Hartnor, Anja och Jansson, Emelie (2024). Differentierad undervisning: Ett sätt att tänka kring elevers extra anpassningar i klassrummet - En kvalitativ studie om specialpedagogers, lärares och elevers uppfattningar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.      Det är ibland lätt att tänka “Hur i hela världen?” eller “Men det här går ju inte!”, men det är såhär det ser ut i klassrummet, på lektionerna, i skolan. Klassrummen består av heterogena grupper där alla är välkomna och alla ska kunna utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar. Förväntningarna med vårt examensarbete är att fler ska våga differentiera sin undervisning och skapa förutsättningar för alla elever, redan genom sin planering. Att göra undervisningen tillgänglig för så många som möjligt. Många extra anpassningar kan byggas in i undervisningen och vara till gagn för alla elever och därmed ges möjligheter att skapa mindre stress hos både lärare och elever.      Studien utgår från syftet med vårt examensarbete där vi vill synliggöra innebörden och relationen mellan differentierad undervisning och behovet av extra anpassningar utifrån fyra olika perspektiv. Vad finns det för möjligheter och utmaningar och hur kan specialpedagoger bemöta och stötta arbetet med differentierad undervisning och extra anpassningar, samt hur uppfattar elever att lärare differentierar undervisningen.       Teorin utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på scaffolding och den proximala utvecklingszonen för att varje elev ska uppnå sin fulla potential. Därefter har vi valt att fördjupa oss inom relationsteori, relationskompetens och motivationsteori.       Studien utgår från en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och anonyma elevenkäter. Sex intervjuer genomfördes på en gymnasieskola som arbetar med differentierad undervisning. Enkäterna lämnades sammanlagt ut till 46 elever i årskurs ett och två på gymnasieskolan varav 37 besvarade våra frågor. Empirin analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet speglar utmaningarna med det heterogena klassrummet. Både personal och elever är överens om att det är viktigt med relationsskapande och bemötande för att känna trygghet och utveckla ett lärande. Resultatet redovisas utifrån ett vuxenperspektiv samt elevernas perspektiv med identifierade underteman. Vuxenperspektivets tema är: differentierad undervisning för motivation och meningsskapande, relationer - en förutsättning för differentierad undervisning och stöd till lärarna. Teman för att belysa elevernas perspektiv är: elevernas syn på arbetssättet med differentierad undervisning samt relation och motivation. Att använda differentierad undervisning som ett förhållningssätt kan gynna alla med rätt förutsättningar samt tydliggöra vilka elever som behöver stöd som sträcker sig bortom det som kan implementeras på gruppnivå.      Samarbete mellan specialpedagoger, lärare och ledning skapar bättre förutsättningar för eleverna att lyckas. Relationer och bemötande är en förutsättning för lärande. Specialpedagogens uppgift är bl.a. att vara en trygghet som kan stötta både elever och lärare i detta arbete.

No description available.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare uppmärksammar matematikängslan och lågt matematiskt självförtroende hos sina elever och anpassar sitt pedagogiska ledarskap utifrån det. Matematikundervisningen kan komma att spela en stor roll i en individs liv och påverka allt från mående under skoltiden till framtida yrkesval. Matematiken är ett ämne som väcker känslor och i vissa fall orsakar ängslan hos eleverna. Lärarna spelar då en viktig roll med sitt pedagogiska ledarskap och i skapandet av ett tryggt klassrumsklimat. I studien har tankar och förslag från lärare samlats in via en enkät och genom kompletterande djupintervjuer. Analysen har därefter genomförts med hjälp av identifierade teman från teorierna om relationellt ledarskap, KASAM och differentierad undervisning. Studien visar att de tillfrågade lärarna anser att det handlar väldigt mycket om att lära känna eleverna, bygga relationer till dem och att visa att man som lärare har en tilltro till sina elever i alla lägen. De ser också att det är viktigt att få eleverna att tro på sin egen förmåga, att ge dem chansen att lyckas och att tona ner fokuset på ”rätt” och ”fel” inom matematik-undervisningen. Lärarna menar vidare att undervisningen behöver vara varierad och i grunden anpassad för hela klassen, men även med tillgång till uppgifter med olika svårighetsgrad för att kunna erbjuda en utmaning och stimulans på lagom nivå för samtliga elever.