Studiens syfte är att synliggöra förskollärares didaktiska arbete i förskolan medspråkutveckling som exempel. Detta för att skapa djupare kunskaper och förståelse förförskollärarnas undervisning utifrån studiens fyra frågeställningar. Utifrån syftetutmynnar frågeställningar som handlar om hur förskollärare arbetar med didaktiskafrågor med inriktning på språkutveckling i förskolan. Även hur lärarna bedriverundervisning och hur den kommer till uttryck i förskolan. Det görs genom att få reda påvarför förskollärare väljer att arbeta på ett visst sätt, hur de väljer att undervisa, det villsäga vilka metoder förskollärarna väljer att använda sig av. Även vad förskollärarnaväljer att arbeta med innehållsmässigt. Jag har genomfört tre semistruktureradeintervjuer med två förskollärare från en förskola belägen i centrala delarna av en svenskstorstad och med en förskollärare i ett förortsområde av den valda storstaden. För attbelysa resultatet ligger det didaktiska perspektivet till grund för studiens empiri. Detteoretiska ramverket är utgångspunkten för studiens analys, det vill säga det didaktiskaperspektivet och det sociokulturella perspektivet, samt de fyra frågeställningarna.Resultatet i studien visar att undervisningen som ska genomföras på förskolan är enaning svårtolkad om huruvida det ska bedrivas av förskollärarna. Det beror påförskollärarnas olika tolkningar om hur undervisningen ska implementeras i förskolan.Förskollärarna planerar undervisning utifrån didaktiska planeringsmallar för att den skabli kvalitativ. Lärarna använder sig av färre didaktiska val i verksamheten närplaneringstiden uteblir på grund av tidsbrist. På så vis tillämpas spontanaundervisningar framför planerade tillfällen. I resultatet framgår det också hurförskollärare tillämpar olika metoder för att ha en framgångsrik språkutveckling och detbehövs inte göras utifrån planeringensunderlag. Det visar att i yrkesrollen skaförskolläraren kunna tillämpa spontana aktiviteter. Enligt intervjuerna kan denkvalitativa undervisningen utebli om och när personalstyrkan inte är fulltaliga. Det göratt förskollärarna inte kan dela in barnen i smågrupper vilket resulterar i att utrymme förspråklig utveckling och lärande blir mindre för barnen. Då kan lärarnasundervisningsformer blir bristande. Utifrån intervjuerna ser samtliga förskollärareproblematik i genomförandet när planeringensunderlag inte blir genomtänkt i denutsträckningen som förskollärarna önskar.

Dammar är viktiga byggnadsverk som möjliggör olika samhällsfunktioner. För att säkerställa deras säkerhet krävs noggranna säkerhetsåtgärder och att lära från incidenter. Syftet med studien är att föreslå en kommunikationsstrategi för Svenska kraftnät, för att vägleda hur dammaktörer kan samla in och sprida lärdomar från dammsäkerhetsincidenter. Kommunikationsstrategin utvecklades genom en inkrementell designmetod och den huvudsakliga datainsamlingsmeteoden var intervjuer med 16 aktörer. Intervjuerna strukturerades efter de didaktiska frågorna hur, vem, varför, när och vad gällande kommunikationen mellan dammaktörerna. Aktörerna berättade om hur de samlar in och sprider lärdomar samt vilka utmaningar och behov av utveckling som finns kring dagens arbete. Datan analyserades tematiskt. Kommunikationsmetoderna som identifierades genom intervjuerna var inrapporteringssystem, sammankomster, rapporter, tekniska kanaler och informell kommunikation. Förekomsten och frekvensen av dessa varierade beroende på om kommunikationen skedde internt eller externt mellan aktörskategorierna. Aktörernas svar på frågorna när, varför och vem varierade, medan vad-frågan var svår att finna trender kring. Aktörerna uttryckte utmaningar kring att sprida lärdomar vidare till vissa aktörer, att få dammägare att dela med sig av information och att förhålla sig till säkerhetsskyddslagstiftning kopplad till dammverksamheten. Behoven som identifierades var förbättringar och nyttjande av olika typer av system, interaktiva sammankomster samt olika vägledningar och begreppsdefinitioner. Faktorerna som har legat till grund för kommunikationsstrategin är svaren från intervjuerna, en workshop och teoretiska ramverk kring kommunikation och lärande. I kommunicationsstrategin ges förslag för att möta behoven genom vägledningar, uppmaningar kring att nyttja och utveckla system, förbättra befintlig inrapportering och göra sammanställningar som kan publiceras och utgöra grunden för interaktiva workshop / Dams are important for societal functions, and ensuring their safety requires safety measures and learning from incidents. This study aims to propose a communication strategy for Svenska kraftnät, guiding stakeholders in the dam safety industry on gathering and disseminating lessons learned from dam safety incidents. The communication strategy was developed through an “incremental design method” and the primary method for collection of data was interviews with 16 stakeholders. The interviews were structured around the didactic questions of who, how, why, when and what, regarding the communication between stakeholders. The respondents explained how they gather and disseminate lessons learned, as well as the challenges and development needs for today’s methods. The data was analyzed thematically. The communication methods identified through the interviews were reporting systems, assemblies, reports, technical channels, and informal communication. The occurrence and frequency of these methods varied depending on whether the communication was internally or externally among the stakeholders. Responses to questions of when, why and who varied, while trends for the what-question were challenging to identify. Stakeholders expressed challenges in disseminating lessons to certain stakeholders, getting dam owners to share information, and understanding certain safety legislation. The identified needs included improvements and better utilization of various systems, interactive assemblies, and different guidelines and definitions. The interview responses, a workshop and theoretical communication frameworks provided the foundation for the communication strategy. The strategy includes guidelines, encouraging the use and development of systems, improving existing reporting, and ultimately compiling these for publication and as a basis for workshops.