Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare uppmärksammar matematikängslan och lågt matematiskt självförtroende hos sina elever och anpassar sitt pedagogiska ledarskap utifrån det. Matematikundervisningen kan komma att spela en stor roll i en individs liv och påverka allt från mående under skoltiden till framtida yrkesval. Matematiken är ett ämne som väcker känslor och i vissa fall orsakar ängslan hos eleverna. Lärarna spelar då en viktig roll med sitt pedagogiska ledarskap och i skapandet av ett tryggt klassrumsklimat. I studien har tankar och förslag från lärare samlats in via en enkät och genom kompletterande djupintervjuer. Analysen har därefter genomförts med hjälp av identifierade teman från teorierna om relationellt ledarskap, KASAM och differentierad undervisning. Studien visar att de tillfrågade lärarna anser att det handlar väldigt mycket om att lära känna eleverna, bygga relationer till dem och att visa att man som lärare har en tilltro till sina elever i alla lägen. De ser också att det är viktigt att få eleverna att tro på sin egen förmåga, att ge dem chansen att lyckas och att tona ner fokuset på ”rätt” och ”fel” inom matematik-undervisningen. Lärarna menar vidare att undervisningen behöver vara varierad och i grunden anpassad för hela klassen, men även med tillgång till uppgifter med olika svårighetsgrad för att kunna erbjuda en utmaning och stimulans på lagom nivå för samtliga elever.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i svenska som andraspråk på högstadiet arbetar framför allt i skrivundervisningen utifrån andraspråkselevernas varierande behov och förutsättningar. Differentierad undervisning diskuteras i samband med detta som ett arbetssätt att jobba utifrån elevernas olikheter, samtidigt som alla elever hålls inkluderade i samma kunskapsområde. Data till denna kvalitativa studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att samtliga pedagoger jobbar med individualisering och inkludering i olika grad i sin undervisning. För att utveckla elevernas skrivförmåga använder sig lärarna även av genrepedagogiken för att lära ut om olika texttyper som eleverna bör kunna skriva enligt kursplanen. I det genrepedagogiska arbetet erbjuds många olika stödfunktioner som andraspråkseleverna har nytta av utifrån sina individuella förmågor. Resultatet visar även att det skiljer sig hur skolorna organiserar svenska som andraspråksundervisningen, särskilt kring utmaningen i att nyanlända i nybörjarstadiet saknar baskunskaper i svenska. Detta leder i många fall till en undervisning med särskilt anpassat innehåll för dessa elever, vilket skiljer sig från det innehåll som resten av klassen arbetar med. Den differentierade undervisningens tanke, att alla är inkluderade i samma kunskapsområde, ifrågasätts då av vissa lärare. För övrigt har dock alla åtta lärare en positiv syn på detta arbetssätt. Slutsatserna som studien visar är att lärarna jobbar under olika förutsättningar och detta påverkar deras möjligheter att kunna bemöta elevernas varierande behov. Genrepedagogiken som didaktisk metod förefaller fungera i lärarnas skrivundervisning för att kunna bemöta elevernas olikheter och differentierad undervisning anses av lärarna kunna utgöra ett värdefullt komplement i detta arbete.

