Scholars are often studying emojis as pure visual elements or as essential textual parts. Theories in this study bridge these subfields and examine emojis in both fields. This bridging understanding of emojis is applied to hashtag activism in the discursive Black Lives Matter debate to increase the comprehension of the impact of emojis. Emojis can be used in various hashtag activism as reinforcing visual elements that help put a figurative meaning to political movements. Emojis can also be used to change the intonation or meanings in computer-mediated communication and thereby be essential for understanding the textual meaning as a whole. The study is conducted with quantitative content analysis of tweets relating to two, here considered oppositional, hashtags; #blacklivesmatter and #alllivesmatter with the aim of receiving a comprehension of how the support of emojis affect the written statements. The study presents results and a thorough discussion that brings the conclusion of emojis having an immense impact, as both visual and textual support on the tweets written in this political online debate. / Forskare studerar ofta emojis som rena visuella element eller som väsentliga textdelar. Teorier i denna studie överbryggar dessa delfält och undersöker emojis inom båda områdena. Denna överbryggande förståelse för emojis tillämpas på hashtag-aktivism i den diskursiva Black Lives Matter-debatten för att öka förståelsen om påverkan av emojis. Emojis kan användas i olika sorters hashtag-aktivism som förstärkande visuella element som hjälper till att sätta en figurativ betydelse på politiska rörelser. Emojis kan också användas för att ändra intonationen eller betydelsen i datormedierad kommunikation och därmed vara avgörande för att förstå den textuella innebörden som helhet. Studien genomförs med kvantitativ innehållsanalys av tweets relaterade till två, här betraktade som oppositionella hashtags; #blacklivesmatter och #alllivesmatter i syfte att få en förståelse för hur emojis påverkar de skriftliga yttrandena. Studien presenterar resultat och en grundlig diskussion som drar slutsatsen att emojis har en enorm påverkan, både som ett visuellt och textuellt stöd på tweets skrivna i denna politiska online-debatt.

Den fysiska arbetsmiljön är ett känt fenomen där arbetet kring förbättring har pågått under en längre tid. Den digitala arbetsmiljön är dock något nyare som blir allt mer påtaglig med den digitala utvecklingen. Vilka begrepp som bygger upp fenomenet digital arbetsmiljö samt deras funktion och påverkan är något som denna studie kommer undersöka för att bidra till hållbarhet på arbetsplatsen. Studien kommer undersöka vad företag gör för att bidra till en hållbar digital arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön kan förbättras genom digitalt ansvarstagande. Undersökningens resultat baseras på studerande av befintliga teorier om ämnena: digital arbetsmiljö, digital integritet, digital funktionalitet och digital hållbarhet samt kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ger dels information ur ledningens perspektiv samt medarbetarnas på operativ nivå. De två respondenterna inom ledningen arbetar som digitaliseringsansvariga på ett privatägt IT-företag respektive i en större kommun i Sverige, medans de två respondenterna som representerar den operativa nivån arbetar som IT konsult respektive Digital modellerare. Efter undersökning framkommer ett tydligt större intresse och fokus på den digitala arbetsmiljön. Teknikens möjligheter har i många år styrt utvecklingen som lett till att användarna fått anpassa sig efter tekniken. Allt större fokus har nu skiftat till att se tekniken som ett hjälpmedel som ska stötta och anpassa sig till verksamheten och medarbetarnas behov. Studiens resultat beskriver ett flertal olika saker som de studerade verksamheterna gör för att bidra till en bättre arbetsmiljö, men vi ser att det även finns många utmaningar i den digitala utvecklingen. Med hjälp av det digitala ansvaret har vi listat ett antal punkter som verksamheter bör sträva efter för att kunna uppnå en bättre hållbar digital arbetsmiljö. Några av slutsatserna som kan nyttjas av verksamheter för att bidra till bättre digital arbetsmiljö är att skydda medarbetarnas integritet, utbilda i ny teknik och informationshantering samt stötta och underlätta arbetet när tekniska problem inträffar. / The physical work environment is a well known phenomenon where the work of improvement has been going on for a long time. The digital work environment on the other hand is a newer concept and is more recognicable due to the digital development. The concepts that make up the phenomenon of the digital work environment and their function and impact is something that this study will examine to contribute to a sustainable workplace. The study will examine what companies do to contribute to a sustainable digital work environment as well as how the work environment can be improved through digital responsibility. The result of the study is based on earlier research and theories about digital work environment, digital integrity, digital functionality, digital sustainability, and also qualitative interviews. The interviews provide information from a management perspective as well as from an operational level. The two interviewees on a managerial level are both digital managers, one for a privately owned IT business and the other one in a large county in Sweden. The two respondents who represent the operational level are working as an IT consultant and a digital modelar respectively. After research, a clear greater interest and focus emerges on the digital work environment. The technique itself has for many years been controlling the development which has led to the users having to adapt to the technique, instead of an interplay. The focus has now shifted to treat the technique as an aid to support and adapt to the organisation, its users and their needs. The results of the study describe several things that the studied companies are actively doing to contribute to a better work environment, but there are also challenges along with the digital development. With digital responsibility as a standing point, we came up with a list of points which companies should strive for in order to achieve a sustainable digital work environment. Some of our conclusions for businesses to use to contribute to a better digital work environment are to protect the integrity of employees, educate in new technology and information management as well as to support and facilitate work when technical problems occur.

