Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas. Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen. Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen. Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

The aim of this study is to find out what digital competence entails, and how it is defined, according to the Swedish government, the National Library of Sweden and IFLA/UNESCO. It will also seek to answer what the role of the Swedish libraries is expected to be when it comes to the development of digital competence in the general public. The research questions are answered by studying documents from the Swedish government, National Library of Sweden and IFLA/UNESCOs manifestoes for libraries. A qualitative analysis of content is used together with Douglas A.J Belshaws (2011) theory on digital literacies. The results shows that the definition of digital competence in the analysed documents is just as multifaceted as Belshaws (2011) theoretical model about digital literacies is. All documents also say that the libraries role in developing digital competence is big and important.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

The development of digitalisation in society has contributed to the library facing new assignments in the work with digital participation. The demand for digital competence among library staff is increasing in order to pursue digital inclusion at the library. The purpose of this study is to investigate how the public library works with digital participation for library visitors and how staff works with digital participation. This essay examines librarians at selected municipal public libraries in Skåne country. The aim is to gain clarity on the competencies available at the public library and what conditions the public libraries possess. This study explores the possible challenges perceived by library employees in relation to their work with digital participation. In the study, we used a qualitative method using semi-structured interviews. The analysis of the results was done with the help of two theories and earlier research. The findings of studies show that all public libraries in some way work with digital participation. We can see that all the library staff are positive about working with digital participation and feel that they have the necessary competence. There are some challenges such as prerequisites, resources, the consensus on digital participation and skills development.

The purpose of this study is to investigate the ways in which relevant personnel view dataveillance and user privacy, in the context of providing internet access via desktop computers at public libraries. Two research questions are put forth: 1. ”In what ways do relevant personnel engage with user privacy, in relation to dataveillance?” and 2. ”What obstacles and opportunities do relevant personnel experience in this line of work?”. Purposeful sampling was employed and semi-structured interviews were conducted with seven individuals either employed by a public library or by the municipality at large in supporting- or executive-roles. The interviews were analyzed using Tavani’s (2007; 2008) and related theories of privacy as well as previous research on the topic. Among the findings were that personnel found themselves prohibited, due to several factors, in the extent to which they were able to customize desktop access to guard against dataveillance’s privacy-intrusions. Furthermore, awareness of the particulars of dataveillance was limited amongst personnel as well as in the most frequent desktop users. Obstacles discerned from the analysis included a lack of personnel training, dataveillance-companies vertical integration, as well as the potential of privacy protection-technologies to mask illegal activities. Opportunities discerned from the analysis included the potential for an expanded approach to raise awareness amongst users about dataveillance as well as a firm dedication across the institution to tackle the issue. Limitations of the study’s results include the narrow scope of its sampling.

Through Laclau and Mouffes discourse theory, this study seeks to find and analyze the different types of discourses regarding digitalisation that exist in the Swedish upper secondary schools curriculum, focusing on those documents that regard the subjects Swedish and Swedish as a second language, and finally analyze what kind of implications these discourses can have for teachers in the subject of Swedish. The study starts with going through digital literacy and why it’s important in a digitalized world. With Laclau and Mouffes discourse theory as method, this study identifies several discourses available in the curriculum. These discourses are digital competence, digital work, digital tools, digital change and digital copyright. In addition to this, the study identifies three subjects as bearers of the discourse, the teacher, the student and the curriculum itself. The study finds that digitalization is loosely defined within the curriculum, leaving the teacher with the duty of both analyzing and construing their own view of digitalization within the subject Swedish. Finally, the study discusses the implications of these findings.

Digitization has in many ways reformed how reading as an activity can be carried out. The effects of reading with other senses than merely eyesight and from other text carriers than printed paper are still being investigated by researchers. At the same time, reports indicate that children are being read to less frequently and there are worries that reading comprehension in children is decreasing as a result. The current pilot study set out to investigate shared reading practices of Swedish parents of preschool aged children in terms of what motivated and hindered shared reading among parents and toddlers as well as for what purposes and at what times of the day reading took place and what reading formats were typically used. A quantitative method was used in the form of a questionnaire and respondents were approached using a convenience sample. The study found reading to be an engaging topic among the respondents who frequently read to their children although with a somewhat traditional approach where reading happened in evenings and printed format was used. A careful attitude towards alternative reading activities and digital formats was seen and while many parents stated that interaction and response to reading happened the view on reading as a pre-bedtime activity might be limiting. Based on the results, a number of suggestions with regards to reading promotion activities focused on interaction and possibilities with digital reading as well as professional development for librarians are made.

