Bakgrund Det svenska samhället har genomgått en radikal förändring de senaste femton åren på grund av informationsteknologins framväxt och utveckling. Tidigare forskning visar att det är pedagogens kunskap och inlärningssyn som påverkar hur Informations-och Kommunikationsteknik kan tas till vara på och hur dess kapacitet används. Forskning visar också att när aktiviteterna vid pekplatta kommer in utan syfte missar barnen möjligheten till meningskapande och allt det som tekniken har att erbjuda. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger själva och barnen i verksamheten använder pekplattor samt varför. De forskningsfrågor jag vill ha svar på är: Hur och varför använder pedagoger pekplattor i verksamheten? Hur och varför använder barnen pekplattor i verksamheten? Metod Denna studie grundar sig i en kvalitativ metod med en kvantitativ ansats. Jag har använt mig av en enkätstudie med både fasta svarsalternativ och öppna frågor. Resultat Resultatet visar att pekplattan används av pedagoger i interaktion med barnen. Pekplattan används som ett komplement, ett verktyg som bidrag till barnens lärande. Samtliga pedagoger i undersökningen använder pekplattan i sin yrkesroll som informationsverktyg och dokumentationsverktyg i arbetet med barnen och föräldrarna.

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F–6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen. Verksamhetsteorin hjälper oss att se på hur lärare respektive skolledning kommunicerar på olika nivåer i organisationen. Resultatet av studien visar att lärare och skolledning till stora delar har samma mål med implementeringen, men att deras uppfattning om vad som styr användandet av den digitala tekniken i undervisningen skiljer sig åt. Lärarna fokuserar på kommunikationen med eleverna och de ser den digitala tekniken som lärresurser medan skolledningen fokuserar mera på den fysiska tillgången till utrustningen och lärarnas behov av fortbildning för att öka möjligheterna att hantera denna.    En nedskriven plan för implementeringen av digital teknik i undervisningen saknas på den aktuella skolan. Därför har de inte tillgång till det verktyg planen skulle kunna utgöra för att tillsammans kunna driva implementeringen med gemensamma krafter. De diskuterar därigenom inte tillsammans hur de ska arbeta med denna process, utan de diskussioner som förekommer sker i mindre grupper.

Syftet med studien var att undersöka rektorers upplevelser om digitaliseringen på restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell-, restaurang- och bageriprogrammet, metoden för studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes med utgångspunkt ur en fenomenografisk ansats. Studiens frågeställningar är:  Vilka hinder stöter rektorerna på vid arbetet med att implementera digital teknik i undervisningen? Hur tänker rektorerna om digitaliseringen på restaurang- och livsmedelsprogrammen och hotell, restaurang och bageri? Resultat utmynnade i fem beskrivningskategorier om fenomenet digitaliseringen, beskrivningskategorierna blev följande: Digitaliseringens inverkan på utbildningenDigitaliseringens inverkan på lärare Rektorernas inverkan på digitaliseringen Digitaliseringens inverkan på eleverna Digitaliseringens inverkan på det framtida yrket Slutsatsen blev att rektorernas olika upplevelser om digitaliseringen kan påverka hur rektorerna väljer att leda och samordna det digitaliserande arbetet i skolan, denna variation kan få konsekvenser för hur likvärdig utbildningen kommer att bli på sikt. / The purpose of the study was to investigate the principals' experiences of the digitalization of the RL and HRB program. The method of the study was qualitative semistructured interviews. The analysis was performed with a phenomenological approach. The study's main questions are: • What obstacles do the principals' encounter in the work of implementing digital technology in teaching?• What are the principals' thoughts about the digitalization of the RL and HRB program? The results lead to five description categories about the phenomenon of digitalization in the RL and HRB program. The description categories are as follows: • The impact of digitalization on education• The impact of digitalization on teachers • The impact of principals on digitalization • The impact of digitalization on the students • The impact of digitalization on the future profession The conclusion was that the principals' different experiences about digitization can affect how the principals choose to lead and coordinate the digitization work at the schools. This variation in interpretations can have consequences for how equal education will be in the long term.