Denna studie har ägnats åt ett rekryteringsföretag samt dess rekryteringsprocess. Syftet med föreliggande studie är att utveckla en förståelse för hur anställda på rekryteringsföretaget upplever för- och nackdelar i förändringar av rekryteringsprocessen som gjorts med anledning av distansarbetet som införts vid Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod har använts genom sju semistrukturerade intervjuer. Studien har präglats av en hermeneutisk tolkningsprocess och den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analysmetod. Respondenterna var på något vis involverade i rekryteringsprocessen, samt hade arbetat inom organisationen både innan och under pandemin. Resultatet visade att det område i rekryteringsprocessen som har påverkats mest av distansarbetet är kontakten och kommunikationen med kunder. Resultatet visade även att kontakten och kommunikationen med såväl kandidater som kollegor till viss del har förändrats. Det har däremot inte gjorts några förändringar i organisationens rekryteringsverktyg. Upplevelserna av förändringarna bland respondenterna har varierat, men har överlag varit positiva. / This study has explored a recruitment company and its recruitment process. The aim of the study is to develop an understanding about how the recruitment company’s employees experience benefits and drawbacks of the changes done in the recruitment process due to the telework adapted because of the Covid-19 outbreak. A qualitative research method has been used and seven semi structured interviews have been conducted. The study adapted a hermeneutic interpretation process and the collected empirical material was analysed using a thematic analysis method. The respondents were involved in the recruitment process, and they had also worked within the organisation both before and during the pandemic. The result indicated that the area most affected by the telework in the recruitment process was the contact and the communication with the clients. The result also showed that the contact and communication between the candidates as well as the colleagues had changed to some extent. However, no changes have been made in the organisation’s recruitment tools. The experiences of the changes amongst the respondents have varied, but they have overall been positive.

This study examines how the sudden shift to remote work due to the pandemic is experienced by office workers. The material was gathered through semi-structured interviews with people who live in Stockholm, Sweden. The study includes 11 individuals of different (adult) age, sex, types of ethnical background and (office) jobs. These individuals have gone from working in office spaces to having to transform their homes into their new workspace environment. This implies communicating with their employer and colleagues through digital means. To be able to analyze and anchor these micro aspect experiences to theory, two main concepts are being used: employee voice and psychological employee empowerment. The results show that the respondents both experience positives and negatives with working remotely. These experiences vary depending on the employer’s ability to lead remotely and defects in the organizational structure. / <p>The aim of this research – to contribute with micro sociological knowledge about in which ways a sudden shift to remote work for office workers can impact the employees – has the purpose to grasp a deep understanding for how the changes, which remote working comes with, are experienced. The coded interviews (abductively approached) and found behavioral patterns are presented in detail by supporting the evidence with the two key concepts, employee voice and empowerment. </p><p>In order to manage and maintain a company or organization the employees need to be well prepared for various cases every day, which means that the employer is responsible for their needs. Since there no longer is a common office for all digital units, it must be created by the workplace. The digital communication can then invite the employees to exchange information and continuously transform job assignments to stay in line with their colleagues, for instance learning about how they should reply to customers. Organizational culture can be interpreted as a way to internally educate the staff in how to think of the company or organization that they work for. This “unionization” among workers can be challenging to penetrate and reach their genuine (and personal) opinion when employees feel satisfied by the organizational culture at their work, or the opposite, in cases where they are dissatisfied but afraid to get negative response for their opinion. The challenge is especially problematic when deep diving into inquiries of internal structures of a company or organization, but to find tendencies towards the genuine opinion is possible. The two categorized themes “Outside control” and “Organizational culture” are mainly coded to connect aspects of this character, which some employees associate with the negative parts with remote work. The associations can also be positive, it fully depends on the personal preferences and their experiences about the shift to remote working. </p>