Syftet med denna studie är att få en insyn i vilket förhållningssätt fem verksamma grundsko-lelärare har kring användning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det påverkar deras integrering. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-går det tydligt att handhavandet av digitala verktyg är en viktig del då skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011a). För att nå syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrån fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lärare förhåller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen där det används som stöd för elevers lärande. Vidare framkom det att lärarna arbetade med olika kunskaper och förmågor utifrån de teoretiska begreppen. Slutsatsen är att lärarna gärna hade velat ha mer kunskaper i hur man didaktiskt arbetar med digitala verktyg för att kunna inte-grera användningen ännu mer vilket även tidigare forskning visar på. Svenska rapporter bely-ser att det finns en stor spridning i fördelning av den fysiska tillgången till digitala verktyg vilket vi såg i vårt resultat.

Digitaliseringen sker i snabb takt i samhället vilket gör att frågan om förskolans verksamhet och förskollärare följer med i utvecklingen. 2018 var året då digitaliseringen trädde in i förskolans läroplan och numera är surfplattan ett verktyg som används både i det egna arbetet och i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka om förskollärares förhållningssätt har utvecklats sedan den nya läroplanen togs fram 2018, vilka förutsättningar förskollärare har för att använda surfplattan med ett pedagogiskt syfte samt hur digital litteracitet blir synligt i förskollärarnas sätt att tillämpa surfplattan i arbetet. Studien utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att få förståelse för hur förskollärares förhållningssätt ser ut till surfplattan idag. Hermeneutiken har format studien i samband med att vi har tolkat och studerat förskollärarnas kunskaper och inställningar. I studiens resultat framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt utvecklas långsamt och att det personliga intresset är det som driver kompetensutvecklingen framåt. Dock kan styrdokument och forskning hämma utvecklingen av pedagogers förhållningssätt mot surfplattan. Arbetet med digital litteracitet blir synligt genom att barn och förskollärare tillsammans undersöker surfplattans alla möjligheter, vilket ser olika ut beroende på förskola och arbetslagets förutsättningar. / The preschool's activities and preschool teachers follow the development. 2018 was the year when digitization entered the preschool curriculum and nowadays the tablet is a tool that is used both in one's own work and in teaching. The purpose of the studies is to investigate whether preschool teachers' attitudes have developed since the new curriculum was developed in 2018, what prerequisites preschool teachers have for using the tablet with a pedagogical purpose, and how digital literacy becomes visible in the preschool teachers' way of applying the tablet at work. The study is based on a qualitative approach where semi-structured interviews have been used to gain an understanding of how pre-school teachers approach the tablet today. The hermeneutics has been studied in connection with the fact that we have interpreted and studied the preschool teachers' knowledge and attitudes. In the results of the study, it appears that the preschool teachers' approach develops slowly and that personal interest is what drives competence development forward. However, governing documents and research can inhibit the development of educators' approach to the tablet. The work with digital literacy becomes visible through the fact that children and preschool teachers together examine all the possibilities of the tablet, which looks different depending on the preschool and the conditions of the work team.

Olika former av digitala medier är något som får allt större plats både i samhället och i skolan. I detta arbete har vi därför undersökt datorspelens pedagogiska möjligheter för kunskaps-utveckling utifrån de didaktiska frågorna i svenskämnet på en gymnasieskola med en utpräglad datorspelsprofil. Insamlingen av det empiriska materialet har skett via två kvalitativa metoder. Tre lärare har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer och tre fokusgrupper, med fyra elever i vardera grupp, har genomförts. Analysen av den empiriska undersökningen grundar sig i teorin om sociokulturellt lärande, vikten av litteracitet kopplat till datorspel samt samhörigheten i affinity groups. Mycket av analysen bygger på tidigare forskning av James Paul Gee och Christina Olin-Scheller där bejakande av elevintresse och motivation är något som figurerar prominent. Resultatet visar på svårigheter att inkludera datorspel i svenskundervisningen på grund av utformningen av ämnesplanen, trots att många likheter mellan mer traditionella texttyper och datorspel nämns av lärarna. När datorspel används nyttjas det främst som ett motivationsverktyg för att få de datorspelsintresserade eleverna intresserade av att genomföra skoluppgifter. Detta är något som samtliga elever uppskattar, även om lärarna anser att det måste existera en balansgång mellan bejakandet av elevintresse och syfte och mål. Vår diskussion kretsar kring huruvida svenskämnets historia är det som försvårar användandet av datorspel på grund av sin tradition där typografisk text fortfarande värderas högt i skolan. Även frågan om hur bejakande en lärare kan vara i sin undervisning av elevintressen samt att datorspel kan ha en positiv effekt för att avdramatisera misslyckanden diskuteras.