Syftet med denna studie har varit att undersöka matematiklärares erfarenheter och upplevelser kring möjligheten att identifiera samt bemöta de varierade kunskapsnivåerna inom det heterogena matematikklassrummet. En kvalitativ intervjuundersökning gjorde det möjligt att få en uppfattning om informanternas erfarenheter och upplevelser kring detta fenomen. För att få svar på studiens frågeställningar har tre mellanstadielärare, inom ämnet matematik, från olika skolor, med olika lång erfarenhet inom yrket och från olika platser i landet intervjuats. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär där informanterna givits stor frihet i att förmedla sina erfarenheter och upplevelser. Studien skildrar hur arbetet kan anordnas i praktiken samt vilka svårigheter och hinder lärare kan ställas inför. Resultatet visade att lärarna anser att anpassningar bör göras på gruppnivå i den mån det går samt att undervisningens innehåll ska anpassas utifrån den matematiska kunskapsnivå eleven befinner sig på. De arbetssätt och metoder som informanterna ansåg vara särskilt framgångsrika för att bemöta den heterogena undervisningsgruppens olika behov är anpassningar, att lära ut strategier och att lära tillsammans. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det finns en önskan hos samtliga lärare att i ännu högre grad kunna stötta eleverna i deras kunskapsutveckling. / The purpose with this study was to examine mathematics teachers' experiences around the possibility of identifying and responding to the varied levels of knowledge within the heterogeneous mathematics classroom. A qualitative interview survey made it possible to get an idea of the informants' experiences around this phenomenon. To get answers to these questions, three middle school teachers, in the subject of mathematics, from different schools, with different lengths of experience in the profession and from different places in the country have been interviewed. The interviews have been of a semi-structured nature where the informants have been given freedom in communicating their experiences. The study describes how this work can be done in practice and what difficulties and obstacles teachers can face. The results showed that the teachers believe that adaptations should be made at group level as far as possible and that the content of the teaching should be adapted based on the mathematical knowledge level the student is at. The working methods and methods that the informants considered to be particularly successful in meeting the heterogeneous teaching group's different needs are adaptations, teaching strategies and learning together. A conclusion that can be drawn from the results of the study is that there is a desire among all teachers to be able to support the students to an even greater degree in their knowledge development.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling? Studien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. / Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible. Key words:

