I det här examensarbetet undersöks varför betygsdifferentieringen är större inom svenskämnet i jämförelse med övriga ämnen när det kommer till elevers genus och socioekonomiska bakgrund. Det tycks vara något “särskilt med svenskämnet” som är särskilt utmanande när det kommer till det kompensatoriska uppdraget och elevers olika språkerfarenheter. Vi närmar oss problemområdet genom att undersöka hur svenskämnet påverkas av en differentierad undervisning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer tar vi del av fyra lärares erfarenheter och berättelser om sin undervisning. Vi använder oss av teoretiska begrepp som ämnesparadigm, polyparadigm och normkritisk teori för att analysera materialet. Lärarna resonerar om de strategier de använder för att differentiera sin svenskundervisning och om de utmaningar de upplever och identifierar i spänningsfältet mellan läroplan och elevers utvidgade eller begränsade koder. I resultatet går det att urskilja differentiering som en strategi lärarna använder för att redan i planeringen förbereda för de olika svårigheter som kan uppstå i undervisningen, och därmed ge alla elever bästa möjliga förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Samtidigt är differentiering normerande till sin karaktär då det innebär att man kategoriserar eleverna på olika sätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är därför en förutsättning för en lyckad differentierad undervisning. Vår slutsats är att det i svenskämnet tycks finnas erfarenheter och förmågor som premieras mer än andra och att dessa bidrar till normeringen av en idealelev, samtidigt som skolans resurser inte räcker för att understödja varje elevs utveckling.

Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger anser sig ha tillräckligt med kunskaper och erfarenheter kring särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Utgångspunkter är identifiering och utmaning av särskilt begåvade elever. Metoden för undersökningen bygger på kvalitativ och kvantitativ metod med två intervjuer och en enkätundersökning som besvarats av 19 pedagoger. Studiens resultat visar en jämn fördelning mellan de lärare som anser sig kunna identifiera särskilt begåvade elever, dock bygger det på en spridning av pedagogers definitioner. Över 50 % anser sig ha tillräckligt med kunskaper för utmaning av särskilt begåvade elever, med bland annat acceleration och berikning, och det framkommer att det finns en stor spridning i vilka stöd som finns på de olika skolorna vid utmaning av särskilt begåvade elever. Viktiga slutsatser att dra från undersökningen är att det behövs mer kunskap om särskild begåvning.

Syftet med studien är att undersöka arbetssätt som gynnar högpresterande elever i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta engelsklärare i mellanstadiet. Resultatet visar att högpresterande elever kan uppfattas olika, då de visar både positiva och negativa beteenden i klassrummet. För att de högpresterande eleverna ska kunna ge uttryck för sina kunskaper krävs anpassningar i engelskundervisningen, med variation av olika material och arbetssätt. Vår slutsats är att högpresterande elever kan identifieras genom deras beteenden som blir synliga i klassrummet och att arbetssätten som kan användas för att gynna dem är många, men variationen i undervisningen är av stor vikt.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger i dagens särskola planerade och genomförde sin undervisning för att öka motivationen till elevernas lärande genom differentierad undervisning. Som teoretiska utgångspunkter har det sociokulturella perspektivet, relationskompetensen samt KASAM-begreppet använts. Tio intervjuer av semistrukturerad modell genomfördes med åtta speciallärare samt två specialpedagoger som arbetar i särskoleverksamhet. Som analysmetod valdes tematisk analys. Resultatet i analysen visade tre huvudteman, vikten av samhörighet och en känsla av sammanhang som motivation för elever i särskolan, differentierad undervisning - en förutsättning för meningsfullt lärande samt svårigheter med att arbeta med differentierad undervisning. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan lärarna och forskningen där ett sociokulturellt perspektiv på lärande, relationskompetens tillsammans med inkludering och differentierad undervisning har en avgörande roll för elevers känsla av sammanhang (KASAM), motivation och lärande. Studiens resultat belyser även andra betydelsefulla faktorer som framkom för att skapa motivation. Speciallärarens utbildning och erfarenhet bidrar till att möta och anpassa undervisningen till varje elev utifrån deras behov inom den specialpedagogiska verksamheten.