Den fysiska arbetsmiljön är ett känt fenomen där arbetet kring förbättring har pågått under en längre tid. Den digitala arbetsmiljön är dock något nyare som blir allt mer påtaglig med den digitala utvecklingen. Vilka begrepp som bygger upp fenomenet digital arbetsmiljö samt deras funktion och påverkan är något som denna studie kommer undersöka för att bidra till hållbarhet på arbetsplatsen. Studien kommer undersöka vad företag gör för att bidra till en hållbar digital arbetsmiljö samt hur arbetsmiljön kan förbättras genom digitalt ansvarstagande. Undersökningens resultat baseras på studerande av befintliga teorier om ämnena: digital arbetsmiljö, digital integritet, digital funktionalitet och digital hållbarhet samt kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ger dels information ur ledningens perspektiv samt medarbetarnas på operativ nivå. De två respondenterna inom ledningen arbetar som digitaliseringsansvariga på ett privatägt IT-företag respektive i en större kommun i Sverige, medans de två respondenterna som representerar den operativa nivån arbetar som IT konsult respektive Digital modellerare. Efter undersökning framkommer ett tydligt större intresse och fokus på den digitala arbetsmiljön. Teknikens möjligheter har i många år styrt utvecklingen som lett till att användarna fått anpassa sig efter tekniken. Allt större fokus har nu skiftat till att se tekniken som ett hjälpmedel som ska stötta och anpassa sig till verksamheten och medarbetarnas behov. Studiens resultat beskriver ett flertal olika saker som de studerade verksamheterna gör för att bidra till en bättre arbetsmiljö, men vi ser att det även finns många utmaningar i den digitala utvecklingen. Med hjälp av det digitala ansvaret har vi listat ett antal punkter som verksamheter bör sträva efter för att kunna uppnå en bättre hållbar digital arbetsmiljö. Några av slutsatserna som kan nyttjas av verksamheter för att bidra till bättre digital arbetsmiljö är att skydda medarbetarnas integritet, utbilda i ny teknik och informationshantering samt stötta och underlätta arbetet när tekniska problem inträffar. / The physical work environment is a well known phenomenon where the work of improvement has been going on for a long time. The digital work environment on the other hand is a newer concept and is more recognicable due to the digital development. The concepts that make up the phenomenon of the digital work environment and their function and impact is something that this study will examine to contribute to a sustainable workplace. The study will examine what companies do to contribute to a sustainable digital work environment as well as how the work environment can be improved through digital responsibility. The result of the study is based on earlier research and theories about digital work environment, digital integrity, digital functionality, digital sustainability, and also qualitative interviews. The interviews provide information from a management perspective as well as from an operational level. The two interviewees on a managerial level are both digital managers, one for a privately owned IT business and the other one in a large county in Sweden. The two respondents who represent the operational level are working as an IT consultant and a digital modelar respectively. After research, a clear greater interest and focus emerges on the digital work environment. The technique itself has for many years been controlling the development which has led to the users having to adapt to the technique, instead of an interplay. The focus has now shifted to treat the technique as an aid to support and adapt to the organisation, its users and their needs. The results of the study describe several things that the studied companies are actively doing to contribute to a better work environment, but there are also challenges along with the digital development. With digital responsibility as a standing point, we came up with a list of points which companies should strive for in order to achieve a sustainable digital work environment. Some of our conclusions for businesses to use to contribute to a better digital work environment are to protect the integrity of employees, educate in new technology and information management as well as to support and facilitate work when technical problems occur.

