I dagens skola är det vanligt att elever pratar mer än ett språk och har ett annat modersmålän svenska. Flerspråkiga klassrum ställer högre krav på lärarens förmåga att undervisa påett sätt som tar hänsyn till alla elevers individuella förutsättningar. Syftet med den härkunskapsöversikten är att ta del av den forskning som finns kring hur undervisning kanbedrivas i flerspråkiga klassrum på ett sätt som främjar andraspråkselevers lärande. Genomtolkning av vetenskapliga artiklar har vi sökt svar på frågeställningarna “vilka faktorerpåverkar andraspråkselever lärande?" och “vilka didaktiska val kan lärare göra för attfrämja andraspråkselevers lärande i ett flerspråkigt klassrum?”.I analysen av materialet har det blivit tydligt att det finns en homogen språknorm både iskolans styrdokument och i den undervisning som bedrivs, vilket i sin tur påverkarandraspråkselevers lärande negativt. Om flerspråkigheten istället ses som en tillgång ochfår ta plats i undervisningen gynnar det lärandet. Något som också har positiv inverkan förandraspråkselever är ett helhetsperspektiv på elevens utbildning, där undervisningen isvenska som andraspråk och modersmålsundervisningen inte separeras från övrigundervisning. Det är viktigt att det finns en kollegial samsyn och att alla lärare arbetar påett språkutvecklande sätt och gemensamt tar ansvar för elevens skolgång. Undervisningenska differentieras med hänsyn till varje elevs bakgrund, språkliga förutsättningar och behov.Gruppbaserade aktiviteter med mycket interaktion främjar språk- ochkunskapsutvecklingen hos andraspråkselever. Läraren har en viktig roll och behövermedvetet skapa språkutvecklande interaktionsmönster och fungera som en brygga mellanvardagsspråk och ämnesspråk.

Idag ska undervisningen vara likvärdig och skolan ska vara en plats för alla, men de särskilt begåvade eleverna hamnar lätt i skymundan. De särskilt begåvade eleverna har ett stort behov av stimulans för att bli motiverade eftersom de kan bli aggressiva och nedstämda vid understimulans. Lärarna har ansvar för elevernas kunskapsutveckling och har i uppgift att anpassa undervisningen efter alla elevers enskilda förutsättningar och behov. Därför är det viktigt att lärare också får stöd för att kunna genomföra en god undervisning för alla. Syftet med studien är att få kunskap om hur några lärare arbetar med denna elevgrupp samt vilket stöd som lärarna anser sig behöva för att stimulera dem. Denna kvalitativa studie bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i lågstadiet. Det framgår att differentierad undervisning är viktigt för att stimulera alla elever och att berikning och acceleration är två strategier som lämpar sig bra för de särskilt begåvade eleverna. Studiens slutsats är att lärare behöver mer kunskap än vad de får i lärarutbildningen för att ha möjlighet att skapa en differentierad undervisning som är relevant för de särskilt begåvade eleverna.

Syftet med studien är att undersöka latiniseringen av litterata studieväg 2-nybörjarelever på sfi ur ett didaktiskt och emiskt perspektiv och närmare bestämt samla andra lärares erfarenhet kring latinisering av elever. Studien ämnar svara på frågor om de utmaningar lärare upplevt, om de anpassningar som införts och hur framgångsrika dessa var samt om vad lärare anser att de skulle ha gjort annorlunda. Datainsamlingsmetoden för att samla lärares erfarenheter har varit intervjuer och deras innehåll har båda analyserats induktivt och deduktivt bl.a. utifrån studiens frågeställningar. Resultaten visar att utmaningar kan bl.a. avse inkluderingen av elever i behov av latinisering i den ordinarie klassen och tidsramen för latinisering. Resultaten visar även att en lösning för att kunna inkludera alla elever i den ordinarie undervisningen har varit att differentiera undervisningen och att detta utgör en stor del av undervisningen i en klass med nybörjare på studieväg 2 där icke-latiniserade och latiniserade elever får gå tillsammans. De intervjuade lärarna framför därför önskemål att elever i behov av latinisering borde få gå en latiniseringskurs innan de integreras i en ordinarie klass alternativt att de latiniseras i en separat klass och samtidigt deltar i den ordinarie undervisningen för att komma i kapp och bättre förstå det som görs i den ordinarie klassen.

