spela ut varandra, eftersom det förekommer bibelöversättningar som både har behållit konkordans och förmedlat det på ett begripligt och nutida målspråk.

This thesis aims to study if descriptive representation, i.e. the social likeness between representatives and population, is considered important and if it changes when a national parliament is prevented from convening in full-format during a crisis. A maintained descriptive representation is important as it reflects that representatives have equal opportunities to execute their representational duties during a crisis (fairness argument), and because the interests of underrepresented groups otherwise risk being represented to a lesser degree (interest argument). By adopting a mixed-methods approach, semi-structured interviews are used to study how representatives were selected to participate in the reduced voting procedures in the Swedish parliament during the COVID-19 pandemic, and if descriptive representation (gender, age, geographical) was considered in this process. Results show that while descriptive representation was considered by five out of eight party groups – most prominently gender representation motivated by the fairness argument – it was not as influential as other more practical factors in the selection process, such as proximity to parliament or the need of being present for other reasons. Furthermore, changes in the descriptive representation in the Swedish parliament are studied by voting data using descriptive statistics and regression analysis. Results show that the share of women increased slightly during votes during the pandemic, contrary to developments in many other parliaments. Representatives over 65 years old decreased, as did representatives from constituencies far from parliament. Significant differences in average voting participation rate arose for the different age and geographical groups, indicating unequal opportunities to execute their representational duties during the crisis.