Föreliggande intervjustudie undersöker kopplingen mellan multimodala arbetssätt och differentierad undervisning, för att utreda huruvida multimodala arbetssätt kan användas för att möta alla elever i läs- och skrivundervisningen utan att exkludera. Syftet är att bidra med kunskap om multimodal differentierad läs- och skrivundervisning som möjliggör att alla elever möts, kan lära samt utveckla kunskap. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver lärare att differentierad undervisning möjliggörs? Vilka möjligheter och hinder för elevernas språk- och kunskapsutveckling identifierar lärarna i den beskriva undervisningen? Det teoretiska ramverket grundas i forskningsområdet kring multimodalitet, differentierad undervisning samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Dessutom nyttjas en teoretisk modell avseende läspraktiker för att diskutera studiens resultat. Materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Resultatet indikerar att möjligheterna med multimodala arbetssätt är att begripliggöra innehåll och bearbeta samt fördjupa innehåll för att stötta språk- och kunskapsutveckling i gemensamma sammanhang. Det senare kan medföra att den tidiga läs- och skrivundervisningen blir differentierad, eftersom fler elever får möjlighet att förstå, lära och delta. Samtidigt framkommer hinder i form av att undervisningen eventuellt upplevs oregelbunden, blir för intrycksrik för en del elever, förlorar sammanhanget eller kan få elever att undvika utmaningar ifall de själva får välja vilken uttrycksform de ska använda. / This interview study examines the relation between multimodal practices and differentiated instruction, to investigate if multimodal practices could offer a way to meet all students, without exclusion during literacy instruction. The aim is to contribute with knowledge about multimodal differentiated literacy instruction which meets all students, helps them to learn and develop knowledge. The research questions that will be answered are: How do teachers describe that differentiated instruction is made possible? What possibilities and obstacles for students’ language and knowledge development are identified by the teachers? The theoretical frame is based on the research area of multimodality, differentiated instruction, and to scaffold language and knowledge development. Moreover, a theoretical model about reading practices is used to discuss the result of the study. The material was gathered through qualitative semi-structured interviews and the analyzed through thematic analysis. The result shows that possibilities with multimodal practice include making teaching content more understandable together with opportunities of processing and deepening it to support language and knowledge development within a context. The later can contribute to make early literacy instruction differentiated, because more students get a chance to understand, learn and participate. Although, obstacles appear since instruction might come across as irregular, contain too much stimulus, lose context or students might avoid challenges if they choose what form of expression to use.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur multimodalt lärande med lärplattan kan användas i svenskundervisningen för att skapa en differentierad undervisning som ett medel för att möta elevers behov. Syftet besvaras genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer av fem lärare som är verksamma i grundskolan F-3. Det insamlade materialet genom intervjuerna har analyserats i form av kategoriseringar, kodningar samt tolkningar. Sociokulturellt perspektiv är studiens teoretiska utgångspunkt.  I resultatet beskrivs det att lärare har olika tankar kring multimodalt lärande med lärplattan i svenskundervisning för att skapa en differentierad undervisning som medel för att möta elevers behov. Däremot har majoriteten av lärarna övervägande positiv inställning. Fördelar är att det med olika medel går att genomföra en differentierad undervisning med lärplattan genom olika applikationer. Detta i sin tur beskriver lärarna ger eleverna ökad motivation och de orkar lägga mer tid på sina texter och bearbetning av dem. De slutsatser som framgår är att lärarna ser multimodalt lärande med lärplattan i svenskundervisning för att skapa differentierad undervisning som en fördel. Däremot framgår det att det ska finnas en variation mellan digitalt och analogt arbetssätt, detta för att skapa en undervisning som når alla. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how multimodal learning with the learning tablet can be used in teaching in Swedish to create a differentiated teaching as a means to meet students' needs. The purpose is answered through qualitative methods and semi-structured interviews of five teachers who works in primary school F-3. The material collected through the interviews has been analyzed in the form of categorizations, coding and interpretations. Sociocultural theory is the study's theoretical starting point. In the results, it is described that teachers have different thoughts about multimodal learning with the learning tablet in Swedish teaching to create a differentiated teaching as a means to meet students' needs. However, the majority of teachers have a predominantly positive attitude. Advantages are that with different means it is possible to carry out differentiated teaching with the learning tablet through different applications. This, in turn, the teachers describe, gives the students increased motivation and they are able to spend more time on their texts and processing them. The conclusions that emerge are that the teachers see multimodal learning with the learning board in Swedish teaching to create differentiated teaching as an advantage. On the other hand, it appears that there must be a variation between digital and analogue working methods, this in order to create teaching that reaches everyone.

Syftet med detta arbete är att utifrån begreppet differentierad undervisning undersöka, analysera och jämföra hur differentierad undervisning i religionskunskap för årskurs 7–9 möjliggörs och förändras i läroplanerna, lgr11 och lgr22. I kapitlet tidigare forskning analyserar och tolkar jag hur differentierad undervisning är relevant för ämnet religionskunskap. För att få svar på frågorna så har jag genom hermeneutisk ansats analyserat läroplanerna utifrån begreppet differentierad undervisning. Resultatet visar att det redan i Lgr 11 fanns ett starkt stöd för att differentiera undervisning i religionskunskap och att detta utrymme ökat till följd av de förändringar som skett i Lgr 22.

Studiens syfte var att undersöka relationers upplevda betydelse för lärande och utveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån begreppet relationell kompetens hos pedagoger i förhållande till tillgänglig lärmiljö och motivation. För att ta reda på hur elever såg på sin skolgång intervjuade vi sex unga vuxna i tjugoårsåldern samt sex äldre i ålder med deras vårdnadshavare för att retrospektivt undersöka hur de unga vuxna upplevde sina pedagogers undervisning och hur vårdnadshavarna upplevde densamma. Samtliga ungdomar hade varit i skolsvårigheter under sin skoltid. Vi lät informanterna berätta fritt utifrån öppna frågeställningar. Deras berättelser tolkade vi sedan och sammanställde utifrån teman. Analysen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på Martin Bubers teori om det mellanmänskliga. Vi kom fram till att pedagogers förhållningssätt och förmåga att bygga professionella relationer med elever var av betydelse för elever och deras personliga utveckling. Skolor som hade en kultur med ett öppet tillåtande klimat var relationsskapande i stort och smått med såväl elever som vårdnadshavare och samsynen och värdegrunden hos personalen var starkt förankrad och färgade hela verksamheten.