The purpose of this study is to highlight how police officers in Sweden who work on patrol duty experience competence development, with a deeper focus on their digital competences. To do this, a qualitative study has been carried out in the form of a thematic analysis of published writings and interviews with two patrol duty police officers. Theoretical perspectives used in the study were adaptive and developmental learning and communities of practice. The results of the study show that police officers have access to formal and informal methods to develop their skills. The formal methods consist mainly of education, while the informal methods are largely about knowledge sharing among colleagues. It is also noticeable that the increasingly digitalised world has changed the way the police authority works, both in how to counteract crime with the help of digital tools and strengthening the public's trust in the police through social media. There are some differences between how the interviewees experienced the priorities for competence development compared to published writings, where the texts emphasized the importance of digital competences while the interviewees rather feel an increased will to improve, for example, communication and evaluation. Improvements can be made in how to efficiently develop police officers' skills, but this is an ongoing process and considering changes in the world around us, it is a complex job. / Syftet med denna studie är att belysa hur poliser i Sverige som arbetar i yttre tjänst upplever kompetensutveckling, med ett fokus på deras digitala kompetenser. För att göra detta har en kvalitativ undersökning genomförts via en tematisk analys av officiella skrivelser samt intervjuer med två poliser som arbetar i yttre tjänst. Teoretiska utgångspunkter som användes i studien var anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande och praktikgemenskaper. Resultatet av studien visar att poliser har tillgång till formella och informella metoder för att utveckla sina kompetenser. De formella metoderna består främst av utbildningar medan de informella handlar till stor del om kunskapsdelning bland kollegor. Det märks även att den alltmer digitaliserade världen har förändrat hur Polismyndighetens arbete ser ut, både i hur man motverkar brottslighet med hjälp av digitala verktyg och förstärker allmänhetens förtroende för poliserna genom sociala medier. Det finns vissa skillnader mellan hur intervjupersonerna upplevde prioriteringarna för kompetensutveckling jämfört med officiella skrivelser, där texterna betonade vikten av digitala kompetenser medan intervjupersonerna framhäver en ökad vilja att förbättras inom exempelvis kommunikation och utvärdering. Det kan göras förbättringar i hur man arbetar med att utveckla polisers kompetenser, men detta är en ständigt pågående process och med tanke på omvärldsförändringar så är det ett komplext arbete.

Datum:                                             2024-05-29 Nivå:                                                 Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution:                                       Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:                                       Tara Eliassi                              Tina Modarresi                                                                                              (xx/xx/xx)                                (xx/xx/xx)                                         Titel:                                                Generationsbaserade skillnader i digital kompetens på arbetsplatser; en                                                                  kvalitativ studie som undersöker skillnader i digital kompetens mellan                                                           Generation X och Generation Z samt ledares hantering av dessa. Handledare:                                    Konstantin Lampou  Nyckelord:                                       Digital kompetens, Generation X, Generation Z, Ledarskap, Digital teknik,                                                           Generationsskillnader Forskningsfrågor:                           Vilka skillnader finns det i digital kompetens mellan Generation X och                                                           Generation Z på arbetsplatser? Hur hanterar ledare skillnaderna i digital                                                           kompetens mellan generationerna? Syfte:                                                Syftet är att undersöka och kartlägga de skillnader som finns i digital                                                           kompetens mellan Generation X och Generation Z på arbetsplatser, samt                                                           undersöka hur ledare hanterar dessa skillnader. Genom att identifiera och                                                           förstå de specifika digitala färdigheterna och förväntningarna hos dessa                                                           två generationer, ska studien även bidra med insikter om hur ledare                                                           hanterar dessa. Metod:                                             Studien bygger på abduktiv ansats och är av kvalitativ metod. Empiri har                                                           insamlats genom tio semistrukturerade intervjuer. Slutsats:                                           Studien har funnit att Generation X i större utsträckning föredrar                                                             traditionella arbetsmetoder, medan Generation Z föredrar snabb digital                                                            kommunikation. Ledare behöver vara öppna och anpassningsbara för att                                                            kunna skapa en inkluderande arbetsmiljö som möter båda generationernas                                                             olika behov.

Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares reflektioner avseende deras didaktiska överväganden, ansvar och kompetens i sammanhang där digital teknik ingår i förskoleundervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellet perspektiv, vilket  innebär att människors kunskap ohc förståelse formas genom sociala interaktioner och kulturella kontexter, där olika artefakter och verktyg, som språk, spelar en stor roll. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra yrkeverksamma  förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visar  att förskollärarna betraktade digital teknik som ett pedagogiskt verktyg  och inte som  en enkel lösning för att hålla barnen sysselsätta. Förskollärarnas  besrkivningar visar att de planerade undervisning/aktiviteter utifrån de mål de önskade  uppnå för barnens lärande, vilket  kan innbärar en användning  av digitala eller analoga  verktyg. Förskollärarna betonade att det centrala för användning av digital teknik var att det bidrar till barnens utveckling och lärande. Enligt förskollärarnas beskrivningar var kunskap, kompetens och nyfikenhet om digital teknik avgörande för hur de digitala verktyg kunde användas i undervisningen.

Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken typ av stöd digital teknik kan ge elever som ska förstå och tolka ett matematiskt problem. Att förstå och tolka matematiska problem inbegriper ofta förmågan att kunna läsa och förstå en text. Unga elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling har ofta svårigheter med läsförståelsen. Digital teknik kan ge eleverna stöd vid tolkning och förståelse för ett matematiskt problem genom att mediera den kunskap som är absolut nödvändig för att kunna lösa problemet. De olika typerna av stöd som har identifierats används på olika sätt fast med samma syfte, att hjälpa elever att förstå ett matematiskt problem. Även om användandet av digital teknik har visat flera olika typer av effekter på elevers problemlösningsförmåga så går det att urskilja en positiv trend. Den digitala teknik som har studerats har till största del bidragit till positiva effekter och endast en studie har uttryckt en negativ effekt på elevers förmåga att lösa problem. / This systematic literature study aims to examine which types of support digital technology can offer students when they are presented to a mathematical problem. To fully understand a mathematical problem, it often requires the ability to read texts. Young students in the beginning of their reading and writing development often shows a lack of reading comprehension. Digital technology can offer students support while solving mathematical problems by mediate the most essential parts of the problem. The various kinds of support that have been identified are all used in separate ways but with the same purpose; helping students to understand a mathematical problem. Even if the use of digital technology has shown several types of effects, on students ability to solve mathematical problems, a positive trend can be distinguished. Only one study has shown a negative effect on students ability to solve mathematical problems.

Vi lever i en digital värld och teknologin har blivit en fundamental del av samhället och en viktig del i människors liv. Digitaliseringen gör organisationer mer produktiva och innovativa. Den digitala tekniken skapar nya sätt att utföra arbeten på och organisationer använder sig av digital teknik för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Organisationer har påbörjat denna omvandling av organisationens och medarbetarens digitala miljö genom att integrera den teknik som medarbetarna använder sig av.    Syftet med studien var att genom ett enskilt fall förklara hur en verksamhet utifrån ett användarperspektiv och organisationens förutsättningar kan utveckla sin digitala teknik i avsikt att stödja en inre effektivitet.   Studien använde sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysformen grundades i jämförelser mellan de numeriska värden som framkom i svaren och den kvalitativa analysen utgick från en induktiv ansats och avsåg ge en djupare holistisk förståelse över det som undersöks. För att beskriva den kvalitativa analysen användes en modell av Elo och Kyngäs. Datainsamlingen för studien har varit enkäter, information har också inhämtas från informanter via observation. Urvalet som användes var bekvämlighet- och representativt urval.   Det går att konstatera från studiens resultat att det är viktigt att ta hänsyn till krav och förväntningar från användarna för att de ska bli nöjda med de system som de använder. Dessa krav och förväntningar visade sig vara ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. Det finns en viss integration mellan de flesta av systemen i studerad organisation, men inte alla. Vilket är ett område som verksamheten skulle kunna titta närmre på genom att integrera alla systemen med varandra. Organisationen har en bra grund att stå på för att kunna arbeta mot dessa krav och förväntningar och få en ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. För att lyckas behöver organisationen bland annat söka kunskap över organisationsgränsen, införa en digital strategi och involvera användaren för en mer precis bedömning av användarens krav och förvänt-ningar.

