Föreliggande intervjustudie undersöker kopplingen mellan multimodala arbetssätt och differentierad undervisning, för att utreda huruvida multimodala arbetssätt kan användas för att möta alla elever i läs- och skrivundervisningen utan att exkludera. Syftet är att bidra med kunskap om multimodal differentierad läs- och skrivundervisning som möjliggör att alla elever möts, kan lära samt utveckla kunskap. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver lärare att differentierad undervisning möjliggörs? Vilka möjligheter och hinder för elevernas språk- och kunskapsutveckling identifierar lärarna i den beskriva undervisningen? Det teoretiska ramverket grundas i forskningsområdet kring multimodalitet, differentierad undervisning samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Dessutom nyttjas en teoretisk modell avseende läspraktiker för att diskutera studiens resultat. Materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Resultatet indikerar att möjligheterna med multimodala arbetssätt är att begripliggöra innehåll och bearbeta samt fördjupa innehåll för att stötta språk- och kunskapsutveckling i gemensamma sammanhang. Det senare kan medföra att den tidiga läs- och skrivundervisningen blir differentierad, eftersom fler elever får möjlighet att förstå, lära och delta. Samtidigt framkommer hinder i form av att undervisningen eventuellt upplevs oregelbunden, blir för intrycksrik för en del elever, förlorar sammanhanget eller kan få elever att undvika utmaningar ifall de själva får välja vilken uttrycksform de ska använda. / This interview study examines the relation between multimodal practices and differentiated instruction, to investigate if multimodal practices could offer a way to meet all students, without exclusion during literacy instruction. The aim is to contribute with knowledge about multimodal differentiated literacy instruction which meets all students, helps them to learn and develop knowledge. The research questions that will be answered are: How do teachers describe that differentiated instruction is made possible? What possibilities and obstacles for students’ language and knowledge development are identified by the teachers? The theoretical frame is based on the research area of multimodality, differentiated instruction, and to scaffold language and knowledge development. Moreover, a theoretical model about reading practices is used to discuss the result of the study. The material was gathered through qualitative semi-structured interviews and the analyzed through thematic analysis. The result shows that possibilities with multimodal practice include making teaching content more understandable together with opportunities of processing and deepening it to support language and knowledge development within a context. The later can contribute to make early literacy instruction differentiated, because more students get a chance to understand, learn and participate. Although, obstacles appear since instruction might come across as irregular, contain too much stimulus, lose context or students might avoid challenges if they choose what form of expression to use.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur multimodalt lärande med lärplattan kan användas i svenskundervisningen för att skapa en differentierad undervisning som ett medel för att möta elevers behov. Syftet besvaras genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer av fem lärare som är verksamma i grundskolan F-3. Det insamlade materialet genom intervjuerna har analyserats i form av kategoriseringar, kodningar samt tolkningar. Sociokulturellt perspektiv är studiens teoretiska utgångspunkt.  I resultatet beskrivs det att lärare har olika tankar kring multimodalt lärande med lärplattan i svenskundervisning för att skapa en differentierad undervisning som medel för att möta elevers behov. Däremot har majoriteten av lärarna övervägande positiv inställning. Fördelar är att det med olika medel går att genomföra en differentierad undervisning med lärplattan genom olika applikationer. Detta i sin tur beskriver lärarna ger eleverna ökad motivation och de orkar lägga mer tid på sina texter och bearbetning av dem. De slutsatser som framgår är att lärarna ser multimodalt lärande med lärplattan i svenskundervisning för att skapa differentierad undervisning som en fördel. Däremot framgår det att det ska finnas en variation mellan digitalt och analogt arbetssätt, detta för att skapa en undervisning som når alla. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how multimodal learning with the learning tablet can be used in teaching in Swedish to create a differentiated teaching as a means to meet students' needs. The purpose is answered through qualitative methods and semi-structured interviews of five teachers who works in primary school F-3. The material collected through the interviews has been analyzed in the form of categorizations, coding and interpretations. Sociocultural theory is the study's theoretical starting point. In the results, it is described that teachers have different thoughts about multimodal learning with the learning tablet in Swedish teaching to create a differentiated teaching as a means to meet students' needs. However, the majority of teachers have a predominantly positive attitude. Advantages are that with different means it is possible to carry out differentiated teaching with the learning tablet through different applications. This, in turn, the teachers describe, gives the students increased motivation and they are able to spend more time on their texts and processing them. The conclusions that emerge are that the teachers see multimodal learning with the learning board in Swedish teaching to create differentiated teaching as an advantage. On the other hand, it appears that there must be a variation between digital and analogue working methods, this in order to create teaching that reaches everyone.

Syftet med detta arbete är att utifrån begreppet differentierad undervisning undersöka, analysera och jämföra hur differentierad undervisning i religionskunskap för årskurs 7–9 möjliggörs och förändras i läroplanerna, lgr11 och lgr22. I kapitlet tidigare forskning analyserar och tolkar jag hur differentierad undervisning är relevant för ämnet religionskunskap. För att få svar på frågorna så har jag genom hermeneutisk ansats analyserat läroplanerna utifrån begreppet differentierad undervisning. Resultatet visar att det redan i Lgr 11 fanns ett starkt stöd för att differentiera undervisning i religionskunskap och att detta utrymme ökat till följd av de förändringar som skett i Lgr 22.

Studiens syfte var att undersöka relationers upplevda betydelse för lärande och utveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån begreppet relationell kompetens hos pedagoger i förhållande till tillgänglig lärmiljö och motivation. För att ta reda på hur elever såg på sin skolgång intervjuade vi sex unga vuxna i tjugoårsåldern samt sex äldre i ålder med deras vårdnadshavare för att retrospektivt undersöka hur de unga vuxna upplevde sina pedagogers undervisning och hur vårdnadshavarna upplevde densamma. Samtliga ungdomar hade varit i skolsvårigheter under sin skoltid. Vi lät informanterna berätta fritt utifrån öppna frågeställningar. Deras berättelser tolkade vi sedan och sammanställde utifrån teman. Analysen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på Martin Bubers teori om det mellanmänskliga. Vi kom fram till att pedagogers förhållningssätt och förmåga att bygga professionella relationer med elever var av betydelse för elever och deras personliga utveckling. Skolor som hade en kultur med ett öppet tillåtande klimat var relationsskapande i stort och smått med såväl elever som vårdnadshavare och samsynen och värdegrunden hos personalen var starkt förankrad och färgade hela verksamheten.