PhD Thesis Summary: Imagining the West: Marginality and Possible Lives at the Outskirts of a Mexican City Mgr. Marie Heřmanová The thesis aims to develop various results of a long-term fieldwork in the city of San Cristóbal de Las Casas, Chiapas, México, where rural-urban migration was pervasive since the 1960s. The research concentrated on the second generation of Tzotzil and Tzeltal migrants living at the suburbs of the city. Young indigenous people, whose parents came to the city to seek jobs, are now completely bilingual (they speak their maternal language - mostly Tzotzil as well as spanish they have learned in the school in the city). They mostly work in the same areas as the first generation migrants - as shop-keepers, souvenirs sellers or street-food vendors. They are thus in everyday interaction with both tourist and expats in the city centre. These interactions and meetings are in the context of the thesis seen as a consitutive element to imageries of mobility, modernity and Western lifestyles developed by the the young indigenous people from the suburbs. The concept if "Imaginary West" (Yurchak 2005) is central in the thesis, an unseen and yet ever-present homeland of the tourists and most importantly a place where "better lives" happen. The text explores how the search for...

Detta är en fallstudie mellan två mediebolagen som på grund av Covid-19 pandemin, som slog världen med storm år 2019, fick ställa om sina arbetsprocesser till distansarbete. Det fysiska ledarskapet övergick till ett E-ledarskap och mediebolagen fick lära sig hur ledarskapet påverkas när medarbetarna befinner sig på olika platser. Vi har undersökt vad två utvalda bolag har använt för digitala kommunikationsverktyg och vilka utmaningar projekt- och produktionsledarna på dessa bolag har ställts inför, men även hur attityden gentemot de interna arbetsprocesserna har förändrats. Genom kvalitativa intervjuer med projekt- och produktionsledare på två etablerade mediebolag i Sverige har vi undersökt vilka skillnader och likheter som bolagen har upplevt. Slutligen föreslår vi som vidare forskning en större kartläggning av mediebranschen och distansarbete för att undersöka om andra bolag har upplevt samma sak som våra respondenter, och ifall det finns mönster. / This is a case study between two media companies that due to the Covid-19 pandemic, which hit the world by storm in 2019, had to switch their work processes to remote work. The physical leadership became an E-leadership and the media companies learned how leadership is affected when employees work remote from various places. We have examined what digital communication tools two selected companies have used and what challenges our selection has faced, but also how the internal work processes have changed. Through qualitative interviews with project and production managers at two established media companies in Sweden, we have investigated the differences and similarities that the companies have experienced. Finally, as further research, we propose a larger survey of the media industry and remote work to investigate whether other companies have experienced the same thing as our respondents, and if there are patterns.

Introduktion: Under pandemins första våg av SARS-CoV-2 inverkade ett flertal faktorer på den vård och omvårdnad som gavs till kritiskt sjuka i covid-19. Intensivvårdssjuksköterskorna arbetade under ansträngda förhållanden och de anhöriga fick inte besöka avdelningarna, vilket lämnade patienterna i en utsatt position. Hur situationen påverkat och hanterats av de berörda kan ge information om hur intensivvården kan förbättras och vad som är viktigt att prioritera under svåra omständigheter. Syfte: Att beskriva patients och anhörigs erfarenheter av intensivvårdskrävande sjukdom till följd av Covid-19 och hur det påverkat dem efter sjukhustiden. Metod: En enskild instrumentell fallstudie med flera underenheter användes som metod, där semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier erhölls ur analysen: ”Inget var som vanligt” som visar hur insjuknandet och sjukhustiden var och upplevdes, samt ”Vägen tillbaka” som beskriver hur paret påverkats av sjukdomstiden i olika avseenden och hur de erfarit efterförloppet. Studien visar att den personcentrerade omvårdnaden blev lidande till följd av tids- och personalbrist samt frånvaro av anhörigkontakt mellan intensivvårdssjuksköterska och anhörig. Däremot skapades goda relationer mellan anhörig och ansvariga läkare med hjälp av digitala kommunikationsverktyg trots avsaknad av fysiska möten. Trots ett gott stöd från ansvariga läkare utvecklade anhörig psykiska besvär efter sjukhustiden, och en avsaknad av stöd i efterförloppet framkom. Slutsats: Tid och resurser avsatta för att både vård och omvårdnad ska kunna utföras med god kvalitet, och för att stärka ett personcentrerat förhållningssätt måste säkras vid speciellt krävande omständigheter. Det finns potential för användandet av digitala kommunikationsverktyg för att möjliggöra ett personcentrart förhållningssätt i situationer där anhöriga av olika anledningar inte fysiskt kan närvara på IVA, och detta bör utforskas ytterligare. Uppföljningen av patient och anhörig efter kritisk sjukdom bör också utvecklas och stärkas. Sammantaget skulle dessa faktorer kunna stärka det personcentrerade förhållningssättet, minska anhörigas stress, förbättra omvårdnadskvalitet för patienten samt minska psykiska symtom i efterförloppet.

