Problemlösningsförmågan är en viktig matematisk förmåga. Den har en särställning i styrdokumenten då den både är en förmåga och samtidigt ett medel för undervisningen då problemlösning oftast testar flera andra förmågor samtidigt. Målet med att undervisa genom problemlösning är att eleven ska få djupare förståelse för matematiken. För att kunna ha en framgångsrik undervisning och få eleverna att ta en mer aktiv roll i lärandet anses formativ bedömning vara nyckeln till det. Formativ bedömning är ett koncept med en rad processer och beprövade tekniker som främst utvecklar elevernas problemlösningsförmåga. Tidigare forskning har visat att formativ bedömning är nytt och långt ifrån ett bearbetat koncept i skolorna. Forskning har också visat att digital teknik ökar effektiviteten och göra lärandet synligt för eleverna i samband med formativ bedömning. Genom intervjuer med sex lärare i två olika skolor i nordöstra Skåne visar denna studie att konceptet formativ bedömning fortfarande inte är bearbetat. Trots att lärarna har en del kunskaper om det, finns det inget som tyder på att de ser konceptets helhet och vilka effekter den ger för elevernas lärande och klassrumsdynamiken. Lärarna är inte heller alltid medvetna om att digital teknik, om den används rätt, ökar effektiviteten och gör lärandet synligt för eleverna.

I förskolans läroplan står det att verksamheten ska utveckla hos barnen ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Inom forskning används begreppet kritisk digital literacy för att definiera förmågan att kunna kritiskt granska digital teknik och media. Forskning om detta inom en svensk förskolekontext är dock begränsad. Syftet med studien är därför att generera kunskap om hur förskollärare uppfattar kritisk digital literacy och hur detta påverkar hur de utformar och utför sitt pedagogiska arbete rörande det. Detta genom att använda konstruktivistisk grundad teori som metodologi och intervjuer med förskollärare. Den grundade teorin Kritiskt reflektionsarbete inom ett avgränsat digitalt landskap har konstruerats. Den visar att förskollärarna uppfattar kritisk digital literacy som att kritiskt reflektionsarbeta (kritiskt innehålls- och teknikgranska). Faktorer som påverkar deras uppfattningar är en reflektionsstyrning (följa direktiv samt kollegialt samarbeta). Detta formar ett avgränsat digitala landskap och utifrån det utför de en förskoleundervisning i källkritik, nätetik och teknikgranskning. De arbetar med barnen källkritiskt genom att 1) internetsöka, 2) bild- och filmmanipulera samt arbetar de med 3) nätetik genom dokumentation och produktion och en 4) generell kritisk teknikgranskning. En slutsats som dras är att det pedagogiska arbetet rör sig inom en risk- och möjlighetsdiskurs. Exempelvis tar en del förskollärare till olika strategier för att ”våga” involvera barnen i internetsökningar.

Med den ständiga digitala teknikens utveckling och framgång har teknologin fått en större del i både vuxnas och barns utbildning. Sedan 2018 har begreppet digitalisering implementerats i läroplanen, men eftersom digital teknik är ett relativt nytt område inom förskolan finns det därför inte så mycket befintlig forskning kring detta ämne och då specifikt kring pedagogernas roll och arbetssätt med digitalisering. Syftet med studien är därför att undersöka den digitala teknikens roll i förskoleverksamheten. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: "Hur används digital teknik i undervisningen i förskolans verksamhet, hur ofta och på vilket sätt?", "Finns det skillander med kompetens i digital teknik bland erfarna pedagoger kontra nyexaminerande förskollärare?" och "Hur påverksas kvalitén på förskolans digitala kunskaper av pedagogernas kompetens?".  För att besvara studeins frågeställningar har vi använt oss av triangulering med på kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av det teoretiska persepktiven läroplansteori, det sociokulturella perspektivet, likvärdighetsperspektivet samt pedagogisk kvalité. Vid inblick i både enkät och intervjuer kan det urskiljas att alla som har medverkat i studien använder sig av den digitala tekniken tillsammans med barnen i utbildningssyfte. Utifrån det insamlade materialet visar resultatet att uppemot hälften av alla som deltagit i studien inte blir erbjudna någon form av fortbildning kring digitalisering av sin arbetsgivare och känner därför behovet av kompetensutveckling kring de digitala teknikerna.