Syftet med denna studie är att utforska strategier och anpassningar inom svenskundervisningen för att effektivt utmana särbegåvade elever. Utmaningarna ligger i att skapa en lärandemiljö som möter de unika behoven hos särbegåvade elever och det finns även utmaningar med arbetet av deras intellektuella utveckling.     Kunskapsöversikten som genomförts innefattar en tematisk analys av forskningen för att identifiera mönster och gemensamma trådar. Genom att systematiskt utföra en litteratursökning har vi identifierat tio relevanta källor som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Källorna spänner över svensk och internationell forskning och riktar sig specifikt till ämnet särbegåvade elever, vilket utgör en central del av vår studie. Vår undersökning syftar således till att tydliggöra och konkretisera detta övergripande ämne genom att belysa olika aspekter relaterade till hur svenskundervisningen kan anpassas för att effektivt utmana och stödja särbegåvade elever.          Resultaten av studien indikerar att anpassningar inom svenskundervisningen kan inkludera differentierade läromedel, flexibla undervisningsmetoder och ökad betoning på kreativitet. Strategier som involverar öppna diskussioner, avancerade läsuppgifter och projektarbete visar sig vara gynnsamma för att utmana särbegåvade elever och främja deras fortsatta kunskapsutveckling.     Slutligen betonas vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö där särbegåvade elever uppmuntras att utforska och utveckla sina intellektuella talanger inom ramen för svenskundervisningen. Forskningsresultaten ger vägledning för pedagoger och skolledare i utformningen av anpassade undervisningsstrategier för att möta behoven hos dessa elever och därigenom främja en meningsfull och utmanande svenskundervisning. Vidare forskning och praktiska tillämpningar inom detta område rekommenderas för att stödja och berika svenskundervisningen för särbegåvade elever.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar med differentierad undervisning för andraspråkselevers begreppsförståelse i so, samt vad deras definition av begreppet differentierad undervisning innebär. Varför definition av begreppet är viktigt och relevant är för att få en översikt kring lärarnas kunskaper och tillvägagångssätt i undervisningen, då alla elever har rätt till likvärdig utbildning enligt Lgr 22 (Skolverket, 2022). Att fokusera på lärares definition av differentierad undervisning kan också bidra till att öka lärarnas professionalisering och kompetens inom området. I studien om lärarnas arbete har socialkonstruktivismens syn använts för att tolka och förstå lärarnas uppfattningar samt deras arbete. Enligt detta perspektiv är det viktigt att ta hänsyn till elevernas bakgrund, erfarenheter och språkkunskaper för att skapa en inkluderande och givande undervisningsmiljö.  Genom att arbeta med differentierad undervisning kan lärare hjälpa eleverna att utveckla en djupare förståelse för ämnet och främja deras inlärning på ett effektivt sätt. Denna studie är av relevans då den lyfter fram vikten av att förstå hur lärare arbetar med differentierad undervisning för att främja andraspråkselevers begreppsförståelse i so-ämnena. Genom att undersöka lärarnas definition och tillvägagångssätt inom detta område kan vi få insikt i hur undervisningen kan anpassas för att möta elevernas behov på ett effektivt sätt. Utifrån kvalitativ metod har vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer fått fram resultat som besvarar våra forskningsfrågor.  Lärarna som deltog i vår studie är lågstadielärare som arbetar med so-ämnena. Resultatet visar att lärares definition och inställning till begreppet differentierad undervisning liknar varandra. Det visar sig att alla intervjuade lärare arbetar differentierat utifrån olika metoder och strategier för att kunna nå ut till alla elever. Deras definition och inställning till differentierad undervisning tyder på att begreppet är viktigt men svårtolkat på grund av dess vaghet. Dessutom visar resultaten att lärarna anser att alla elever oavsett bakgrund behöver stöttning och vägledning gällande begreppsförståelse i so.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares didaktiska val och arbete för att uppnå en inkluderande läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört undersökningen genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin. Intervjuerna har genomförts med nio lärare från sex olika kommuner i Sverige som har erfarenhet av att arbeta i årskurs 1. Studien har sin relevans då tidigare undersökningar bland annat visat att läsförståelse ofta bortprioriterats i den tidiga läsinlärningen och att undervisning för att utveckla läsförståelse sällan sett till elevers olika kunskapsnivåer. Av resultatet framkom att majoriteten av lärarna inte arbetar utifrån en särskild metod. Lärarna i studien tillämpar varierade arbetssätt och metoder med intentionen att skapa en inkluderande undervisning som tillgodoser elevers olika kunskapsnivåer, förutsättningar och behov. Däremot kan vissa arbetssätt inte ses som inkluderande utifrån definitionen av vad en inkluderande undervisning innebär.