Background: To win the “war for talent” and recruit highly skilled candidates, employers need to distinguish themselves from their competitors by securing employer-of-choice (EOC) status. In competitive industries such as information technology (IT), companies focus on shaping unique employer branding (EB) strategies to help find or retain top talent and the indispensable edge or advantages that come along with them. At the same time, diverse IT employees are contending with different forms of prejudice and discrimination within the industry, making it essential for companies to clearly present their agendas of diversity and inclusivity through EB that communicates a “great place to work” for employees.   Purpose: While there are various bodies of EB-focused research, few studies have empirically explored how diversity and inclusion are communicated across industries. Accordingly, this study explores the use of external digital communication for promoting EB inclusivity deployed by the human resources (HR) and marketing departments of IT companies.   Method: This study uses exploratory research within a qualitative research design, along with an abductive approach, preexisting theories, and empirical data gathered from seven semi-structured interviews and digital communication materials from three IT companies: CGI, Nexer, and Toxic. The data is analyzed using the Gioia method and content analysis. Finally, a revised conceptual framework is developed.   Conclusion: The results of this study show that a range of external digital communication channels are needed to effectively communicate EB inclusivity. This can be achieved by portraying diversity and inclusion in different dimensions, in addition to successful diversity- and inclusion-driven projects, initiatives, and storytelling. It is essential to highlight different demographics within the company, for instance, from junior and senior, to male and female employees, as well as individuals from underrepresented groups. Furthermore, the results demonstrate that the IT industry is in a state of continuous innovation and evolution while also being highly competitive in terms of securing top recruits who can choose between their prospective employers. There is also a need to gain wider perspectives when creating IT solutions for diverse groups worldwide and there is a clear shortage of women in the industry. Therefore, it is important for IT companies to communicate their EB with diversity and inclusion in mind — and in practice through using the revised framework that presents relevant actors, tools, communication channels, and dimensions of D&amp;I. On a managerial level, local and international actors are recommended to work in close collaboration, utilize modern technology, and follow up their external communication to attract potential employees who may one day become ambassadors for the company. / Bakgrund: För att vinna "kriget om talang" och rekrytera högkvalificerade kandidater behöver arbetsgivare särskilja sig från sina konkurrenter genom att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Inom konkurrensutsatta branscher som informationsteknik (IT) fokuserar företag på att hitta unika strategier för att bygga sitt arbetsgivarvarumärke (EB) för att hitta och behålla högkvalificerad personal och de ovärderliga fördelar som följer av detta. Samtidigt möter IT-anställda olika former av fördomar och diskriminering inom branschen, vilket gör det nödvändigt för företag att tydligt presentera sina principer för mångfald och inkludering genom EB som ger bilden av en "fantastisk arbetsplats" för anställda.   Syfte: Trots att det finns tidigare forskning inom EB, har få studier empiriskt utforskat hur mångfald och inkludering kommuniceras i olika branscher. Denna studie undersöker därför användningen av extern digital kommunikation för att främja inkludering genom EB, vid personalavdelningar och marknadsavdelningar hos IT-företag.   Metod: Denna studie använder sig av utforskande forskning inom en kvalitativ forskningsdesign, tillsammans med en abduktiv ansats, befintliga teorier och empirisk data från sju semi-strukturerade intervjuer och digitala kommunikationsmaterial från tre IT-företag: CGI, Nexer och Toxic. Data har analyserats med Gioia-metoden och genom innehållsanalys. Slutligten utvecklas ett reviderat konceptuellt ramverk.   Slutsats: Resultaten av denna studie visar att olika externa digitala kommunikationskanaler behövs för att effektivt kommunicera inkludering genom EB. Detta kan uppnås genom att porträttera mångfald och inkludering i olika dimensioner; som tillsammans med framgångsrika projekt eller initiativ och berättelser som drivs av mångfald och inkludering. Det är viktigt att framhäva olika demografier inom företaget, till exempel juniora och seniora anställda, manliga och kvinnliga anställda, samt individer från underrepresenterade grupper. Resultaten visar att IT-branschen befinner sig i en ständig process av innovation och utveckling samtidigt som den är starkt konkurrenspräglad vad gäller att attrahera topprekryter som kan välja mellan sina framtida arbetsgivare. Det finns också ett behov av att bredda perspektiven vid skapandet av IT-lösningar för olika grupper globalt, och det råder en tydlig brist på kvinnor inom branschen. Därför är det viktigt för IT-företag att kommunicera sitt EB med mångfald och inkludering i åtanke – och i praktiken genom att använda det reviderade ramverket som presenterar relevanta aktörer, verktyg, kommunikationskanaler och dimensioner av mångfald och inkludering. På ledningsnivån rekommenderas ett nära samarbete mellan lokala och internationella aktörer, att modern teknik utnyttjas, och att och extern kommunikation följs upp för att locka potentiella kandidater som en dag kan bli ambassadörer för företaget.