Idag används digital teknik som en naturlig del för att göra undervisningen relevant och främja ett livslångt lärande i ett digitaliserat och snabbt föränderligt samhälle. Den digitala teknikens användningsmöjligheter medför dock att den ofta uppfattas störande för lärandet. Syftet med studien är därför att undersöka hur elever uppfattar sin användning av digital teknik i klassrummet för icke studierelaterade ändamål. Utifrån detta är avsikten att ur ett hållbart perspektiv belysa möjliga didaktiska förhållningssätt till denna utmaning. Utifrån en fenomenografisk metodansats genomförs kvalitativa intervjuer med nio gymnasielever. Analysen av intervjuerna mynnar ut i sju kategorier som beskriver elevernas varierade uppfattningar. Resultatet visar att eleverna använder den digitala tekniken för icke studierelaterade ändamål i klassrummet för att fördriva lektionstiden på olika sätt genom att kommunicera, titta på video och surfa. Flera faktorer driver eleverna till denna användning. Bristande motivation, sociala faktorer, teknikens tillgänglighet, passiviserande faktorer i studiemiljön samt att elevers använder tekniken som ett motivationshöjande verktyg är alla kategoriserade motiv som eleverna uppger. Studiens resultat går därmed i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är att den digitala teknikens närvaro i klassrummet medför utmaningar. Eleverna får själva ta ett stort ansvar för att använda sin teknik på adekvata sätt, en frihet som ofta inte kan hanteras. Undervisningen kan dock utformas på sätt som förebygger elevernas icke studierelaterade användning av digital teknik i klassrummet. Beteendet kan legitimt regleras genom restriktioner i samförstånd med alla aktörer. Eleverna ges då chans att skolas in i ett kritiskt ansvarstagande perspektiv som möjliggör insikter om vilka konsekvenser användningen får för lärandet. Detta krävs för att på ett hållbart sätt kunna hantera de utmaningar som den digitala tekniken i klassrummet medför.

Syftet med studien är att undersöka hur slöjdlärarutbildare ser på hur ämnet kanförändras utifrån Skolverkets nya skrivningar om digital teknik i slöjden. Resultatet visar attslöjdlärarutbildarna generellt är positiva till slöjdens framtid men att det fnns ett antal farhågorsom är viktiga att diskutera och förhålla sig till. Att slöjdämnet kommer påverkas av de nyaskrivningarna i Lgr11 är självklart, men hur mycket råder det delade meningar om. Myckethandlar om hur man väljer att defniera digital teknik, och vilka värderingar man väljer att läggai den defnitionen.Att undersöka framtiden är viktigt för att kunna göra välgrundade val om framtiden. Jagförsöker i denna undersökning göra ett inlägg i debatten om slöjdens utveckling. Studien harfokuserat på lärarutbildare då deras syn på ämnet påverkar nästa generations lärare.

Denna studie intresserar sig för mellanstadieelevers upplevelser av användandet av digital teknik i matematikundervisningen. En kvantitativ enkätundersökning av 239 elever ligger till grund för resultaten. Resultaten visar en övervägande positiv syn på användningen av datorer eller surfplattor i matematikundervisningen, men också att det finns potentialer som kan utvecklas. Användandet av digitala teknik var begränsat till nästan uteslutande färdighetsträning och inte heller i flera varianter. Här finns en stor potential i att använda digital teknik på flera sätt i undervisningen, exempelvis vid visualisering. Eleverna svarade också att programmen är lätta och att det var bra vilket senare diskuteras. I diskussionen tas även upp hur variationer i undervisningen med digital teknik ser ut och att en del av eleverna svarat att de saknar en röd tråd i undervisningen. / This study is interested in students´ experience of digital technology in mathematics education. A quantitative survey of 239 students is the basis for the results. The results show a primary positive view on the use of computers or tablets in mathematics education, but also that there are potentials that can be developed. The use of digital technology was limited to almost exclusively skills training and not to any great extent of variants. There is a great potential in the use of digital technology in several ways in the teaching, e.g. visualization. Students also responded that the programs were easy, and that it was good, as later discussed. How variations in teaching with digital technology appears and that some of the students answered that they lack a common thread in teaching, are brought up in the discussion.

Denna studie handlar om hur digital teknik används i dansundervisning i förskolan. Syftet är att undersöka pedagogers användning av digital teknik i dansundervisningen i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi har utfört en etnografiskt inspirerad fallstudie på en förskoleavdelning där pedagogerna arbetar med dansundervisning. Barnen på avdelningen som har deltagit i studien är mellan ett till tre år gamla. De tre pedagoger som arbetar på avdelningen har alla deltagit i studien.  I vårt resultat synliggörs det att pedagogers förhållningssätt till digital teknik är avgörande för hur tekniken används i förskolans verksamhet. Det är tydligt att användningen av den digitala tekniken är av betydande roll för dansundervisningens utformning. Dessutom framkommer det att den digitala tekniken i dansundervisningen ger goda förutsättningar för barns utveckling och lärande.