Detta examensarbete syftar till att bidra till kunskapen kring hur digitaliseringen kan stötta arbetet på byggarbetsplats utifrån yrkesverksammas egna perspektiv. Digitaliseringen har under de senaste åren ökat kraftigt i samhället men trots det upplevs byggbranschen, speciellt byggskedet, ligga efter på digitaliseringsfronten. I detta arbete beaktas därför hur yrkesverksamma själva upplever att de stöttas av digital teknik i sin arbetsvardag och vilka behov de har av ytterligare digitala stöd. Deras tankar kring vilka förutsättningar och hinder som finns för en ökad digitaliseringsgrad på byggarbetsplats har identifierats och sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning. Examensarbetet bygger på empiriska data från 12 intervjuer med respondenter aktiva vid olika byggföretag runt om i norra Sverige, som vid intervjutillfällena arbetat som yrkesarbetare eller med byggplatsledning. Som stöd för arbetet har följande frågeställningar legat till grund: Hur kan digitala verktyg och hjälpmedel stötta arbetet på byggarbetsplats och hur upplever yrkesarbetare och platsledning själva att de stöttas, eller kan stöttas, av sådan teknik? Vilka förutsättningar finns för att dra nytta av digital teknik ytterligare? Vilka slags hinder kan identifieras och vilka förändringar (i arbetsuppgifter och ansvarsområden) måste ske för att digitaliseringsgraden på byggarbetsplats ska öka? Slutsatsen från denna studie är att yrkesverksamma, både yrkesarbetare och byggplatsledning, upplever att de drar nytta av de möjligheter som digitaliseringen har att erbjuda och att de flesta upplever ett behov av att stöttas ytterligare av digitala verktyg och hjälpmedel i vissa arbetsområden. En viktig förutsättning om man vill nyttja möjligheterna som kommer med sådan teknik i en högre grad är att olika typer av förändringar genomförs inom företaget. Beroende på vilken typ av förändring som ska genomföras, så finns olika förutsättningar för att lyckas, och olika aspekter att ta med i beräkningarna. Somliga förändringar förutsätter att man ser till hinder och/eller förutsättningar som direkt kan kopplas till själva tekniken, somliga kräver i stället att sociala faktorer, såsom personlig inställning placeras i fokus, medan andra förändringar kräver att man identifierar de resursmässiga förutsättningar som kan ha en inverkan på resultatet. För att förändringar som genomförs, eller ska genomföras, ska kunna nå lyckade/önskade resultat är det en förutsättning att ta hänsyn till både organisationens och individernas förändringsperspektiv. Den faktor som i detta arbete identifierats som det största hindret är kunskapsbrist/kompetensbrist. Antingen kompetensbrist för själva användningen av tekniken eller kunskapsbrist för förståelsen av nyttan med förändringen som företagen implementerar. En gemensam förutsättning för företag inom byggbranschen är därför att investera i utbildningoch att planera in tid för att arbeta med teknisk implementering. Detta eftersom kunskapsbrist/kompetensbrist, oavsett orsaken till sådan, framgått som en av de största faktorerna som utgör hinder för en digitaliserad byggarbetsplats. / The purpose of this master’s thesis is to contribute to the knowledge with reference to how digitalization can support the work on the construction site, from the workers’ point of view. Digitalization is a field which in recent time have increased substantially in society, but which nevertheless seems to fall behind other branches of industry, especially when considering the construction phase. This study therefore takes into account the workers’ own experiences regarding how digital technology can support the professionals and what need they have of extending the amount of digitalization to improve and enhance the everyday work on the construction site. Their thoughts on existing obstacles and prerequisites regarding an increased degree of digitalization on the construction site have been identified and later analysed alongside previous research in the field. The master’s thesis is built upon empirical data from 12 interviews with 12 interviewees - from different construction companies in the northern parts of Sweden - active in the field. The interviewees did at the time of the interviews attain roles either as carpenters or in some managerial position. Following questions have posed as support during the study: How can digital tools and means aid the work that takes place on the construction site and how does the active professionals themselves perceive the support, or possible support, of such technology?  What prerequisites are required as prior conditions for the further usage of digital technology? What kinds of obstacles can be identified and what types of changes (in tasks and areas of responsibility) are necessary in order for the degree of digitalization to increase on the construction site?  The conclusion made from this study is that professionals in the field – both carpenters and professionals with managerial positions – experience positive contributions from the digitalization in their working environment and that they are in need of further usage of digital tools in regard to some work areas. One important prerequisite in order to profit from such technology is to implement certain types of changes in the organization. Depending on what kind of change one wish to conduct – there are different prerequisites to succeed, and different key elements to take into consideration. Some changes require a focus on the technology itself, others require a deeper understanding of the social processes underlying the development and enactment of certain changes, whilst some call for the identification of necessary resources in terms of time and cost. In order for the conducted changes - or the changes that are in the phase of being conducted - to reach their full potential it is of utmost importance to consider both the organizational and social perspectives of change in professional work.   The main obstacle identified in this study relates to a lack of knowledge. Either a lack of knowledge for the usage of the technology itself, or in understanding the usefulness as a product of the implemented changes. It is thus a common prerequisite for organizations to invest in education and to dedicated and schedule the amount of time necessary for such technical implementation. Hence a lack of knowledge – regardless of the cause – appears to be one of the main obstacles for a digitalized construction site.