Målet med denna studie är att undersöka lärarna och se hur differentierad undervisning sker på matematikundervisningarna samt vilka strategier de använder sig för att implementera differentierad undervisning. Målet är även att se hur det gynnar eleverna och deras lärande. Själva undersökningen riktar sig mot matematiklärare som har erfarenhet av de differentierad undervisning och målgruppen är årskurs 7–9 med undantag att observationerna även skett i klassrum med elever i årskurs 1–3 och 4–6. Undersökningen har genomförts genom tre olika metoder där jag använt mig av observationer av fyra lärare, enkätundersökning för elever och intervju av fyra matematiklärare. Genomförandet av alla moment genomfördes i mars 2022.  Syftet med studien är att öka mina kunskaper som lärare och skapa nya perspektiv i mitt sätt att undervisa men även kunna dela med mig av forskning i hur vi kan gynna och effektivisera elevers inlärning. Detta då vi egentligen inte får den tid vi behöver för att implementera den kunskap vi vill till eleverna, detta då olika moment bör uppfyllas enligt läroplanen innan eleverna kan gå vidare. Vilket resulterar i att vissa moment inte får den tid som bör för att hjälpa eleverna att bli bättre och få de att förstå ordentligt. Det svar som sökes inom dessa frågeställningar är hur lärarna kan effektivisera inlärningen hos eleverna och samtidigt kunna följa läroplanens anvisningar.  Resultatet av studien visar att lärare ställer sig positiva till att inkludera alla och skapa en differentierad undervisning oavsett nivå. Utifrån elevers perspektiv så var många överens om att det är roligare när man samarbetar i klassrummet och hjälper varandra, vilket gick att se utifrån observationen och enkätundersökningen. Lärarna var också väldigt noga med att en noggrann planering krävs för att kunna framställa en sådan undervisning och att det kollegiala lärandet kan vara som ett bra stöd för att kunna hjälpa varandra med det. Lärarna betonar vikten av de didaktiska verktygen och resurser som krävs för att kunna bedriva en sådan form av undervisning.

Denna studie syftar till att öka kunskap kring hur undervisning av elevers muntliga förmåga inom ämnet moderna språk kan utvecklas. Studien söker svar på två centrala frågor: Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk kan påverka elevernas utvecklande av muntlig kommunikation negativt? Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk främjar elevernas kunskaper i tal- och samtal på målspråket? Studien utförs med en kvalitativ metod och datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i ämnet moderna språk på högstadiet. Resultatet av studien visar att faktorer som stora elevgrupper, elevers brist på självförtroende och begränsat utrymme påverkar elevernas inlärning i moderna språk negativt. I undersökningen framkommer det också att lärarna pekar på vikten av att genomföra strukturerad undervisning, att etablera en inkluderande inlärningsmiljö, att skapa positiva relationer och stimulera interaktion i klassrummet, för att förebygga utmaningar och gynna elevernas språkkunskaper i tal och samtal.

Denna studie syftar till att undersöka lärares syn på arbetet med särskilt begåvade elever i matematik, samt de möjligheter och hinder som upplevs i det arbetet. Studiens valda metod i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som vänder sig till lärare. Totalt 18 lärare intervjuades. Data analyserades utifrån ett händelselogiskt perspektiv som ser till både inre och yttre påverkansfaktorer. Av resultatet framkommer det att lärares definition av matematisk särskild begåvning varierar. Samtliga lärare betraktar de inre faktorerna hos eleven som mest betydande i fråga om eleven uppfattas som särskilt begåvad i matematikämnet. Likt elevens motivation, förmåga att kommunicera, dra slutsatser och flexibilitet i ämnet. Majoriteten av de deltagande lärarna i studien förknippar matematiskt särskilt begåvade elever med ett logiskt tänkande. Lärarna ser då till elevens förmåga att se samband, mönster, generalisera och kreativa behärskning i ämnet. Lärarens definition av matematisk särskild begåvning bestämmer vilka elever som identifieras som särskilt begåvade i matematikämnet. Majoriteten lärare, 12 stycken, anser att de har goda förutsättningar att identifiera eleverna i fråga. Ändå är det 13 av lärarna i studien som anser att de inte kan ge de särskilt begåvade eleverna den stimulans som de behöver i matematikundervisningen. Vilket tyder på att en stor del lärare inte vet hur de ska möta de särskilt begåvade elevernas behov i matematikundervisningen. Faktorer som möjliggör arbetet med eleverna i fråga är få och majoriteten lärare anser att de skapar sina egna möjligheter, i den egna undervisningen. Således är lärares inre faktorer, i fråga om erfarenhet och kompetens, av stor betydelse. Däremot upplever lärarna att det finns betydligt fler hinder i arbetet med de särskilt begåvade eleverna i matematik. Dessa hinder utgörs i större utsträckning av yttre faktorer som brist på tid, resurser i form av personal och kompetensutveckling. / This study aims to examine teachers' views on the work with promising students