Syftet med vår studie är att utifrån en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade begreppsintervjuer bidra med kunskaper om specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om och erfarenheter av särskild begåvning. I studien har fyra specialpedagoger och fyra speciallärare från sex olika kommuner i Mellansverige deltagit. Diskursanalys med de teoretiska begreppen stora D om särskild begåvning och lilla d-diskurser, har utgjort studiens inspirationskälla för såväl teori som metodologi. Med den diskursanalytiska ansatsen har studiens resultat visat att: Uppfattningarna om begreppet särskild begåvning har enligt intervjudeltagarna framhållits som elever med en högre kunskapsförmåga. Samtidigt har begreppet också varit svårdefinierat och något som intervjudeltagarna sällan har uppmärksammat inom åren som yrkesverksamma. Utifrån intervjudeltagarnas utsagor framhölls skillnader i deras kunskaper om och erfarenheter av högpresterande elever och särskilt begåvade elever. Beträffande deltagarnas uppfattningar om vilka insatser som är främjande, har kompetensutveckling med praktiknära forskning, kollegial samverkan men också samverkan mellan hem och skola samt externa aktörer uppfattats som betydelsefullt. Lärare har framhållits såväl inom tidigare forskning som i intervjuutsagorna som nyckelpersoner i upptäckten av särskilt begåvade elever. Något som däremot inte har framkommit explicit inom forskningen men som det till viss del finns en förförståelse för utifrån specialpedagogernas och speciallärarnas intervjuutsagor, är de specialpedagogiskaprofessionernas betydelse i arbetet med och för särskilt begåvade elever. Men det har också hävdats såväl inom forskningen som utifrån intervjuutsagorna att de specialpedagogiska professionerna kan ha betydelse för samordning, upptäckande av utvecklingsbehov i verksamheten och därmed bidra till att säkerställa varje elevs rätt till stöd, ledning och stimulans. De specialpedagogiska professionerna har därmed en central roll för att skolan ska kunna möta upp de särskilt begåvade eleverna där de befinner sig och för att hinna i kapp”När tankarna springer före”.

Differentierad undervisning har blivit ett brett arbetsområde under de senaste åren. Att arbeta differentierat menas att möta elevernas individuella behov och förutsättningar för att ge eleverna en så bra skolgång som möjligt. Idag är differentierad undervisning väldigt viktigt då skolan är en skola för alla (Skolverket, 2022). Enligt skolverket (2022) ska undervisningen anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och behov.  Genom att arbeta differentierat kan undervisningen anpassas för alla elever oavsett behov i varje klassrum. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur man arbetar med differentierad undervisning samt fördelar och nackdelar. Vi valde även att fördjupa oss i läsundervisning och hur differentierad undervisning kan hjälpa eleverna att nå kunskapskraven för årskurs 3. Skolverket skriver att “Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Skolverket, 2022, s.8). Syftet med kunskapsöversikten är att söka, kartlägga samt sammanställa vad som kännetecknar forskningen om differentierad undervisning och läsundervisning i förskoleklass och årskurs 1-3. Frågeställningarna som användes för att uppfylla kunskapsöversiktens syfte var: Hur beskriver forskningen en differentierad undervisning som tillgodoser alla elevers behov? Hur beskriver forskningen lärarkompetens inom differentierad undervisning för att möta alla elevers behov? Vad kännetecknar forskning om differentierad undervisning kopplat till läsundervisning? Genom att noggrant formulera urvalskriterier och sökord identifierades nio artiklar genom sökningar  i  olika  databaser  som  användes  för  att kartlägga forskningsfältet.  Inom forskningsfältet användes kvalitativa metoder, kvantitativa metoder och mixade metoder för att genomföra undersökningar inom differentierad undervisning, läsundervisning samt lärares kompetens. Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att differentierad undervisning är positivt för elevernas progression i läsundervisningen. Resultatet visar även att det är stor skillnad på lärares kompetens gällande differentierad undervisning.