Bakgrund: Sverige har en av de största andelarna äldre i världen. Fler lever längre med kroniska sjukdomar, vilket ger en ökad efterfrågan på vård. Andelen personer med hjärtsvikt ökar. Digital teknik kan bli en viktig länk mellan patient, anhörig samt hälso- och sjukvården. Ökad användning av digital teknik i hälso- och sjukvården kan underlätta för patienter med kronisk sjukdom och leda till en bättre livskvalitet. Självmonitorering i hemmet ger en snabb indikation på försämring, leder till färre akutbesök och inläggningar samt minskade vårdkostnader. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av självmonitorering i hemmet utifrån den äldre patienten med hjärtsvikt och anhörigas perspektiv. Metod: För att besvara studiens syfte och problemområde valdes en kvalitativ studie med induktiv design. Material inhämtades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom kvalitativ analys enligt Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: I studien deltog sju äldre med hjärtsvikt och sex anhöriga. Deltagarna självmonitorerade i hemmet med hjälp av en mobil plattenhet. Analysen resulterade i tre kategorier. Aspekter av trygghet och otrygghet i samband med självmonitorering, självmonitorering ett stöd till egenvård samt självmonitorering ett stöd till att bli en partner i vården men också ett ansvar. Slutsats: Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med en ökande äldre befolkning där fler lever längre med kroniska sjukdomar. Patienten behöver bli mer delaktig samt behöver ta ett större ansvar för den egna vården. Studiens resultat pekar på att äldre patienter med hjärtsvikt och deras anhöriga genom självmonitorering i hemmet upplever trygghet, beskrivs få en ökad kunskap om sin sjukdom och behandling samt tar ett större ansvar för sin hälsa genom att utföra avancerad egenvård i hemmet. / Background: Sweden has one of the highest proportions of older people in the world. More people live longer with chronic diseases, which increases the demand for care. The proportion of people with heart failure is increasing. Digital technology can become an important link between patient, relative and healthcare. Increased use of digital technology in healthcare can help patients with chronic illness and lead to a better quality of life. Self-monitoring in the home provides a quick indication of deterioration and leads to less emergency visits and admissions as well as reduced healthcare costs. Aim: The aim was to describe the experience of self-monitoring in the home based on the elderly patient with heart failure and the relative's perspective. Method: A qualitative study with inductive design was chosen to answer the study's purpose and problem area. Data was obtained through semi-structured interviews, and analysed using qualitative analysis according to Malterud's systematic text condensation. Results: Seven elderly patients with heart failure and six relatives participated in the study.  Participants self-monitored in the home using a mobile device. The analysis resulted in three categories. Aspects of security and insecurity related to self-monitoring, self-monitoring provides support for self-care and self-monitoring a support to become a partner in care but also a responsibility. Conclusion: Health care is facing major challenges with an increasing ageing population where more people live longer with chronic diseases. The patient needs to become more involved and need to take greater responsibility for their own care. The results of the study indicate that elderly patients with heart failure and their relatives through self-monitoring in the home experience security, are described to gain an increased knowledge of their disease and treatment and take greater responsibility for their health by performing advanced self-care at home.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om förskollärare, förskollärarstudenter och vårdnadshavares attityder till digitalisering och vilka konsekvenser dessa får för arbetet med digital teknik i förskolan. Arbetet med digital teknik är komplext och trots att flera satsningar och projekt har genomförts genom åren visar resultat att dessa inte gett önskade effekter.  Arbetet använder en kvalitativ innehållsanalys som metodologisk ansats. Sammanlagt har tolv semistrukturerade intervjuer gjorts varav fyra med förskollärare, fyra med förskollärarstudenter och fyra med vårdnadshavare.  I resultatet framgår det att många av respondenterna upplever att den digitala tekniken finns överallt i samhället och mer eller mindre tvingar medborgarna att använda denna för att kunna delta i samhället. Många beskriver också en känsla av förlorad kontroll. Det råder en rädsla inför att arbeta med digital teknik och att digitala verktyg är ömtåliga och kräver god kunskap för att kunna arbetas med. Riskerna med digital teknik som förs fram i nyhetsrapporteringen och samhällsdebatten påverkar attityden till digitalisering negativt vilket får konsekvenser för arbetet med digital teknik i förskolan. Även de mest positiva bland respondenterna är noga med att påpeka att det finns faror med digital teknik. Det efterfrågas mer relevant utbildning och stöd för att känna sig bekväm med den digitala tekniken. För att detta ska bli möjligt krävs en utbildning som är relevant i den kontext förskollärarna arbetar i. Det är viktigt att det finns tydliga riktlinjer över hur den digitala tekniken ska implementeras i undervisningen då läroplanen numera kräver att alla ska jobba med det.