in mathematics, as well as the opportunities and obstacles experienced in that work. The study’s chosen method for data collection is qualitative semistructured interviews aimed at teachers. Data was ana- lyzed from an event logic perspective that comprises both internal and external influencing factors. By looking at the result, it reveals that the teachers’ definition of mathematical promising ability varies. All teachers consider the internal factors of the pupil as most significant in terms of whether the pupil is perceived as promising in the subject of mathematics. Such as the pupils’ motivation, ability to communicate, draw conclusions and flexibility on the subject. The majority of the participating teachers in the study associates mathematically promising pupils with a logical thinking. The teachers then look at the pupil's ability to see connections, patterns, generalize and creative mastery of the subject. The teachers' definition of mathematical promising ability determines which students are identified as promising in the subject. The majority of teachers, twelve, consider themselves to have good chances to succeed with identi- fying the pupils in question. Yet, thirteen of the teachers in the study believe that they do not provide the mathematically promising students with the stimulus they need. Suggesting that a large number of teachers do not know how to meet the needs of mathematically promising pupils. Factors that enable the work with the pupils in question are few and the majority of teachers believe that they create their own opportunities, in their own classroom teaching. Thus, the teachers' internal factors, in terms of experience and competence, are of great importance. However, the teachers experience that there are far more obstacles in the work with the mathematically promising pupils. These barriers consist to a greater extent of external factors such as lack of time, resources in the form of staff and professional development.

Denna studie utgår från hermeneutiken samt det sociokulturella och undersöker hur verksamma lärare bemöter behoven hos de avancerade läsarna i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med identifiering och motivation med dessa elever. Avancerade läsare avser i denna studie tidiga läsare samt särskilt begåvade och talangfulla läsare. Tidigare forskning visar på att lärare har en god vilja, men sällan använder de strategier som finns och därmed utvecklas inte de avancerade läsarna i den grad de skulle kunna utvecklas. De får helt enkelt inte tillräckligt eller rätt utmaningar och blir bortprioriterade för mer krävande elever (Brighton et al. 2015:281; Ivarsson 2008:83; Miller 2010:282 &amp; Reis et al.2004:315, 334). Enligt styrdokumenten har alla elever rätt till att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov (Skolverket 2019:6; SFS 2010:800). En kvalitativ studie har därför utförts där åtta grundskolelärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att ta reda på hur lärarna bemöter de avancerade läsarnas behov. Lärarna använder sig av differentierad undervisning och till viss del Pedagogiskt ABC för att möta behoven och undervisningen präglas av ett sociokulturellt lärperspektiv. Identifiering upplevs inte som något problem hos lärarna utan sker genom överlämningar från förskoleklass och genom att de avancerade läsarna utmärker sig i klassrummet. Arbetet med att bemöta behoven och främja motivation sker främst genom att utmana de avancerade läsarna på rätt nivå och inom deras intresse, men även genom att förse dem med nya texttyper. Om alla de avancerade läsarna däremot identifieras och hur de identifieras samt om de får tillräckligt med stöd och utmaningar för att utvecklas i största möjliga grad är något som diskuteras. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur lärare i idrott ochhälsa upplever och arbetar med inkluderande och differentierad undervisningsom tillgodoser elevers behov och förutsättningar i olika lärmiljöer. Studienbygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare från olikaskolor som är behöriga i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från följandefrågeställningar: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med att skapa eninkluderande och differentierad undervisning? Hur samarbetar de medspeciallärare/pedagoger? Vilka utmaningar stöter de på för att skapa enlikvärdig utbildning? De teoretiska utgångspunkterna som studien har utgåttifrån är tillgänglighetsmodellen från Specialpedagogiska myndigheten ochsom analysverktyg har en tematisk analys använts för att hitta olika teman iresultatet. Resultatet som framkom i studien visade på att samtliga lärareansåg att de gjorde sitt bästa för att skapa en inkluderande och differentieradundervisning men faktorer som tid, resurser och tillgängliga lärmiljöer harstor påverkan hur lärarna kan arbeta med att skapa en god undervisning.Resultatet visade även att de flesta lärarna inte hade något samarbete ellerkontinuerlig kontakt med speciallärare och elevhälsoteam samt att lärarnaansåg att speciallärarnas kunskap och engagemang inte sträcker sig ut tillidrott och hälsa undervisningen.

