Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur verksamma lärare på 1:1 skolor förhåller sig till och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs 3-6. Studien utgår från en kvalitativ metod där fem lärare från olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Empirin har analyserats utifrån ramverken SAMR och TPACK, där SAMR handlar om hur lärarna använder sig av digitala verktyg och TPACK diskuterar och analyserar lärarnas kompetens. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till digital teknik men efterfrågar mer fortbildning inom digitala verktygs pedagogiska användningsområden. Det vanligaste svaret bland lärarna är att de använder digitala verktyg till färdighetsträning i matematik, där elever tränar på att utveckla sin procedurförmåga. Den främsta möjligheten med datorn och surfplattan är individanpassning och möjligheten till omedelbar feedback. En utmaning däremot är att kontrollera vad eleverna gör på datorn eller surfplattan och vad de lär sig.

Denna studie belyser användningen av digital teknik i undervisningsmoment på stor- och småbarnsavdelningar, vilken tillgång barnen har till det digitala samt kompetensutveckling hos förskollärare. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer utifrån det sociokulturella perspektivet där samspelet mellan människor och kulturella redskap har en betydelsefull roll. Sammanfattningsvis kunde resultaten i denna studie belysa vikten av adekvat digital kompetens, barnens tillgång till den digitala tekniken, fortsatt kompetensutveckling för förskollärarna inom ämnet samt användningen av den digitala teknik i undervisningen. Dagens barn lever i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken används på många varierande sätt. Tekniken utvecklas fort och kompetensutveckling är alltid något som kommer att behövas, speciellt i undervisningen tillsammans med barnen.

Abstract I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat ställs stora krav på att alla medborgare, även barnen, får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Genom att arbeta med olika digitala lärverktyg ska undervisningens kvalité ökas och den ska bli mer jämlik och inkluderande. Idag används datorer och lärplattor som digitala skrivverktyg i skolan, något som hjälper elever att skriva mer kvalitativa texter, samtidigt som bearbetning av texter underlättas. I samma takt som det digitala skrivandet ökar minskas dock det analoga skrivandet.  Vi ansåg att det var viktigt att undersöka lärare och elevers inställning till handskrift i skolan och vilka för- och nackdelar de ser med att skriva analogt och digitalt. Syftet med denna studie var därför att bidra till en bredare förståelse för lärares och elevers inställning till att skriva för hand. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa inslag. Vi genomförde elva semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare och gjorde två enkätundersökningar, en för lärare och en för elever.  Undersökningen visade att både lärare och elever tyckte det var viktigt att kunna skriva för hand, men att det ändå finns ett motstånd hos eleverna. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det är viktigt att det finns en balans mellan det digitala- och det analoga skrivandet. För att uppnå den balansen behöver elever få möjlighet att utveckla sin förmåga att skriva för hand, och lärare behöver få möjlighet att lära sig hur man på bästa sätt kan undervisa i handskrift. För det sistnämnda behövs vidare forskning göras för att undersöka hur handskriftsundervisning kan bedrivas på ett så bra och ändamålsenligt sätt som möjligt.

Uppsatsens ämnesområde rör Digital Bild ur ett utbildningsperspektiv. Syftet med den här studien är att granska möjligheterna för blivande bildlärare att få kunskaper i digital bild under sin utbildning. Detta görs med tre teman innehållande forskningsfrågor som berör lärosätenas: digitala bildinnehåll, materiella resurser för digital bild och personalens kompetens i digital bild. I kapitlet Bakgrund definieras vad som menas med digital bildundervisning. Där nämns det även vad som står i vårt centrala innehåll gällande digital bild.De metoder som används i studien är semistrukturerade intervjuer samt dokument-analyser för de tre större universiteten som utför bild-lärarutbildningar i Sverige. Dessa är Umeå Universitet, HDK Valand Göteborg och Konstfack i Stockholm. Informanterna är tre insatta lärare i digitalt bildinnehåll för de tre nämnda lärosätena.De tre lärosätena studeras utifrån en modifierad version av ramfaktorteori där utrustning, programvara, personal och tidsramar för digital bildundervisning studeras. Resultat som har kommit fram visar att de lärosäten som undersöks är väl förberedda för digital bild. Digital Bild framträder i resultatet som något som kan utgöra en permanent del av den framtida Bildundervisningen.

Denna studie tar sin grund i det sociokulturella perspektivet och fokuserar på digital kompetens hos de yngsta barnen utifrån ett förskollärarperspektiv. Det ansågs som intressant att ta reda på hur förskolan arbetar med digitalisering med 1- och 2-åringar på ett sätt som lägger grunden för det livslånga lärandet och ger förutsättningar för individen som en aktiv deltagare i det digitala samhället. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar föll valet på att intervjua verksamma förskollärare som arbetar på avdelningar för yngre barn.  Tillgång till digitala verktyg och utforskande både självständigt och tillsammans med andra framhävs i denna studie som centralt. Förskollärare har lite olika perspektiv på arbetssätt och på vad som är viktigt för de yngsta barnen att lära sig när det gäller digital teknik och kompetens. Förskollärarens eget engagemang och kompetens påverkar hur undervisningen ser ut. Det är viktigt att kunna balansera mellan att ge barnen möjligheter att utforska tillsammans och självständigt samtidigt som läraren finns tillgänglig och närvarande för att vid behov kunna erbjuda stöd samt ta vara på lärandetillfällen. En närvarande och kompetent pedagog har möjligheten att få mycket information kring barnens digitala kompetens samt dem intressen de har. De flesta verksamheterna hade ingen tydlig planering eller strategi för digitalisering utan digital teknik blev ett ständigt närvarande redskap som används kontinuerligt och kompletterar andra områden inom undervisning och lek. Digitala verktyg utvidgar lärmiljön och skapar nya rumsliga dimensioner.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the professional identity of public librarians is created and shaped in connection with the digitization of society. The data collection method used, has been semi-structured interviews where five Swedish public librarians were asked questions regarding their experiences and perceptions of the increasingly digital nature of the public librarian profession, and how it has come to affect their work. The collected data has been analyzed within the socio-cultural perspective in which learning is seen as a constantly ongoing social process and where knowledge is gained through interaction with others. A further theoretical starting point for this study, was Anders Ørom's theory of librarians' professional identities. Three main themes were identified during the analysis. The first theme addresses public librarians' positive attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The second theme addresses their negative attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The third and final theme addresses their professional identity. The findings show that the public librarian profession is increasingly characterized by digital technical tasks and tools and that knowledge within this area, is considered important according to the public librarians. The respondents who experience the greatest impact of the increasingly digital technical nature of the profession, express concern regarding how a lack of knowledge in this area, can lead to feelings of inadequacy as many public library users, often expect the librarians to possess a great deal of digital technical competence. The majority of the study's respondents highlight the social aspects of the profession, particularly the social interactions with public library users, as a crucial part of their work.

Digitaliseringen har varit en del av bildundervisningen inom grund- och gymnasieskolan sedan läroplanerna reviderades 2011. Den digitala tekniken är under ständig utveckling och har inneburit ett stort ansvar för lärare vad gäller undervisning och fortbildning. Att utveckla elevernas digitala kompetens är av stor vikt, då detta ger eleverna förutsättningar att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, använda och förstå digitala verktyg och medier, utveckla ett kritiskt, ansvarsfullt förhållningssätt samt att lösa problem och sätta idéer i handling. Digital kompetens är också en förutsättning för många bildskapande yrken. Denna undersökning har gjorts som en empirisk intervjustudie med bildlärare och elever vid en gymnasieskola i Mellansverige hösten 2023. Undersökningen har avsett att ge en inblick i hur den aktuella skolan använt digital teknik i samspel med traditionella, analoga tekniker. Utifrån en kvalitativ ansats har studien fokuserat på elevers och lärares upplevelser, reflektioner och förhållningssätt till att arbeta med både digitala och analoga tekniker.

Målet med studien är att undersöka hur svenska pensionärer beskriver sin tillgång till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagslivet, samt påvisa skillnader i deras relation till de ovannämnda. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring svenska pensionärers möjlighet till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagen, samt öka förståelsen för skillnaderna mellan deltagarnas tillgång till de ovanstående. Studien består av tre forskningsfrågor och de teoretiska utgångspunkterna för denna studie är domectiseringsteorin, digital klyfta, begreppen kapital och habitus. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tio respondenter. Resultatet visar att digital teknik ingår i merparten av respondenternas vardagsliv, samtliga av intervjupersonerna har fysisk tillgång till dem. Resultatet visar att digitala hälsotjänster inte ingår i någon av respondenternas vardagsliv. De ser antingen inte behovet, har inte kompetensen eller motivationen att använda dem. En slutsats är att föreningslivet och yrkeslivet är en betydelsefull skillnad mellan deltagarna för tillgången till digital teknik i vardagslivet. Dessutom har deras politiska bakgrund varit betydande för de skillnader som identifierats i tillgången till digitala hälsotjänster i vardagen.

The purpose of the study is to investigate the perceptions of eight upper secondary school teachers about how digital technology is integrated into teaching practice. The survey is based on two overarching research questions: 1. What perceptions do teachers have about the challenges that the school's digitalization creates in their teaching assignments? 2. What are the teachers' perceptions in the question of how digital technology should be integrated into the teachers' practice in the future for it to benefit the students learning? The results are presented based on three motifs and are sorted into three description categories. There is an acceptance among the informants for the integration of digital technology in teaching. Uneven use of digital technology in teaching that is due to informants' different interest in digital technology. There is a lack of an organization and actionplan in the schools on how digital technology should be used in teaching. Integration of digital technology in teachers' practice is carried out by the informants themselves without a formulated pedagogical policy. Each informant is his own designer of learning when integrating digital technology in his subjects and creator of his own variations in teaching. Digital technology enriches and improves students 'learning quality in different subjects but only within certain subjects' areas of knowledge. Students lack digital competence in the digital areas in which they work in school, and it does not belong to their areas of interest. A digital knowledge check is completely impossible because it lacks the right tools for it. The informants lack a plan of action for integrating digital technology into their practice. Need for clear pedagogical policy for the integration of digital technology in teaching through basic digital competence training. Cooperation between teachers and between the schools in the municipalities is called for the exchange of experiences and knowledge. Need for schools to invest in creating their own digital teaching materials. In summary, it can be said that the study shows that the digitalization of the school is a process that has begun, but that it is still an on-going process.

Studien avhandlar digitaliseringens påverkan på slöjdämnet i grundskolan. Hur slöjdlärare och elever använder digital teknik samt hur slöjdlärare uppfattar vilka möjligheter och hinder digital teknik har för slöjdundervisningen.Studien omfattar både den hermeneutiska och den positivistiska synen på kunskap. Genom att kombinera dessa synsätt ges undersökningen ett större djup avseende mina forskningsfrågor.Forskningsfrågorna besvarades genom en enkätundersökning. Enkäten som bestod av både flervalsfrågor och öppna frågor, skickades ut elektroniskt till tre utvalda grupper på Facebook. När 38 svar var mottagna initierades analysen.Resultatet visar att en stor majoritet ser positivt på användningen av digital teknik i slöjdundervisningen och att det ger stora eller relativt stora möjligheter att exempelvis utforska modern tillverkningsteknik, öka motivationen för eleverna samt öka ämnesöverskridande samarbete mellan slöjd och andra ämnen. Resultatet visar också att den faktiska användningen är utbredd och väl integrerad gällande de allmänna digitala enheterna. Användningen av de ämnesspecifika digitala enheterna, såsom laserskärare, CAD-program, skärplotter etc, framgår av resultatrapporten. / The study discusses the impact of digitalization on the crafts subject in primary school. How sloydteachers and students use digital technology and how sloyd teachers perceive the opportunities and obstacles digital technology has for craft teaching.The study includes both the hermeneutic and the positivist view of knowledge. By combining these approaches, the investigation is given a greater depth regarding my research questions.The research questions were answered through a survey. The survey, which consisted of both multiple-choice and open-ended questions, was sent out electronically to three selected groups on Facebook. When 38 responses were received, the analysis was initiated.The results show that a large majority view the use of digital technology in crafts teaching positively and that it provides great or relatively great opportunities to, for example, explore modern manufacturing technology, increase motivation for students and increase interdisciplinary collaboration between crafts and other subjects. The result also shows that the actual use is widespread and effectively integrated regarding the general digital devices. The use of subject-specific digital devices, such as laser cutters, CAD programs, cutting plotters, etc., is shown in the results report.