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om lärare skapar en likvärdig svenskundervisning med digitala verktyg. Frågeställningarna utgår från läroplanen som reviderades 2018 för att inkludera digitala verktyg i läroplanen. De frågeställningar som ställts för att besvara syftet är (1) På vilka vis arbetar de kommunala skolorna i en vald kommun i svenskundervisningen utifrån digitala verktyg för att inkludera individer i ett didaktiskt perspektiv? och (2) Vad har och kan det ökade implementerandet av digitala verktyg i läroplanen ha bidragit till i svenskundervisningen hos några lärare i årskurs F–3? Metodvalen för studien är kvalitativ semistrukturerad intervju och kvantitativa strukturerade observationer som genomförts på fem lärare från tre mångkulturella skolor inom en vald kommun. Resultatet påvisade att det saknas intresse och kunskap hos lärare för att inkludera dem digitala verktygen på det sätt som krävs av dem. Utöver det, visade resultatet att satsningar på digitala verktyg skiljer sig mellan de tre skolorna. Utkomsten av resultaten visar att eleverna i de tre skolorna inte får en likvärdig svenskundervisning trots att läroplanen eftersträvar likvärdig utbildning för samtliga elever och ett kompensatoriskt arbete med elevernas hem. / The purpose of this degree thesis was divided into two sections of questions. The questions were connected to the revision made 2018 of Swedish curriculum to include digital tools. The investigation of the first question was to examine what knowledge five primary teachers from three municipal schools from segregated area in a chosen municipality have got to include digital tools to plan and perform lessons in the subject teaching of Swedish. The second one is connected to segregation issues in Sweden and pupils’ individual knowledge learning. The investigation was based upon whether the teachers use digital tools to include each pupil in the subject teaching of Swedish and if the lessons emanated of the didactic questions. The method used was semi-structured qualitative interview and structured quantitative observation. The result pointed to that several teachers in the three chosen municipal schools did not have the interest or the knowledge in digital tools that is required from them. Beyond that, results indicated that the amount of investments of digital tools differed amongst the three schools. The outcome of the results indicate that pupils in these three schools get various education which should not occur when curriculum endeavors for equivalent education for all and schools compensatory work collaborated with the pupils home.

Syftet med studien har varit att kartlägga Norrvattens kommunikation kring hållbar vattenanvändning med sina medlemskommuner och medlemskommunernas kommunikation med kommuninvånarna. Ytterligare ett syfte med studien har varit att kartlägga hur andra VA-organisationer har kommunicerat kring hållbar vattenanvändning. Kartläggningarna har gjorts utifrån perspektiven hur kommunikationen genomförts, vad som kommunicerats och med vilket syfte. För att synliggöra kommunikationen har en didaktisk analys gjorts utifrån de didaktiska frågorna vem, vad, varför, när och hur. Slutligen har studien syftat till att utveckla ett underlag för en kommunikationsstrategi för Norrvattens kommunikation med medlemskommuner och kommuninvånare. Grunden i resultatet av kartläggningen av kommunikationen och enligt tidigare forskning ska kommunikationen syfta till att stärka möjligheter att hantera dricksvattenefterfrågan för hållbar vattenanvändning. I studien framkom att kommunikationen kring hållbar användning av vatten syftar till att förändra individers beteenden, för att minska den onödiga användningen av vatten. Respondenterna lyfter också fram att kommunikationen bör syfta till att öka vattnets värde samt öka kunskapen kring produktionen och produktionskapaciteten. Innehållsmässigt visar resultaten att kommunikationen ska beröra konkreta och praktiska handlingar, teknisk fakta och vattnets kretslopp i det större perspektivet. Olika kommunikationskanaler passar för olika typer av kommunikation, där resultatet visar att navet för kommunikationen med kommuninvånare är webben och sociala medier. Tonalitet, timing och sociala aspekter av kommunikationen framställdes i resultatet också som viktiga delar. Dessa har på olika sätt inkluderats i kommunikationsstrategin. Kommunikationsstrategin har utvecklats baserat på en modell framställd utifrån den teoretiska grund som använts i studien. Modellen har framställts som ett fundament medan resultatet från kartläggningarna av Norrvatten, medlemskommunerna och VA-organisationernas kommunikation tillsammans med tidigare forskning har utgjort innehållet. / The aim of this study was to map Norrvatten’s communication regarding sustainable water usage with Norrvatten’s municipalities and the municipalities’ communication with the municipal residents. Furthermore, the aim has also been to map how other water and sewerage organizations have communicated about sustainable water use. Focus of the systematic mapping of the communication was on how the communication was carried out, what was communicated and for what purpose. To understand the communication, a didactic analysis was carried out based on the didactic questions of who, what, why, when, and how. The last purpose of the study aimed to develop basis for a communication strategy for Norrvatten's communication with member municipalities and municipal residents. This was done based on the results of the communication mapping and previous research. The communication intends to strengthen opportunities to handle potable water demand relative to sustainable use of water. The result showed that communication about sustainable use of water aim to change individuals' behaviors, to reduce the unnecessary use of water. The respondents also emphasize that communication should aim to increase the value of water and increase knowledge of the production and production capacity. In terms of content, the results show that the communication touches on concrete and practical actions, technical facts, and the water cycle in the larger perspective. Communication channels are suitable for different types of communication, where the results show that the hub of communication with municipal residents is the website and social media. Tonality, timing, and social aspects of the communication were also presented in the result as important parts. These have been included in the communication strategy. The communication strategy was developed on a model produced on the theoretical basis used in the study. The model has been presented as a foundation, while the results from the communication mapping of Norrvatten, the member municipalities and the VA organizations' communication together with previous research have constituted the content.

