Amatörfilmandet har med digital teknik fått en explosionsartad utvecklig och ett offentligt rum genom internet. Om amatörfilmer i hem, home movies, främst skapades av familjefadern, så har ny teknik gett upphov till nya grupper av filmskapare då många är unga kvinnor eller barn. Ny teknik har också bidragit till uppluckrade gränser mellan det offentliga och privata samt fört amatörfilmaren närmare den professionella filmskaparen. På YouTube har ett nytt filmyrke vuxit fram, en YouTuber eller vloggare som producerar digitala filmer, även kallade videor eller vloggar. Denna uppsats undersöker ett antal populära vloggar i Sverige på YouTube och sätter dessa i ett filmhistoriskt sammanhang samt visar hur dessa uttryck kan utmana ett mer traditionellt filmskapande.

Syftet med digital teknik är att öka effektiviteten på hälso- och välfärdsservice. Studien undersöker huruvida vårdpersonal på vårdenheten kan påverka vilken typ av digital teknik som introduceras på deras arbetsplats samt hur de ska lära sig använda denna. Studien använder hälsoteorin Känsla av Sammanhang. De pedagogiska teorierna som används är utvecklingsinriktat lärande samt erfarenhetsbaserat lärande. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts. Det empiriska materialet blev sedan analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier; personalen fick prova och besluta om digital teknik och utbildningar och “superanvändare” som stöd för lärande. Resultatet visade att flera i personalen gavs möjlighet till att vara med och påverka vilken typ av digital som ska användas på vårdenheterna och att flera gavs samma möjligheter till att vara delaktiga i utbildningarna. / The aim of digital technology is to increase the efficiency of health- and welfare services. This study's focus is on whether health- and care staff can have any influence on what type of digital technology that is going to be introduced and applied in their workplace. The study uses the theory of health, known as Sense Of Coherence (SOC), developmental learning and experiential learning. In addition, the study uses a qualitative method with semi-structured interviews. The empirical information is then analysed with a qualitative analysis. The result from the analysis is separated into two main categories; the health and care-staff were able to try out and decide regarding digital technology and educations and “superusers”as support to learning. The results showed that several people in the health- and care staff were given the opportunity to influence on what type of technology that is going to be used in the care unit’s and were given the opportunity to participate in the educations.

Electrification of the automotive sector is emerging, due to the decarbonization of the transport sector, where the lithium-ion battery production is estimated to raise from 70 GWh in 2017 to above 3,600 GWh in 2030 due to the transition to Battery Electric Vehicles (BEV). Challenges arise for Original Equipment Manufacturers (OEM) of BEVs, with a need for circularity to extend the life of batteries, upcoming EU battery regulation, digitalization, and uncertainties in value chains due to current external situations, scarcity of material, and supply chain disruptions. Current literature expresses gaps related to information sharing, roles and dominance, and ecosystem development for actors seeking circularity. Therefore, this study holistically observes the case of heavy-duty commercial electric vehicles and aims to explore how sharing information could enable circular ecosystems through exploring characteristics, capabilities, preferences, challenges, and opportunities related to the ecosystem, and data and information.  The process towards reaching the research aim and enabling a viable circular ecosystem for electric vehicle batteries was initiated by conducting a literature review followed by interviews with identified ecosystem actors and experts. 28 interviews were conducted based on the developed conceptual guiding model, to extensively explore the ecosystem and include all stakeholders. Empirical findings combined with literature entail multiple various preferences, challenges, and opportunities for actors, related to how the ecosystem develops and how sharing information enables ecosystems. The main challenges are associated with battery development, ecosystems and actors, information and data, and circular business, where misalignment and lack of common goals and value propositions hinder circular ecosystems. The study reveals previous misunderstandings of how electric vehicle battery ecosystems will develop, where OEM prefers a restricted or narrow circularity with selected partners, which creates less complexity and a need for digital technologies. Information sharing acts as an enabler, however, to realize viable circular ecosystems holistic perspective, common value proposition, and circularity strategy must be aligned. / Elektrifiering av fordonssektorn växer fram som effekt av minskade utsläpp från transportsektorn, därav beräknas produktionen av litium-jon batterier öka från 70 GWh år 2017 till över 3 600 GWh år 2030 till följd av övergången till batterielektiska fordon (BEV). Utmaningar uppstår för företag av batteri elektriska fordon, med behov för cirkularitet för att förlänga batteriernas livslängd, kommande EU-batterireglering, digitalisering, och osäkerheter i värdekedjor på grund av rådande omvärldssituation, brist på material och avbrott i försörjningskedjor. Aktuell litteratur uttrycker tomrum relaterande till informationsdelning, roller, dominans, och ekosystemutveckling för aktörer som söker cirkularitet. Därför observerar denna studie holistiskt fallet med tunga kommersiella elfordon och syftar till att utforska hur informationsdelning skulle kunna möjliggöra cirkulära ekosystem genom att utforska egenskaper, kapaciteter, preferenser, utmaningar och möjligheter relaterade till ekosystem, och data och information. Forskningsprocessen mot att nå forskningsmålet och möjliggöra ett livskraftigt cirkulärt ekosystem för elfordonsbatterier inleddes med att genomföra en litteratursökning följt av intervjuer med identifierade ekosystemaktörer och experter. 