I svensk grundskola är matematik det ämne där flest elever går ut årskurs 9 utan ett godkäntbetyg. Den svenska grundskolan behöver bli bättre på att upptäcka och åtgärdaundervisningssituationen för elever som hamnat i matematiksvårigheter samt arbetaförebyggande för elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter.Syftet med studien är att undersöka lärares och speciallärares erfarenheter avmatematikundervisning och hur dessa yrkeskategorier arbetar för att upptäcka elever imatematiksvårigheter samt arbetet för att åtgärda dessa svårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer genomförts.Urvalet av respondenter har varit målstyrt där lärare och speciallärare medmatematikinriktning har tillfrågats. Resultatet visar på vilka sätt lärare och speciallärareupptäcker elever med matematiksvårigheter och hur de arbetar för att både åtgärdasvårigheter samt arbeta främjande för att matematiksvårigheter inte ska uppstå.Denna studie visar på olika sätt att arbeta upptäckande, främjande och åtgärdande för eleversom riskerar att hamna i eller är i matematiksvårigheter.

Denna studie syftar till att kartlägga hur lågstadielärare som tillämpar differentierad skrivundervisning motiverar och planerar den differentierade skrivundervisningen med utgångspunkt i aktuell klass. Studien lutar sig mot de didaktiska frågorna vad, hur och varför för att få svar på studiens forskningsfrågor som lyder: vilket innehåll i skrivundervisningen som differentieras enligt lärarna, hur innehållet i planeringsfasen differentieras enligt lärarna och hur lärarna motiverar differentieringen. Det teoretiska ramverk studien grundar sig på är den didaktiska teorin. Studien utgår från en kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod som består av sju semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning som genererar 34 enkätsvar. Empirin analyseras och sammanställs utifrån en tematisk analys. Forskning visar att differentierad undervisning är en instruktionsmetod som innebär att undervisningen utformas så att den lämpar sig efter den naturliga variation som finns i klassrummet. Lärarna har som uppgift att lära känna eleverna och deras intressen för att kunna nå ut till eleverna med en undervisning som motiverar och utmanar dem. Lärarna bör engagera eleverna och erbjuda olika tillvägagångssätt för inlärning då alla elever lär på olika sätt.   Resultatet visar att det är redan i planeringen som differentieringen sker. Genom differentierad undervisning kan lärarna anpassa material så att alla elever kan arbeta med samma arbetsområde fast efter egen förmåga och kunskapsnivå. Det framkommer även i resultatet att det inte är all skrivundervisning som differentieras och att läraren genom god elevkännedom och noga planering väljer ut vad som ska differentieras.  Sammanfattningsvis visar denna studie att differentierad undervisning möjliggör för eleverna att kunna vara en del av klassen där de klarar av att utföra uppgifterna och samtidigt vara motiverade att vilja utmana sig själva till en högre kunskapsnivå.

I den finska skolan används sedan 2011 trestegsstödet, som är en lagstadgad kompensatorisk stödmodell på tre nivåer. Trestegs Stödets huvudsakliga syfte är att erbjuda tidiga specialpedagogiska stödinsatser och att främja ett inkluderande förhållningssätt. Den finska skolans väg mot ett inkluderande utbildningssystem ska leda till att lärare genom differentierad undervisning ska kunna möta elevers olika behov i vanliga klassrum. Syftet med denna studie är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv på en svenskspråkig skola i Finland undersöka erfarenheter och uppfattningar av trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell. Med tanke på Finlands framgångsrika PISA-resultat i läskunnighet är syftet även att undersöka hur man arbetar med elevers läsutveckling i de tidiga skolåren. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, observationer och fältanteckningar. Sammanlagt har sex intervjuer genomförts och dataanalysen baseras på ett tematiskt analytiskt tillvägagångssätt i enlighet med de sex faserna i en tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna är positiva till trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell eftersom den möjliggör tidig identifiering av barn i behov av stöd och att specialpedagogiska stödinsatser sätts in i ett tidigt skede. En nackdel med trestegsstödet är enligt informanterna den ökade arbetsbörda som dokumentationskraven kring trestegsstödet medför. Vidare visar resultatet att differentiering av undervisning är en komplex uppgift och att den oftast sker då olika situationer uppstår i klassrummet. Det framkommer även i resultatet att inkluderande undervisning ställer krav på yrkesövergripande samarbete och att det behöver finnas organisatoriska strukturer för samverkan och samarbete. Vad gäller läsutvecklande insatser så lägger skolan stor vikt vid daglig läsning och att den fysiska och den sociala miljön ska samspela för att stimulera eleverna till läsning samt att vuxna har en betydelsefull roll för elevernas läsutveckling under de tidiga skolåren