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i svenska som andraspråk på högstadiet arbetar framför allt i skrivundervisningen utifrån andraspråkselevernas varierande behov och förutsättningar. Differentierad undervisning diskuteras i samband med detta som ett arbetssätt att jobba utifrån elevernas olikheter, samtidigt som alla elever hålls inkluderade i samma kunskapsområde. Data till denna kvalitativa studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att samtliga pedagoger jobbar med individualisering och inkludering i olika grad i sin undervisning. För att utveckla elevernas skrivförmåga använder sig lärarna även av genrepedagogiken för att lära ut om olika texttyper som eleverna bör kunna skriva enligt kursplanen. I det genrepedagogiska arbetet erbjuds många olika stödfunktioner som andraspråkseleverna har nytta av utifrån sina individuella förmågor. Resultatet visar även att det skiljer sig hur skolorna organiserar svenska som andraspråksundervisningen, särskilt kring utmaningen i att nyanlända i nybörjarstadiet saknar baskunskaper i svenska. Detta leder i många fall till en undervisning med särskilt anpassat innehåll för dessa elever, vilket skiljer sig från det innehåll som resten av klassen arbetar med. Den differentierade undervisningens tanke, att alla är inkluderade i samma kunskapsområde, ifrågasätts då av vissa lärare. För övrigt har dock alla åtta lärare en positiv syn på detta arbetssätt. Slutsatserna som studien visar är att lärarna jobbar under olika förutsättningar och detta påverkar deras möjligheter att kunna bemöta elevernas varierande behov. Genrepedagogiken som didaktisk metod förefaller fungera i lärarnas skrivundervisning för att kunna bemöta elevernas olikheter och differentierad undervisning anses av lärarna kunna utgöra ett värdefullt komplement i detta arbete.

Målet med denna studie är att undersöka lärarna och se hur differentierad undervisning sker på matematikundervisningarna samt vilka strategier de använder sig för att implementera differentierad undervisning. Målet är även att se hur det gynnar eleverna och deras lärande. Själva undersökningen riktar sig mot matematiklärare som har erfarenhet av de differentierad undervisning och målgruppen är årskurs 7–9 med undantag att observationerna även skett i klassrum med elever i årskurs 1–3 och 4–6. Undersökningen har genomförts genom tre olika metoder där jag använt mig av observationer av fyra lärare, enkätundersökning för elever och intervju av fyra matematiklärare. Genomförandet av alla moment genomfördes i mars 2022.  Syftet med studien är att öka mina kunskaper som lärare och skapa nya perspektiv i mitt sätt att undervisa men även kunna dela med mig av forskning i hur vi kan gynna och effektivisera elevers inlärning. Detta då vi egentligen inte får den tid vi behöver för att implementera den kunskap vi vill till eleverna, detta då olika moment bör uppfyllas enligt läroplanen innan eleverna kan gå vidare. Vilket resulterar i att vissa moment inte får den tid som bör för att hjälpa eleverna att bli bättre och få de att förstå ordentligt. Det svar som sökes inom dessa frågeställningar är hur lärarna kan effektivisera inlärningen hos eleverna och samtidigt kunna följa läroplanens anvisningar.  Resultatet av studien visar att lärare ställer sig positiva till att inkludera alla och skapa en differentierad undervisning oavsett nivå. Utifrån elevers perspektiv så var många överens om att det är roligare när man samarbetar i klassrummet och hjälper varandra, vilket gick att se utifrån observationen och enkätundersökningen. Lärarna var också väldigt noga med att en noggrann planering krävs för att kunna framställa en sådan undervisning och att det kollegiala lärandet kan vara som ett bra stöd för att kunna hjälpa varandra med det. Lärarna betonar vikten av de didaktiska verktygen och resurser som krävs för att kunna bedriva en sådan form av undervisning.