28 intervjuer genomfördes baserade ned utgångspunkt från den konceptuella vägledande modellen som utvecklats, för att omfattande utforska ekosystemet och inkludera alla intressenter. Empiriska data i kombination med litteratur beskriver olika preferenser, utmaningar och möjligheter för aktörer, relaterade till hur ekosystemet utvecklas och hur informationsutbyte möjliggör ekosystem. De största utmaningarna är förknippade med batteriutveckling, ekosystem och aktörer, information och data och cirkulära affärsmodeller. Där avsaknad av gemensamma mål och värdeproposition hindrar cirkulära ekosystem. Studien avslöjar tidigare missförstånd om hur ekosystem för elbilsbatterier kommer att utvecklas, där företag föredrar en begränsad eller snäv cirkularitet med utvalda partners, vilket medför mindre komplexitet och behov av digital teknik. Informationsdelning fungerar som möjliggörare, men för att realisera livskraftiga cirkulära ekosystem måste man holistiskt formera en gemensam värdeproposition och ciruklaritets strategi.

Introduktion: Digital teknik förändrar arbetslivets processer och kan påverka arbetstagarnas arbetsmiljö. Europakommissionens strategi, Industri 5.0, uppmanar till ett människocentrerat förhållningssätt som bidrar till välbefinnande och hållbarhet i den digitala utvecklingen. Syfte: Syftet var att analysera synen på arbetarnas hälsa och välbefinnande i studier som åberopar Europakommissionens strategi Industri 5.0. Forskningsfrågorna letade svar på hur välbefinnande beskrivs, om forskningen anlägger ett teknik- eller människocentrerat perspektiv och om etiska aspekter beaktas. Metod: Kritisk litteraturgranskning med en deduktiv ansats och innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Forskning gällande digital teknik utgår ofta från forskningscenter som har en teknisk inriktning. Ett högre välbefinnande beskrivs av flera forskare utifrån att det ger en högre prestanda. Majoriteten av genomförda studier utgår från ett teknikcentrerat perspektiv vilket tolkades som att arbetarens hälsa är ett medel för att uppnå en högre produktivitet. Enligt resultatet kan digital teknik användas för att övervaka arbetaren och beräkna arbetarens hälsa med hjälp av AI (artificiell intelligens) i syfte att öka effektivitet och produktivitet. Etiska ställningstaganden tas sällan i beaktande vid studier av digital teknik. Slutsats: Studien indikerar att det finns ett fortsatt teknikcentrerat perspektiv i forskning av digital teknik som används av industriarbetaren. Övervakning och beräkningar av arbetarens hälsa kan sammanfattningsvis beskrivas som ett medel för högre produktivitet, inte som ett mål. Tvärvetenskapligt samarbete avseende digital teknik skulle kunna skapa en bredare förståelse för välbefinnande där hälsan är ett mål och produktiviteten en effekt. Tvärvetenskapligt samarbete gällande digital teknik skulle även kunna öka medvetenheten om hur tekniken påverkar människan ur ett etiskt perspektiv. / Introduction: Digital technologies changes the processes of work and thus can affect work environment. The European Commission's strategy, Industry 5.0, calls for a human-centric approach to digital development that contributes to wellbeing and sustainability. Aim: The aim was to analyze the view of health and wellbeing in studies that invoke Industry 5.0. The research questions seek answers to how wellbeing is described, whether the research is technology- or human-centered and whether ethical aspects are taken into account. Method: Critical literature review with a deductive approach and content analysis with an inductive approach. Results: Research on digital technology is often based on centers that have a technical focus. Higher level of wellbeing is described on the basis that it provides higher performance. The majority of the studies conducted are based on a technology-centered perspective, which is interpreted to lead to the perception that the worker's health is a means to achieve higher productivity. Digital technologies described are used to monitor worker and calculate the worker's health in order to increase productivity. Ethical positions are rarely taken into account. Conclusion: There is a continued technology-centric perspective in research of digital technologies that is intended to improve the wellbeing of the worker. Monitoring and calculating the health of the worker is described as a means to higher productivity. Interdisciplinary collaboration on digital technologies could create a broader understanding of wellbeing where health is a goal and productivity is an effect. Interdisciplinary collaboration could also raise awareness of how technology affects workers from an ethical perspective.