På uppdrag av företaget Soleil IT ska denna uppsats redogöra för användning av digital IT teknik inom byggindustrin baserat på tre grundläggande behov: intern kommunikation, samarbete och dokumenthantering. Uppsatsens syfte fokuserar på hur företag inom byggindustrin kommunicerar och samarbetar internt samt hur de hanterar dokument i nuvarande läge och vad för IT-lösningar de använder och varför dessa IT-lösningar används. Empirin som ligger till grund för uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer av nyckelpersoner från fem byggföretag. Resultatet visar att företag i studien som använder telefon och mejl som primära digitala kommunikationsplattformar för att kommunicera internt på företaget och att de utför fysiska möten. Samtliga företag använder sig av videokonferensprogram för att samarbeta och kommunicera med flera personer samtidigt och att möten fortfarande kan genomföras digitalt och platsoberoende. Samtliga företag som har implementerat intranät presenterar en rad fördelar för den interna kommunikationen samt dokumenthanteringen genom effektivare kommunikationsmöjligheter samt smidigare tillgång och hantering av dokument.

Tidigare studier har granskat vilka svårigheter lärare har med integrering av digitala verktyg i sin undervisning. Studierna visar att många lärare som ofta använder sig av modern teknik utanför skolan och kan hantera det på hemmaplan, inte vet hur det ska användas som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg. De visar också att det finns en koppling mellan användandet av digitala verktyg i undervisningen och biologisk ålder på läraren. En studie visar att äldre lärare har mindre erfarenhet och sämre självförtroende i användandet av digitala verktyg i jämförelse med yngre lärare. Detta togs som inspiration då den här undersökningen, istället för att undersöka yngre respektive äldre lärares användning av digitala verktyg, är att undersöka engelsklärares användning av digitala verktyg i anslutning till antalet år de varit yrkesverksamma. En kvantitativ studie utfördes i form av en webbenkät som skickades ut till en grupp på Facebook där majoriteten av medlemmarna är engelsklärare. Enkäten består av 14 frågor och har behandlat svar från 87 respondenter. Resultatet visar att engelsklärare använder sig av digitala verktyg i stor utsträckning i undervisningen. Studien visar också att engelsklärare som varit yrkesverksamma kortare tid har mer erfarenhet och starkare självförtroende i användandet av digitala verktyg i undervisningen. En stor majoritet av lärarna som svarade på enkäten uttrycker behov av fortbildning inom området och majoriteten av engelsklärare anser att digitala verktyg påverkar elevers engelskinlärning på ett positivt sätt. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i John Deweys progressiva pedagogik och hans pragmatiska syn på lärande. / Earlier studies have examined what difficulties teachers have when integrating digital tools in their teaching. These studies show that many teachers, who correctly and frequently use modern technology in their everyday life, do not know how it may be used as a pedagogical and a didactical tool. They also show that there is a connection between the usage of digital tools in teaching and the age of the teacher. A study shows that older teachers have less experience and lower self-confidence when using digital tools. This came as an inspiration as the aim with this study, instead of biological age, is to investigate Swedish EFL teachers’ usage of digital tools in connection to the number of years in the profession. A quantitative study was conducted in the form of a web survey that was sent out to a group on Facebook where the majority of members are Swedish EFL teachers. The survey consisted of 14 questions and gathered answers from 87 respondents. The result shows that Swedish EFL teachers use digital tools to a great extent in teaching. The result also shows that EFL teachers in Sweden who have been professionals for a shorter period had more experience and stronger confidence in the use of digital tools in teaching. A large majority of the teachers who answered the questionnaire expressed the need for further training with digital tools and the majority of Swedish EFL teachers think that digital tools affects students’ English learning in a positive way. The theoretical framework of the study is based on John Deweys’ progressive pedagogy and his pragmatic view on learning.