Sedan juli 2019 har nya IKT-mål inskrivits i förskolans läroplan. Få studier har dock utförts om IKT-undervisning i förskolan dvs. undervisning med och om IKT. Av dessa studier berörs dessutom sällan de yngsta förskolebarnen (1-3-åringar). I den tidigare forskningen framkommer det att flera faktorer påverkar IKT-undervisningen såsom pedagogers förhållningsätt. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka föreställningar som finns hos pedagoger i förskolan om IKT-undervisning för de yngsta barnen, samt deras och barnens roll i undervisningen. Därtill pedagogernas styrning av den. Genom en diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger har detta utforskats. Resultatet antyder att IKT-undervisningen konstrueras av pedagogernas föreställningar om IKT, barn, ålder och omsorg. Det framträder två roller som pedagogerna tillskriver sig: den vägledande pedagogen och den bestämmande pedagogen. Medan de yngre barnen tillskrivs roller som: digitalt infödd, i behov av skydd och kompetent men fortfarande liten. Pedagogernas styrning har sedan analyserats utifrån detta, vilket bildat två dominerande diskurser: den (digitalt) framtidsorienterade diskursen och den institutionella diskursen - en del av legitimitetsprocessen av IKT-undervisningen. Den övergripande slutsatsen är att pedagogerna styr utifrån tanken om ”barns bästa” och att IKT-undervisningen är fortfarande ”under konstruktion”. Den omförhandlas men beskrivs ha en given plats i verksamheterna, vilket uttrycks behövas i ett digitalt samhälle.

I samband med att digital teknik har blivit en integrerad del av samhället, riskerar äldre som saknar praktisk erfarenhet och kunskap om teknik att hamna i ett ofrivilligt utanförskap. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer är målet med studien att undersöka vilka faktorer som påverkar äldre över 65 års tillgång till, och förmåga att behärska digital teknik. Syftet är att bidra med en ökad förståelse för vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för att äldre ska bli inkluderade i den digitala vardagen. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analysmetod med utgångspunkt i domesticeringsteorin, den digitala klyftan och capability approach. Resultatet visade att tillgång till digital teknik varierade beroende på olika faktorer och att dessa var avgörande för vilken möjlighet de äldre har att påverka sin livssituation. Sociala resurser i form av sociala kontakter och IT-hjälp var de faktorer som framträdde som mest betydelsefulla. Det har däremot genom studien konstaterats att sociala kontakter behöver kunna hjälpa den äldre med digital teknik för att utgöra en användbar resurs.

Studiens syfte är att öka kunskapen om förskollärares digitala kompetensutveckling. I bakgrunden beskrivs vikten och behovet av förskollärares digitala kompetensutveckling och vad adekvat digital kompetens innebär för förskollärare. Därefter presenteras ett antal tidigare studier om faktorer som påverkar förskollärare/lärares kompetensutveckling i olika länder, inklusive Sverige. Bakgrunden och tidigare forskning visar att det finns en brist på kvalitativa forskningsstudier om förskollärares digitala kompetensutveckling i Sverige, trots att det finns ett stort behov av att utveckla förskollärares digitala kompetens här och nu. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskollärare om deras förhållningssätt och erfarenheter av digital kompetensutveckling. Innehållsanalys har använts under bearbetnings- och analysprocessen. Sedan har studiens resultat analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet av vår studie visar att förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av digital kompetensutveckling varierar. Förskollärarna skiljer sig åt i sin autonomi i relation till digital kompetensutveckling. Olika utvecklingsmodell framkom i alla de erfarenheter av digital kompetensutveckling som de åtta förskollärarna beskrev. Ett viktigt resultat visar att det kollegiala lärandet spelar en viktig roll för förskollärarnas digitala kompetensutveckling. Dessutom finns det möjligheter och utmaningar i de digitala kompetensutvecklingsprocesserna. Resultatet visar att förskollärarna använder olika strategier för att hantera dem. Resultatet visar även att det är viktigt att rektorer och förskollärare strävar efter att skapa dialog för att utveckla en gemensam förståelse om digital kompetensutveckling.

No description available.

Det är från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som uppsatsen tar upp frågan om hur generationer av unga och -gamla framhäver sin identitet med digital teknik på Hallands konstmuseum. Utifrån den yngre generationens sätt att använda sig av digital teknik, baserad på tidigare forskning har en jämförelse gjorts mot hur den äldre generationen framhäver sin identitet med digital teknik på Hallands konstmuseum. Den data som samlades in består av tolv dagars observation och deltagande observation samt en enkätundersökning på plats. Resultatet av analysen, antyder att sättet som generationerna fotografera såsom att dela och komponera sitt fotografi kan ha en påverkan på vart deras sociala nätverk historiskt sett har befunnit sig i, antingen i det fysiska eller digitala rummet.

The purpose of the study is to investigate how the library's activities for digital assistance support older participants in learning to use digital technology. The libraries role in counteracting digital exclusion is investigated. To investigate this, both the participants and the staff who lead the activities were interviewed. Ten interviews of the users and four interviews of the staff were conducted. The results show that the participants have two main purposes of attending the activity: learning more about digital technology and socializing. More funding would be needed to further develop the activities. Practical exercises is positive for the participants learning. The knowledge of digtal technology vary between participants, and it would be beneficial if there were different levels of difficulties on the activities. In order for the staff to provide optimal guidance, their knowledge about different operating systems should improve. In addition, it may be an advantage if the participants receive information about smart technology, which can solve a common problem. Libraries play an important role in reducing the digital gaps. If the activites that strive to reduce the digital divide ended, it would enlarge the digital divide. The libraries are the top organisation that strive to counter digital divide.