Bakgrund och problemdiskussion: Det råder en allmän oro rörande den fysiska butikens framtid. Ett paradigmskifte inom detaljhandeln innebär att den fysiska butiken, för att upprätthålla effektiva och lönsamma affärer, inte längre kan förlita sig på historiskt framgångsrika affärsmodeller och praxis. Istället anses teknik tillsammans med exceptionell service vara två av de viktigaste strategiska faktorerna, vilka kan komma att rädda den fysiska butikens existens. De företag som framgångsrikt lyckas konkurrera via tekniskt levererad service, kommer också långsiktigt att möta efterfrågan hos den digitala kunden. Syfte: Denna masteruppsats syftar till att undersöka vilken effekt som integrering av digitala tekniker i fysisk butik har på kundens upplevelse av butik. Studien ämnar även undersöka vilka faktorer som påverkar förhållandet mellan kundens upplevelse av butik och digital teknik. Metod: Syftet uppfylls genom att studera en faktisk butik, där en digital teknik, Near Field Communication (NFC), integrerats. Studien är i den bemärkelsen en fallstudie. Vidare har en experimentell forskningsdesign av kvalitativ karaktär anammats, där den empiriska datan huvudsakligen grundar sig i semistrukturerade konsumentintervjuer. Slutsats: En stor majoritet av respondenterna ansåg att den testade tekniken kunde få dem att handla i fysisk butik oftare. Följaktligen påvisar integrering av digital teknik i fysisk butik en positiv effekt på kundens upplevelse av butik, där integrering och användning av NFC-tekniken möjliggör en höjning av kundens upplevelse. Resultatet påvisar vidare att faktorer som flexibilitet, effektivitet, tillgänglighet, valmöjligheter, bekvämlighet, upplevd tid och energi samt generationstillhörighet påverkar förhållandet mellan kundens upplevelse av butik och digital teknik. / Background and problem discussion: There is a general concern about the future of the physical store. A paradigm shift in retail means that the physical store, in order to maintain efficient and profitable business, can no longer rely on historically successful business models and practices. Instead, technology together with exceptional service is considered to be two of the most important strategic factors, which may save the physical store's existence. Purpose: This master thesis aims to investigate the effect that integration of digital technologies in the physical store have on the customer’s experience of the store. The study also aims to investigate which factors affect the relationship between the customer's experience of the store and digital technology. Method: The purpose is fulfilled by studying one actual store, where one digital technology, Near Field Communication (NFC), has been integrated. In this sense, the study is a case study. Furthermore, an experimental research design of a qualitative nature has been adopted, where the empirical data is mainly based on semi-structured consumer interviews. Conclusion: A large majority of respondents felt that the tested technology could make them shop in a physical store more often. Consequently, the integration of digital technology into the physical store demonstrates a positive effect on the customer's experience of the store, where integration and use of the NFC technology enables an increase in the customer's experience. The result also shows that factors such as flexibility, efficiency, availability, IV choice, convenience, perceived time and energy and generation affiliation affect the relationship between the customer's experience and digital technology.