The purpose of this study is to extend the knowledge regarding teachers in the primary school's early years' perception of students with special talents. Furthermore, how they describe and reflect about their mathematical teaching for these gifted students. To extend the knowledge about this topic and in regards to answering the two research questions, the study takes a qualitative approach in addition to using a sociocultural perspective of the proximal development zone, support, language, interaction, creativity and prodigies as a theoretical framework. The result of the study shows that teachers perceive different characteristics as representative characteristic of gifted students, as high memory capacity and developed mathematical thinking. Furthermore, teachers have a positive attitude towards the subject of mathematics but experience difficulties in adapting teaching for gifted students. Teachers describe methods and teaching materials that can be used. These students can be offered acceleration in teaching by working in higher grades, in groups, and with more advanced problem-solving tasks. The conclusion is therefore that teachers distinguish characteristics, organize mathematics teaching and adaptation for particular gifted students. In addition the result of the study shows that teachers also reflect on the challenges and opportunities of teaching in regards to these students.

Syftet med denna studie har varit att undersöka matematiklärares erfarenheter och upplevelser kring möjligheten att identifiera samt bemöta de varierade kunskapsnivåerna inom det heterogena matematikklassrummet. En kvalitativ intervjuundersökning gjorde det möjligt att få en uppfattning om informanternas erfarenheter och upplevelser kring detta fenomen. För att få svar på studiens frågeställningar har tre mellanstadielärare, inom ämnet matematik, från olika skolor, med olika lång erfarenhet inom yrket och från olika platser i landet intervjuats. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär där informanterna givits stor frihet i att förmedla sina erfarenheter och upplevelser. Studien skildrar hur arbetet kan anordnas i praktiken samt vilka svårigheter och hinder lärare kan ställas inför. Resultatet visade att lärarna anser att anpassningar bör göras på gruppnivå i den mån det går samt att undervisningens innehåll ska anpassas utifrån den matematiska kunskapsnivå eleven befinner sig på. De arbetssätt och metoder som informanterna ansåg vara särskilt framgångsrika för att bemöta den heterogena undervisningsgruppens olika behov är anpassningar, att lära ut strategier och att lära tillsammans. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det finns en önskan hos samtliga lärare att i ännu högre grad kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. / The purpose with this study was to examine mathematics teachers' experiences around the possibility of identifying and responding to the varied levels of knowledge within the heterogeneous mathematics classroom. A qualitative interview survey made it possible to get an idea of the informants' experiences around this phenomenon. To get answers to these questions, three middle school teachers, in the subject of mathematics, from different schools, with different lengths of experience in the profession and from different places in the country have been interviewed. The interviews have been of a semi-structured nature where the informants have been given freedom in communicating their experiences. The study describes how this work can be done in practice and what difficulties and obstacles teachers can face. The results showed that the teachers believe that adaptations should be made at group level as far as possible and that the content of the teaching should be adapted based on the mathematical knowledge level the student is at. The working methods and methods that the informants considered to be particularly successful in meeting the heterogeneous teaching group's different needs are adaptations, teaching strategies and learning together. A conclusion that can be drawn from the results of the study is that there is a desire among all teachers to be able to support the students to an even greater degree in their knowledge development.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling? Studien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. / Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible. Key words: