Studiens syfte är att ta reda på hur och varför förskollärare använder digitala verktyg i språkutvecklande undervisning samt vilka faktorer som påverkar användningen. Det insamlade materialet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv som gett upphov till teman och kategorier som presenteras i resultatdelen som rubriker och underrubriker. Datainsamling har skett via intervjuer med förskollärare och icke-deltagande observationer av lärarledda undervisningssituationer med barngrupp. I intervjuer angavs svar från förskollärarna angående deras arbete med digitala tekniker i språkutvecklande undervisning och efterföljande observationer av undervisning i barngrupp gav stöd till förskollärarnas intervjusvar. Det identifierades även pedagogiska mervärden genom användning av digital teknik i språkutvecklande undervisning både genom intervjuer och observationer. Resultatet visade att de intervjuade förskollärarna använder digitala verktyg som ett komplement till analoga verktyg och för att addera något nytt till miljön, vilket fångar barnen och leder till att språkutvecklande undervisning kan bedrivas med ett större fokus hos barnen. Vidare gjordes kopplingar mellan resultat och tidigare forskning som presenteras i diskussionsdelen. Delen som knyter ihop arbetet är slutsatsen och som avslutande del reflekteras av författarna för vidare forskning.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn.Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknikResultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare. Användandet av surfplattan skiljde pojkar och flickor åt. Pojkarna tyckte om att spela ”snabba” spel där det hände saker. Flickorna spelade helst spel som var lugnare och innehöll exempelvis bokstäver.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi utförde även observationer då observationer var den enda möjliga tekniken för att se vad de små barnen ville förmedla eftersom de inte har börjat tala än och saknade förmågan till verbal kommunikation. Under vår studie av förskolorna har vi även skrivit dagbok för att samla information. Utifrån resultatet av vår undersökning ser vi hur lärplattan används. Lärplattan är ett verktyg som förenklar pedagogernas och barnens arbetssätt med att dokumentera verksamheten, att se barnens utveckling och intressen. Vi ser ett professionellt arbetssätt kring användandet av den digitala tekniken då pedagogerna hade ett syfte med aktiviteterna kring lärplattan. Men vi anar att det kan finnas vissa faror om barnen får ”fri tillgång” till lärplattan. Det finns forskning som tyder på ”för mycket skärmtid” kan vara skadlig för barnen. De rörliga bilderna och ljuden tilltalar många sinnen hos barnen därför måste vi pedagoger vara observanta och ibland begränsa barnens ”skärmtid”. För oss är det viktigt att man har ett syfte med den digitala aktiviteten och att man som pedagog visar vägen mot nya kunskaper tillsammans med barnen. Pedagogerna bör införskaffa sig en viss förkunskap om lärplattans möjligheter och vilka appar som kan utveckla barnens lärande på ett lustfyllt och nyfiket sätt. För oss är lärplattan är ett multimedialt verktyg med många möjligheter i förskolan – både för pedagogerna och för barnen.

Studiens syfte var att analysera förskollärares konstruktioner av digital teknik i relation till språkutvecklande undervisning. Initialt studerades litteratur som behandlar utbildning, undervisning, digital teknik och språkutveckling. Vidare bygger studien på en fokusgruppsdiskussion med fyra förskollärare. Detta är en kvalitativ studie med innehållsanalytisk ansats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet indikerar vikten av medvetenhet om hur språktillägnande går till, vikten av medvetenhet kring konstruktioner av den digitala teknikens roll samt vikten av en vilja att förändra, en stöttande omgivning samt god och gedigen kompetensutveckling. / ULF-projekt

Det har under de senaste åren alltmer blivit fokus på elever med olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). En fråga som man då kan ställa sig är vad kemilärare gör i klassrummet för att vara dessa behjälpliga så långt som det är möjligt. Skollagen och läroplaner är tydliga med hur elever med NPF ska ges stöd inom ramen för skolans arbete. Syftet med denna studie är att belysa hur kemilärarna beskriver utmaningar de möter när de undervisar elever med NPF, hur de uppfattar situationen i klassrummet och vilka hjälpmedel som står till förfogande och som används för att på ett professionellt sätt hjälpa elever med NPF. För att få en bild av omfattningen och vilka metoder, anpassningar och vilka digitala verktyg som används i klassrummet har en enkät sammanställts där lärare har getts en möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Resultaten visade att kemilärare upplever flera utmaningar såsom säkerhet och risk under laborationer, störande beteende, rörig miljö, bristande koncentration och uppmärksamhet hos elever med NPF. Tyvärr visar resultaten att kemilärare inte ges möjlighet att göra tillräckliga anpassningar för elever med NPF på grund av brist på pedagogiska resurser, tid och stora elevgrupper. Studien visar också att kemilärarna som besvarat enkäten inte använder specifika metoder eller digitala verktyg för elever med NPF. Lärare använder däremot metoder som tex små och strukturerade uppgifter generellt för hela klassen. Framtida forskning kan ta sikte på att inkludera även skolledning som är de som har ansvaret för skolans arbete, utbildning av lärare inom området och budget.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om fenomenet digital teknik och dess betydelse i förskolan. Detta görs genom att försöka ta reda på vilket sätt förskollärare beskriver att digital teknik används med barnen på deras respektive förskolor och hur de resonerar kring begreppet digital kompetens. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografiskt inspirerad ansats, där vi urskilt förskollärarnas olika uppfattningar som presenteras i form av kategorier. Resultatet visar att den digitala tekniken är etablerad och har en betydelse i förskolan men att det finns en viss osäkerhet kring denbland förskollärarna samt ett behov att försvara användningen av den. Det framkom även en uppfattning om att digital teknik alltid måste ha ett lärandesyfte. Studiens slutsats är att digital teknik underlättade i verksamheten och i undervisningen men att det behövs en större förståelse för begreppet digital kompetens och vad detta kan innebära i förskolan.