Denna studie syftar till att öka kunskap kring hur undervisning av elevers muntliga förmåga inom ämnet moderna språk kan utvecklas. Studien söker svar på två centrala frågor: Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk kan påverka elevernas utvecklande av muntlig kommunikation negativt? Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk främjar elevernas kunskaper i tal- och samtal på målspråket? Studien utförs med en kvalitativ metod och datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i ämnet moderna språk på högstadiet. Resultatet av studien visar att faktorer som stora elevgrupper, elevers brist på självförtroende och begränsat utrymme påverkar elevernas inlärning i moderna språk negativt. I undersökningen framkommer det också att lärarna pekar på vikten av att genomföra strukturerad undervisning, att etablera en inkluderande inlärningsmiljö, att skapa positiva relationer och stimulera interaktion i klassrummet, för att förebygga utmaningar och gynna elevernas språkkunskaper i tal och samtal.

Matematikundervisningen i svensk skola har som uppgift att ge elever kunskap för att formulera och lösa problem. Matematikämnet är till sin art såväl kreativt som reflekterande och problemlösande.Undervisningen ska främja värderandet och användandet av olika strategier, metoder och resultat.Eleverna ska möta geometriska former och mönster och uppleva deras inneboende estetiska värden. Det har visat sig att matematikämnet är det ämne där undervisningsinnehållet till stor del utgår från tryckta läromedelsböcker. Matematikämnet är fortfarande ett så kallat ”tyst” ämne där diskussioner och möjlighet till differentiering genom inkludering saknas. Rika matematiska problem kan möjliggöra för en differentierad undervisning då de är utformade för att passa olika nivåer. De rika problemen är utmanande, har en låg ingångtröskel och ger alla en möjlighet att känna sig färdig meden uppgift. Denna studie undersöker uppgifter i tre läromedelsserier i matematik, avgränsat till området area inom geometri för årskurs 6. Indelning i kategorier har tillämpats såväl för studiens kvantitativa som kvalitativa delar. Resultatet visar att av de areauppgifter som läromedelsböckerna innehåller är det ytterst få som utgörs av rika matematiska problem. Resultatet visar också attmajoriteten av de rika matematiska problemen i läromedlen är av liknande karaktär. Samtliga läromedel i studien har dock som mål att erbjuda samma typ av matematiskt innehåll men på olika nivåer. Slutsatsen kan dras att läromedlen – åtminstone inom areaområdet – går miste om en del av de inkluderande och differentierande möjligheter som rika matematiska problem kan ge.

Denna studie syftar till att undersöka lärares syn på arbetet med särskilt begåvade elever i matematik, samt de möjligheter och hinder som upplevs i det arbetet. Studiens valda metod i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som vänder sig till lärare. Totalt 18 lärare intervjuades. Data analyserades utifrån ett händelselogiskt perspektiv som ser till både inre och yttre påverkansfaktorer. Av resultatet framkommer det att lärares definition av matematisk särskild begåvning varierar. Samtliga lärare betraktar de inre faktorerna hos eleven som mest betydande i fråga om eleven uppfattas som särskilt begåvad i matematikämnet. Likt elevens motivation, förmåga att kommunicera, dra slutsatser och flexibilitet i ämnet. Majoriteten av de deltagande lärarna i studien förknippar matematiskt särskilt begåvade elever med ett logiskt tänkande. Lärarna ser då till elevens förmåga att se samband, mönster, generalisera och kreativa behärskning i ämnet. Lärarens definition av matematisk särskild begåvning bestämmer vilka elever som identifieras som särskilt begåvade i matematikämnet. Majoriteten lärare, 12 stycken, anser att de har goda förutsättningar att identifiera eleverna i fråga. Ändå är det 13 av lärarna i studien som anser att de inte kan ge de särskilt begåvade eleverna den stimulans som de behöver i matematikundervisningen. Vilket tyder på att en stor del lärare inte vet hur de ska möta de särskilt begåvade elevernas behov i matematikundervisningen. Faktorer som möjliggör arbetet med eleverna i fråga är få och majoriteten lärare anser att de skapar sina egna möjligheter, i den egna undervisningen. Således är lärares inre faktorer, i fråga om erfarenhet och kompetens, av stor betydelse. Däremot upplever lärarna att det finns betydligt fler hinder i arbetet med de särskilt begåvade eleverna i matematik. Dessa hinder utgörs i större utsträckning av yttre faktorer som brist på tid, resurser i form av personal och kompetensutveckling. / This study aims to examine teachers' views on the work with promising students in mathematics, as well as the opportunities and obstacles experienced in that work. The study’s chosen method for data collection is qualitative semistructured interviews aimed at teachers. Data was ana- lyzed from an event logic perspective that comprises both internal and external influencing factors. By looking at the result, it reveals that the teachers’ definition of mathematical promising ability varies. All teachers consider the internal factors of the pupil as most significant in terms of whether the pupil is perceived as promising in the subject of mathematics. Such as the pupils’ motivation, ability to communicate, draw conclusions and flexibility on the subject. The majority of the participating teachers in the study associates mathematically promising pupils with a logical thinking. The teachers then look at the pupil's ability to see connections, patterns, generalize and creative mastery of the subject. The teachers' definition of mathematical promising ability determines which students are identified as promising in the subject. The majority of teachers, twelve, consider themselves to have good chances to succeed with identi- fying the pupils in question. Yet, thirteen of the teachers in the study believe that they do not provide the mathematically promising students with the stimulus they need. Suggesting that a large number of teachers do not know how to meet the needs of mathematically promising pupils. Factors that enable the work with the pupils in question are few and the majority of teachers believe that they create their own opportunities, in their own classroom teaching. Thus, the teachers' internal factors, in terms of experience and competence, are of great importance. However, the teachers experience that there are far more obstacles in the work with the mathematically promising pupils. These barriers consist to a greater extent of external factors such as lack of time, resources in the form of staff and professional development.

Denna studie utgår från hermeneutiken samt det sociokulturella och undersöker hur verksamma lärare bemöter behoven hos de avancerade läsarna i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med identifiering och motivation med dessa elever. Avancerade läsare avser i denna studie tidiga läsare samt särskilt begåvade och talangfulla läsare. Tidigare forskning visar på att lärare har en god vilja, men sällan använder de strategier som finns och därmed utvecklas inte de avancerade läsarna i den grad de skulle kunna utvecklas. De får helt enkelt inte tillräckligt eller rätt utmaningar och blir bortprioriterade för mer krävande elever (Brighton et al. 2015:281; Ivarsson 2008:83; Miller 2010:282 &amp; Reis et al.2004:315, 334). Enligt styrdokumenten har alla elever rätt till att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov (Skolverket 2019:6; SFS 2010:800). En kvalitativ studie har därför utförts där åtta grundskolelärare från mellersta och södra Sverige har intervjuats för att ta reda på hur lärarna bemöter de avancerade läsarnas behov. Lärarna använder sig av differentierad undervisning och till viss del Pedagogiskt ABC för att möta behoven och undervisningen präglas av ett sociokulturellt lärperspektiv. Identifiering upplevs inte som något problem hos lärarna utan sker genom överlämningar från förskoleklass och genom att de avancerade läsarna utmärker sig i klassrummet. Arbetet med att bemöta behoven och främja motivation sker främst genom att utmana de avancerade läsarna på rätt nivå och inom deras intresse, men även genom att förse dem med nya texttyper. Om alla de avancerade läsarna däremot identifieras och hur de identifieras samt om de får tillräckligt med stöd och utmaningar för att utvecklas i största möjliga grad är något som diskuteras. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur lärare i idrott ochhälsa upplever och arbetar med inkluderande och differentierad undervisningsom tillgodoser elevers behov och förutsättningar i olika lärmiljöer. Studienbygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare från olikaskolor som är behöriga i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från följandefrågeställningar: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med att skapa eninkluderande och differentierad undervisning? Hur samarbetar de medspeciallärare/pedagoger? Vilka utmaningar stöter de på för att skapa enlikvärdig utbildning? De teoretiska utgångspunkterna som studien har utgåttifrån är tillgänglighetsmodellen från Specialpedagogiska myndigheten ochsom analysverktyg har en tematisk analys använts för att hitta olika teman iresultatet. Resultatet som framkom i studien visade på att samtliga lärareansåg att de gjorde sitt bästa för att skapa en inkluderande och differentieradundervisning men faktorer som tid, resurser och tillgängliga lärmiljöer harstor påverkan hur lärarna kan arbeta med att skapa en god undervisning.Resultatet visade även att de flesta lärarna inte hade något samarbete ellerkontinuerlig kontakt med speciallärare och elevhälsoteam samt att lärarnaansåg att speciallärarnas kunskap och engagemang inte sträcker sig ut tillidrott och hälsa undervisningen.