Projektarbetet har utförts i samarbete med Brokk AB i syfte att studera hur illustration kan anpassas för presentation på små och stora digitala ytor. Gränssnitt och navigation har studerats för att finna insikt i hur utformning av grafiska element skapar ett ramverk för presentation av illustration samt hur samspelet däremellan påverkar användbarheten. Resultat visar att anpassning för digitala medier till stor del beror på informationens komplexitet, men även på digitala mediers fysiska förutsättningar. Slutsatsen är att samspelet mellan illustration och gränssnitt måste fungera enhetligt för att kommunicera information effektivt. / This project is a collaboration with Brokk AB to study how illustration can be adapted for presentation on small and large digital surfaces. User interface and navigation have been studied to find how graphic elements create a framework for presenting illustration and to find how interplay affects usability. The result shows that adaptation to digital mediums mostly depends on the complexity of the information, but also on physical presuppositions. The conclusion is that interplay between illustration and interface must work unanimously to communicate information effectively.

Bakgrund: Digitala medier är en del av de flesta barns vardag idag. Diskussioner om huruvida detta påverkar barns fysiska och mentala hälsa framhävs emellanåt i olika medier. Samtidig som det även diskuteras om positiva effekter. Skolsköterskan träffar alla elever och har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan kan i samverka med andra professioner och föräldrar förmedla kunskap och stöd till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av barns digitala medieanvändning och skärmtid, samt hur skolsköterskan arbetar hälsofrämjande inom området. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes med stöd av en intervjuguide för att samla in data. Insamlat material har analyserats genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskans erfarenheter och hälsofrämjande arbete resulterade i två domäner med fem kategorier och 16 underkategorier. Skolsköterskor samtalade med barn och föräldrar om digitala medier i hälsosamtalen och de använde sig av standardiserade hälsoverktyg. Skolsköterskor arbetade med att väcka medvetenhet och reflektion hos eleverna. Föräldrar råddes att vara delaktiga i barnens medieanvändning och ha balans och rutiner. Skolsköterskor gav information och råd om fysisk hälsa och sömn samt arbetade med utsatthet på nätet, ofta i samarbete med andra professioner. Skolsköterskor erfor att samhällets utveckling styr, att medievanor hos barn har ändrats på fritiden. Skolsköterskor tyckte att skolor har olika förutsättningar och att digitala medier har blivit en del av lärandet. De hade erfarenhet av att digitala medier ersätter personliga aktiviteter, att det ger gemenskap och vänner, men också utanförskap och konflikter. Skolsköterskor hade också erfarenhet av att barn kan fastna i spel. De hade även erfarenhet av fysiska komplikationer, som att kroppen tar stryk och att sömnen påverkas. Slutsats: Samtliga skolsköterskor lyfte frågan om barn digitala medievanor någon gång under tiden förskola till årskurs sex. Samtliga använde sig också av standardiserade hälsoformulär under hälsosamtalet med elever. Skärmtid ansågs vara ett svårt begrepp och skolsköterskor tyckte det var svårt att ge konkreta råd angående hur länge det är lämpligt för barn att sitta vid en skärm. Skolsköterskor ansåg att deras roll i samtalet var att väcka reflektion och hjälpa elever till insikt om sina vanor. Skolsköterskor arbetade hälsofrämjande på grupp- och individnivå inom området som omfattar barns medievanor, ofta i samarbete med andra professioner. Arbetet mot mobbning på nätet var framträdande i studien. / Background: Digital medias is a part of most childrens everyday life today. Discussions about weather this effects the psysical and mental health of children is emphasized from time to time in various media. At the same time there is an ongoing discussion about the benefits of using digital media. The school nurse meets all students and has an important role in health promotion. In cooperation with other professionals and parents the school nurse can supply knowledge and support students to a healthy lifestyle. Aim: The purpose of this study was to exlore the school nurses´experiences of children´s digital media use and screen time, and also to explore how the school nurse´ health promotiong in the field. Method: The study was conducted with a qualitative design/approach. To collect data, nine semi-structured interviews with school nurses were made. Interviews were conducted with the support of an interview- guide. Collected data were analysed using manifest content analysis. Results The school nurses´ experiences and health promoting work resulted in two domains, with five categories and 16 subcategories. School nurses talked to children and parents about the use of digital medias during health conversations and they also used standardized health tools in conversations. School nurses´worked with helping students reflect on, and create an understanding of their habits. Parents were advised to be involved in their childrens media use and maintain balance and routines. School nurses gave information and advice about physical health and sleep, as well as they worked with childrens vulnerability on the internet, often in collaboration with other professions. School nurses thought that society's development rule and that the media habits of children has changed in their leisure time. School nurses felt that different schools had different conditions and that digital media has become a part of learning. They had experienced that digital media replaces personal activities, it could create solidarity and friends, but also exclusion and conflict. School nurses also experienced that children can get caught in games. They also had the experience of physical complications, such as the body in affected and that sleep is affected . Conclusion All school nurses´raised the issue of childrens digital media habits sometime during the time from kindergarden to the sixth grade. All school nurses´ used standardizied health questioairies during healthconversations with children. Screen time was considered to be a difficult concept, and school nurses found it difficult to give specific advice about how long time is appropriate for children to sit by a screen. School nurses´ felt that their role in the conversation was to help students reflect on, and to create an understanding of their habits. School nurses worked both on an individual level and group level in their health promoting work on the area of digital media habits, often in collaboration with other professions. The work against bullying online was prominent in the study.