Problemformulering: Distansarbete bedöms bli en allt vanligare lösning för organisationer i framtiden. När medarbetarna arbetar hemifrån blir det dock svårare att upptäcka vilka eventuella brister som finns i arbetsmiljön. Tidigare forskning har inte fokuserat på hur digitala kommunikationsverktyg kan utnyttjas för att upptäcka brister i arbetsmiljön vid distansarbete, vilket gör att det finns ett kunskapsgap som denna studie ämnar bidra till. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilka möjligheter och begränsningar ledare upplever med digitala kommunikationsverktyg och hur de använder verktygen för att säkerställa medarbetarnas arbetsmiljö vid distansarbete. Metod och material: Denna studie genomfördes med stöd av semistrukturerade intervjuer. Tio personer i olika ledarroller från varierande branscher intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och två frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att ledarna kunde säkerställa medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genom att använda olika kanaler som digitala kommunikationsverktyg erbjöd. De kanalerna var främst chatt och videomöten. Chatten möjliggjorde att ledarna på ett snabbt och smidigt sätt kunde kommunicera med sina medarbetare och fråga om deras hälsa. Videomöten var den kanalen som gav ledarna möjligheten att se medarbetarna vilket gjorde det enklare att få en bild av deras välmående. Vidare framkom det också att digitala kommunikationsverktyg inte räckte till för att säkerställa medarbetarnas fysiska arbetsmiljö. Ledarna kunde enbart uppmärksamma små detaljer, vilket inte var tillräckligt för att bedöma om medarbetarna hade en lämplig arbetsmiljö i hemmet ur ett fysiskt perspektiv. För att säkerställa den fysiska arbetsmiljön hade det behövts att medarbetarna gått runt och visat upp sin arbetsplats i hemmet med hjälp av kameran. Detta var dock inget som ledarna i denna studie förespråkade eftersom de ansåg att de inkräktade på den personliga sfären. / Problematization: Remote work is estimated to become an increasingly common solution for organizations in the future. However, when employees work from home it becomes more difficult to discover any shortcomings in the work environment. Previous research has not focused on how digital communication tools can be used to detect flaws in the work environment when working remotely, which means that there is a knowledge gap that this study intends to contribute to. Aim: The purpose of the study is to develop knowledge about what opportunities and limitations leaders experience with digital communication tools and how they use the tools to ensure the employees' work environment when working remotely. Method and materials: A qualitative deductive approach was used to answer the study’s two research questions. The primary data was conducted through ten semi-structured interviews with different leadership roles from various industries. Conclusions: The result showed that the leaders could ensure the employees psychosocial work environment by using different channels that digital communication tools offered. Those channels were mainly chat and video meetings. Chat made it possible for the leaders to quickly and easily communicate with their employees and ask about their health. Video meetings were the channel that gave the leaders the opportunity to see the employees, which made it easier to get a picture of their well-being. Furthermore, it also emerged that digital communication tools were not enough to ensure the employees' physical work environment. The leaders could only pay attention to small details, which was not enough to assess whether the employees had a suitable working environment at home from a physical perspective. In order to ensure the physical working environment, it would have been necessary for the employees to walk around and show their workplace at home with the help of the camera. However, this was not something that the leaders in this study advocated due to the employee’s personal sphere.