Denna studie genomfördes i syfte att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med att integrera digital teknik i förskolan samt hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens. För att undersöka detta har nio förskollärare intervjuats och fått beskriva hur de förhåller sig till digital teknik, hur de integrerar den digitala tekniken i förskolans verksamhet, hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens samt vilka utmaningar de ser relaterat till arbetet med digital teknik. Relevanta begrepp utifrån det sociokulturella perspektivet har sedan använts för att analysera förskollärarnas beskrivna arbetsmetoder och förhållningssätt gentemot digital teknik. De begrepp som användes var redskap, appropriera, mediera, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding. Resultatet av studien pekar på att förskollärares förhållningssätt till digital teknik påverkar i vilken utsträckning de integrerar digital teknik i förskolans verksamhet samt hur djupgående de anser sig behöva gå in på ämnet för att ge barnen adekvat digital kompetens. Vidare framkommer fyra olika områden vilka ses som utmaningar när det kommer till förskollärarnas möjligheter att integrera digital teknik såväl som att utveckla barnens digitala kompetens. Dessa områden är de fysiska resurserna, tidsaspekten, barngruppens storlek samt förskollärarnas egen digitala kompetens. Studien bidrar med kunskap kring hur förskollärare arbetar för att integrera digital teknik i förskolans verksamhet, hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens samt kunskap kring vad som kan behövas för att detta arbete ska underlättas.

Inledning Det har länge diskuterats kring om digitala verktyg behövs i förskolan eller inte. Efter den reviderade läroplanen 2018 har förskolan fått tydligare mål gällande användandet av digitala verktyg. För förskollärare är det numera obligatoriskt att arbeta med digitala verktyg, vilket alla förskollärare inte gör enligt vår studie och egna erfarenheter. Idag kan vi se att förskollärares inställning och hur de ser på digitalisering påverkar om digitala verktyg används i verksamheten eller inte. Ljung-Djärf, Åberg-Bengtsson och Ottosson (2005) beskriver att det bland förskollärare finns en osäkerhet kring användandet av digitala verktyg. De menar på att det kan beror på pedagogernas kvalifikationer, antagande och attityder till ämnet. Nilsen (2018) menar på att förskollärarens kunskap och kompetens spelar en stor roll för förskollärarens inställning till digitalisering. Vår studie grundar sig i den sociokulturella teorin, där barn i sociala sammanhang lär i samspel med andra. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i den dagliga undervisningen i förskolan arbetar med digitala verktyg och digitalisering. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få svar på frågeställningen. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare som är verksamma på fem olika förskolor runt om Göteborg. Resultat Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har olika förhållningssätt gentemot digitala verktyg i förskolan. Detta gäller inte bara kring hur och om de använder sig av digitala verktyg, utan även vad de tycker om och hur de tolkar den reviderade läroplanen Lpfö 2018. Det förskollärarna behöver och önskar är mer kompetensutveckling i form av utbildning av digital teknik och digitala verktyg. Majoriteten av förskollärarna tycket att den reviderade läroplanen är bra och behövs för samhällsutvecklingen. Inställning, intresse och olika resurser såsom tid, ekonomi, kompetensutveckling och utbildning har en stor betydelse för hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen i verksamheten. Alla förskollärare har tillgång till artefakter såsom ipads/lärplatta och projektorer. Men andra verktyg som digitala mikroskop och programmeringsrobotar är det ett fåtal som har tillgång till. Förskollärarna lyfter även vad för positiva och negativa effekter digitalisering kan innebär.

In 2011, when the new curriculum was presented, digital tools were included as a central content and mainly in terms of music creation (Skolverket, 2011). The purpose of this study is to find out how music teachers use digital learning tools and how the digital learning tools affect them in their teaching. I have done a qualitative survey and the informants were all members of the Facebook group "Musiklärarna". There were 60 music teachers in the F-9 and upper secondary school from all over Sweden who participated in the study. The result shows that many of the respondents use digital technology. However, not all the music teachers follows the syllabus for music (Lgr11) where it appears that the students will develop their ability to use digital tools for sound and music creation (grade 4-6) and digital tools for music creation, recording and processing (grade 7-9) ( Skolverket, 2011). My conclusion is that more education is needed in digital technology for music teachers, mainly in music creation with digital tools. As a continuation of this study, it is interesting and relevant to do a research how music teachers around the country work with music creation.