I detta examensarbete har vi analyserat Träff på texten (2021) och Fånga förmågan (2015) årskurs 4 och årskurs 6. En kvalitativ läromedelsanalys där vi har undersökt om det är möjligt för en lärare att endast använda sig av uppgifter från ett läromedel i sin undervisning. Detta kopplat till betygskriterierna i ämnet svenska. Vi har analyserat innehållet i ett kapitel i vartdera läromedlet och ställt det mot läroplanen och betygskriterierna för årkurs 6 i ämnet svenska. I examensarbetet har vi analyserat innehållet i två läromedel i svenska för att se om det är tillräckligt differentierat för att endast kunna användas i undervisningen. Fånga förmågan (2015) är mindre differentierat, alltså mindre varierade uppgifter och smalare i sitt arbetssätt medan Träff på texten (2021) har ett bredare utbud av uppgifter och ett stort digitalt läromedel som gör det enklare att anpassa undervisningen till alla elever, så att alla elever får likvärdig undervisning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur organiseringen av undervisningen ser ut i desvenska skolorna när det kommer till elever som besitter en särskild begåvning i det svenskaspråket. Vi undersöker också hur dessa elevers behov bemöts i förhållande tillstyrdokumenten.Den metod som använts när datan samlats in är semistrukturerade intervjuer där det som sagtsspelats in och därefter transkriberats innan datan sammanställts och analyserats.Resultatet av studien visar att det finns stora brister gällande dels definitionen av särskiltbegåvade elever samt begreppet intelligens. Brist på resurser i form av personal är också ettstort problem eftersom särskilt begåvade elever inte får det stöd de har rätt till i enlighet medläroplanen och andra styrdokument.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka några särbegåvade vuxna personers upplevelser av den undervisningssituation de hade på lektionstid i grundskolan, med fokus på lärande och matematik. Vi har även undersökt vilka idéer några särbegåvade har kring hur undervisning kan utformas för att förhindra att problem i lärandet uppstår och en bättre kunskapsutveckling ska möjliggöras. Undersökningen genom­fördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där tio särbegåvade vuxna, före detta grund­­skoleelever, intervjuades. Studiens resultat visar att utmaningar, acceleration och studie­teknik är de viktigaste faktorerna för att möjliggöra lärande. Informanternas upplev­elser var att det ofta saknades på lektionerna i grundskolan. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är Antonovskys modell där känslan av begriplighet, hanterbarhet och me­nings­­fullhet är viktig för elevens möjlighet till lärande samt den del av Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om ”den proximala utvecklingszonen”, då vi är intresserade av särbegåvade personers möjlighet att få lära sig något, för dem, nytt. Särbegåvningen kan vara en gåva men för många elever uppstår svårigheter när under­visningen inte anpassas. Med detta arbete vill vi, genom intervjuer med särbegåvade vuxna, få mer kunskaper om hur undervisnings­situationen på lektionstid kan upplevas av den som är särbegåvad.   Nyckelord: differentierad undervisning, matematik, studieteknik, särbegåvning, underprestera, utmaningar

Studiens övergripande syfte är att belysa F-3 lärares inställning och arbete med en inkluderande undervisning i matematik. För att undersöka lärares arbete har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts. Deltagarna i studien bestod av fyra klasslärare med utbildning för att undervisa i årskurserna F-3. För analysarbetet användes en fenomenografisk metodansats i sju steg. Genom analysen av det transkriberade intervjuerna framkom teman som sedan sammanställdes i resultatdelen. Alla respondenterna hade en positiv syn på det inkluderande arbetet och menade att inkludering är något som rör alla elever och inte bara elever i behov av särskilt stöd. Respondenterna arbetade för att alla elever, oavsett behov eller förutsättningar fick möta de utmaningar som de behövde. Samtalet ofta i form av grupparbete var de mest centrala metoder som respondenterna uttryckte sig kring. Alla lärare uttryckte dock vissa svårigheter i arbetet för den inkluderande undervisningen, där tidsbrist och för stora grupper ledde till en känsla av otillräcklighet.