Syftet med studien har varit att synliggöra AB Bollnäs Bostäders hållbarhetsarbete utifrån 18 framtagna hållbarhetskategorier fördelade på de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna. De ekologiska och sociala hållbarhetskategorierna är tagna från ISO26000, en standard som beskriver företags samhällsansvar, och de ekonomiska hållbarhetskategorierna är framtagna med utgångspunkt i tidigare forskning och dokument gällande hållbarhetsaspekter i fastighetsbranschen. Vidare har studien som syfte att synliggöra kommunikationen kring hållbarhetsarbetet genom att analysera vad som kommuniceras och vad resultatet blir av den kommunikationen. Det har gjorts genom att göra en didaktisk analys utifrån de didaktiska frågorna för vem, varför, vad och hur. Slutligen har studien som syfte att visa på vad det finns för visioner internt och externt kring AB Bollnäs Bostäders framtida hållbarhetsarbete, med grund i de 18 hållbarhetskategorierna. För att samla in relevant empiri har personliga intervjuer, enkäter och dokumentstudier genomförts. Resultatet visar på att AB Bollnäs Bostäder arbetar aktivt mot en hållbar utveckling utifrån alla tre hållbarhetsaspekter - ekologisk, social och ekonomisk. Utav 18 hållbarhetskategorier bedömdes arbetet med 14 av dem vara tillfredsställande. Med välinvesterade resurser skulle bolaget kunna utveckla sitt hållbarhetsarbete och uppfylla alla 18 hållbarhetskategorier. Kommunikationen kring hållbarhetsarbetet uppvisar övervägande ekonomiskt innehåll både internt och externt, men med olika syften för de olika målgrupperna boservice, ekonomi och administration, kundcenter, parkenheten, tekink, VD, boende, entreprenörer, kommunfullmäktige samt styrelsen. Utfallet däremot visar på att det är de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetskategorierna, i nämnd ordning, som uppfattas av de olika målgrupperna. Slutligen framgick det av resultatet att alla tre hållbarhetsaspekter ansågs vara viktiga för AB Bollnäs Bostäder i framtiden, men de ekonomiska hållbarhetskategorierna bedömdes ha högre prioritet. Nyckelord: / The objective has been to visualize sustainability work of AB Bollnäs Bostäder, based on 18 sustainability categories developed in the study, divided on the sustainable aspects ecological, social and economical. The ecological and social aspect of the sustainability categories is part of the ISO26000, a standard describing company’s social responsibility, and the economic aspect is developed based on research and document discussing sustainable development in the property business. Furthermore, the aim has also been to study the communication of the sustainability work at the company, and see the result of it. It was accomplished by a didactic analysis, based on the didactical questions for who, why, what and how. The last object of the study has been to learn the visions of the future sustainability work of AB Bollnäs Bostäder, from different groups perspectives, based on the 18 sustainability categories. To collect relevant empirical data, personal interviews, questionnaires and document studies has been carried out. The results show that active work towards a sustainable development is performed in AB Bollnäs Bostäder, from all three aspects of sustainable development – ecology, social and economy. Out of the 18 sustainability categories, the work of 14 of them was assessed to be satisfying. Well invested resources would help the company to develop their work, and fulfil all the sustainability categories. The communication of the sustainability categories showed a consideration towards an economical content, both internally and externally, but with different aims for the targeted groups property service, economic and administrations, customer centre, park division, technical, CEO, inhabitants, entrepreneurs, municipal council and the board. The outcome of the communication on the other hand, showed that the economical, social and ecological sustainability categories, in the stated order, is interpreted different by the targeted groups. Finally, the results showed that all three sustainability aspects were important for AB Bollnäs Bostäder in the future, but the economical sustainability categories were considered to have a higher priority.