Denna studie belyser likheter och skillnader i användningen av digitala verktyg på grundskola och grundsärskola. Med tanke på att dessa två olika verksamheter där både läroplan, arbetssätt samt resurser skiljer sig åt markant vill jag ta reda på vad det egentligen är som är orsaken till en obalans i arbetet med digitala verktyg samt hur stor chans till en likvärdig utbildning eleverna får utifrån deras tillhörighet till olika skolformer. Denna fråga undersöks med hjälp av en kvalitativ forskning där fyra grundskolelärare mot fritidshem som jobbar på grundskola och grundsärskola bidrar med sin kunskap om arbetet med digitala verktyg på sina respektive verksamheter. Studiens utgångspunkt tar sin teoretiska grund i de aktuella utvecklingspedagogiska teorierna; “Learning by doing” teorin av John Dewey och teorin om den “proximala utvecklingszonen” av Lev Vygoskij. Det empiriska materialet belyser en varierad utvecklingskompetens bland pedagoger som i sin tur leder till en obalans i arbetet med digitala verktyg i form av okunskap och oro. Sammanfattningsvis skapar tillgång till resurser en likvärdighet mellan grundskola och grundsärskola men kvalifikationer bland pedagoger avgör en obalans i undervisningen. / This study shows similarities and differences when using digital tools in elementary andelementary special schools. Considering these two different programmers where both thecurriculum and the teaching methods are unalike. I would like to explore what is that leads toimbalance in working with digital tools as much as how great is the chance that students atboth school forms receive a tantamount level of education. I strive to answer this questionwith help of a qualitative research, where four teachers that take care of school-age educare inboth compulsory school for pupils with learning disabilities, share their knowledge withworking with digital tools at their workplaces. The starting point for this study is; ‘’learningby doing’’ by John Dewey and The Zone of Proximal Development by Lev Vygotsky. Theempirical material that I’ve gathered shows the teachers’ varied competence that can lead towrong usage of digital tools. To summaries it’s the equal access to digital tools the facilitateslearning in elementary and elementary special schools but the teachers’ qualifications canhinder the learning process.

Syftet med studien är att öka kunskapen om barn förmåga i olika åldrar att använda Green Screen. Studien undersöker barns förmåga till kritiskt förhållningssätt under en aktivitet där det digitala lärverktyget Green Screen används.Våra erfarenheter kring förskolors användande av Green Screen skiljer sig åt och därför ville vi undersöka området. Vi genomförde en deltagande observation som filmades i två aktiviteter med Green Screen, en med tvååringar och en med fyraåringar. Undersökningen gjordes på en förskola i medelstor kommun i Sverige. Insamlade data analyserades multimodalt med tematisk analysmetod utifrån Jean Piagets utvecklingsteori, lekteori och jämviktsteori. Resultatet visar att barn i två- respektive fyraårsåldern agerar olika i aktivitet med Green Screen. Tvååringarna upptäcker tekniken mer kroppsligt medan fyraåringarna använde tekniken som ett verktyg i leken vilket kunde antyda att fyraåringarnas kritiska förhållningssätt var mer utvecklat. Det finns begränsat med forskning inom Green Screen i förskolan, därför anser vi att den här studien kan bidra med att ämnet uppmärksammas så att vidare studier kan göras. / The aim of the study is to increase knowledge about childrens ability in different ages to use Green Screen. The study examines children's ability to take a critical approach during an activity where the digital learning tool Green Screen is used. Our experiences of preschools' use of Green Screen differ and therefore we wanted to investigate the area. We conducted a participant observation that was filmed in two activities with Green Screen, one with two-year-olds and one with four-year-olds. The study was conducted at a preschool in a medium-sized municipality in Sweden. The collected data were analyzed multimodally using the thematic analysis method based on Jean Piaget's theory of cognitive development, play and equilibrium. The results show that children aged two and four respectively act differently in activity with Green Screen. The two-year-olds discover the technology physically while the four-year-olds used the technology as a tool in play, which could suggest that the four-year-olds’ critical approach was more developed. There is limited research on Green Screen in preschool, therefore we believe that this study can contribute to the subject being noticed so that further studies can be done.