The digitalization has provided the retailing business with a wide range of technologies and systems that has made it possible for retailers to connect with customers and do businesses in a new and efficient way. However, the new advanced technology has also provided some challenges such as higher competition and new demands from the customer. Since the customer is a vital part of the retail business and technology has become a big part of people and businesses everyday life, this study aims to create a richer understanding of the importance of digital technology for managing customer relations in the retail sector. By conducting interviews with owners and part owners of retail businesses the study was able to get an insight of their view on this matter. The result shows that the technology does not play the primary role but can be applied as an extension to the physical meeting and facilitate parts that constitute good customer relations.

Inledning Den digitala tekniken är i ständig utveckling, samhället är idag mer digitaliserat och den digitala tekniken används på ett helt annat sätt än tidigare. Läroplanen har reviderats med tydligare må lgällande användandet av digital teknik och det har blivit obligatoriskt för förskollärare att arbeta med digital teknik. Vår studie baseras på den sociokulturella teorin, där barn lär sig i sociala sammanhang tillsammans med andra. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur verksamma förskollärare arbetar med digital teknik i förskolans vardag för att främja barns utveckling och lärande. Vi vill också ta reda på vilken digital teknik som används på de utvalda förskolorna samt vilket förhållningssätt förskollärare har till digital teknik. Metod För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av den kvalitativa metoden och semistrukturerade intervjuer. Vårt urval består av sju förskollärare på fyra olika förskolor. Vi har gjort ett slags bekvämlighetsurval som kallas för snöbolls- eller kedjeurval. Resultat Vårt resultat visar att det finns ett varierat förhållningssätt till digital teknik. Förskollärarnas upplevelser är att det finns både positiva och negativa förhållningssätt. Resultatet visar också att förskollärarnas eget intresse styr undervisningen kring digital teknik. Artefakter som majoriteten av förskollärarna använder sig av är Ipad och projektor. Ett fåtal förskollärare använder sig av Penpals, smartboard och blue-bot/ bee-bot. Resultatet visar även att samtliga förskollärare använder digital teknik mest till dokumentation. Samtliga förskollärare arbetar i olika gruppkonstellationer för att utveckla barns lärande.

Syftet med föreliggande arbete är att fördjupa kunskapen om förskollärares användning av digitala verktyg i arbetet med att främja barns språk- och kommunikationsförmåga i förskolan. Studien grundar sig på intervjuer med sju förskollärare på olika förskolor med olika ålder, bakgrund, kön, etc. Studiens metodologiska anslag är kvalitativ intervju och tematisk analys. Resultatet av studien påvisar att digitala verktyg anses som en viktig del av verksamheten och som avsevärt gynnar barns språk- och kommunikationsutveckling. Slutsatsen är att förskollärare har goda kunskaper i användandet av digitala verktyg men att det föreligger hinder i form av bristande kompetens och bristfällig utrustning för användandet i det vardagliga arbetet.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa på hur publiken förvaltar denna delaktighet under föreställningstillfället.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av föreställningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer återfinns en analys av det textmaterial som publiken får möjlighet att skapa under föreställningstillfället.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mångfacetterade innehåll och funktion. Detta är nödvändigt för visa på begreppets variationer beroende på i vilken forskningskontext det används och vidare för att ringa in på vilket sätt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsättningen.Antigones dagbok är utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp när publiken närmar sig de i förväg bestämda spelplatserna. För att publiken ska kunna orientera sig tar de hjälp av den karta som visas i telefonens display samt de röster och den musik som spelas upp. Efter varje ljudscen ställer huvudkaraktären Antigone en fråga till publiken. De svarar på dessa genom att skicka sina svar som sms. Kommentarerna går att läsa direkt i displayen och kan få betydelse för tolkningen av föreställningen. I uppsatsen diskuteras dels hur publiken är delaktig genom att replikera skriftligt på frågorna. Därtill diskuteras hur iscensättningen låter publiken vara medskapare av uppsättningens helhet. De unga åskådarna måste själva tillskriva karaktärerna attribut eftersom dessa aldrig syns utan enbart finns i ljudscenerna. Publiken har också till uppgift att ta ställning till vad, i den offentliga miljön, som ska utgöra föreställningens scenrum. Till skillnad från föreställningar i teatersalonger med specifik scenografi och rekvisita blir det publikens uppgift att skapa föreställningens fiktiva rum utifrån det offentliga rummet som omger dem.I receptionsstudien är det tydligt att publiken gillar denna digitala och utmanande iscensättning. Den unga publiken visar sig ha vissa svårigheter att ta till sig historien om Antigone. Samtidigt är det tydligt att den stora behållningen inte är föreställningens berättelse utan formen. Eleverna i receptionsstudien framhåller närheten till karaktärerna och platserna som skapas under föreställningshändelsen; de känner sig snarare som aktörer än som åskådare. Formen erbjuder också en mer tillåtande miljö där elevernas är mer aktiva som åskådare än passiva. Detta visar sig har positiva effekter på elevernas upplevelser.Mest uppskattat är föreställningens digitala verktyg. Det tillåter publiken att göra avtryck i produktionen. Förutom att svara på frågorna som ställs och dela med sig av sina perspektiv använder eleverna tekniken för att lämna omdöme på föreställningen och kommentera sin upplevelse.