The subject of this master's thesis is how digitisation changes the understanding of textual archival matter. Drawing on document theory and media theory, the concept of digitisation is analysed as remediation, the repro - duction of one medium in another. A key theoretical assumption is that digitisation is not a neutral process, and conceptualising digitisation as remediation is a way of analysing the changed charasteristics of archival matter when represented in another medium. A tentative model for analysing remediated archival matter is presented, identifying three aspects or dimensions as crucial in understanding how remediation affects the interpretation of archival matter: the document dimension, the media dimension and the institutional dimension. The source material for this thesis are four instances of digitised archival material, each conceptualised and analysed as a case study. The four case studies are: a digitised archival volume from the archives of Swedish art museum Moderna Museet; the digitised typewritten manuscript of the poem ”De sju dödssynderna” (”The seven deadly sins”) by Swedish author and poet Karin Boye, available on the cultural heritage portal Alvin; a digitised handwritten notebook forming part of the manuscript for the novel To the Lighthouse by English author Virginia Woolf, available on the website Woolf Online; the digitised verdict from Swedish court of justice Kammarrätten (Administrative Court of Appeal) regarding the age rating for the film The Twilight Saga: Breaking Dawn – Part One. It is argued that the digitised archival material in each case study has the character of a digital facsimile, whose charasteristics are dependent upon choices made in its production as well as mode of presentation. It is further argued that the characteristics of each digital facsimile shape and mediate the understanding of the archi - val matter, and that some kinds of information, e. g. textual information, are more easily represented than others, e. g. material information. In the light of these results, the changing role of the archive and the possibilities of different kinds of rese - arch are discussed. The original value of this master's thesis lies in its further development of the concept of re - mediation as a concept in archival science as well as deepening the understanding of the interpretative fra - meworks surrounding digitised archival matter. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

Läromedel har använts i många år i skolan och många lärare använder dem som en grund i deras undervisning. Tidigare har läromedlen kritiskt granskats av staten, idag är det däremot upp till lärarna att själva göra denna granskning. Läromedel idag består dessutom inte bara av den traditionella boken, idag finns även digitala läromedel att tillgå i undervisningen. I läroplanen har det getts mer utrymme för det digitala och digital kompetens ses som en nyckelkompetens för att ett livslångt lärande ska kunna ske. De digitala läromedlen kommer användas mer i undervisningen och även dessa behöver kritiskt granskas.        I studien granskas tre digitala läromedel och två frågeställningar besvaras, dessa är ”Hur är avsnitten med lässtrategierna strukturerade i de utvalda läromedlen?” och ”Hur ger avsnittet Sammanfatta möjlighet att utveckla läsförståelsen när läsningen sker via digitala medier?” Resultatet visar att de digitala läromedlens innehåll är bristfälligt för eleverna och utvecklingen av läsförståelsen. Utifrån resultatet konstateras det att läromedlen är svåra att navigera i och flera av dem saknar en tydlig guide över hur de ska användas. När läsning ska ske finns flera brister i utformningen och layouten som gör att läsförståelsen kan påverkas negativt. Genom studien kan lärare få verktyg och inspiration till att själva granska digitala verktyg som de tänkt använda i undervisningen. Genom granskningen får lärarna även större förståelse för hur läromedlet fungerar. Genom att ta del av denna studie kan lärare även inspireras att skapa egna analysaspekter i en läromedelsgranskning för att på så sätt undersöka om läromedlet erbjuder det som läraren efterfrågar.    Fortsatt forskning hade kunnat ske genom att elever får använda läromedlen och att deras åsikter uppmärksammas genom intervjuer eller enkäter. På så sätt granskas läromedlet ur ett elevperspektiv och nya egenskaper i läromedlen kan upptäckas

Då biblioteken och dess användare, såväl som läsningen och litteraturen, påverkas av den digitala utvecklingen och framväxten av så kallade “nya medier”, har vi i denna studie intresserat oss av digitalt läsfrämjande samt användningen av digitala medier i en läsfrämjande kontext. Påverkar användningen av digitala medier det läsfrämjande arbetet och i så fall på vilket sätt? Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur biblioteken resonerar kring och använder sig av digitala medier i läsfrämjande arbete utifrån hur de beskriver sina projekt i de ansökningar om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser som inkommit till Kulturrådet för helåret 2017 och halva året 2018. För att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats använts som metod. Baserat på studiens övergripande syfte och teoretiska ramverk konstruerades tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om bibliotekens ändamål och syfte med användning av digitala medier, vilket fungerade som en ingång till att ställa djupare frågor kring om användningen av digitala medier kunde sägas påverka aspekter som läsning, litteratur och läsfrämjandet i stort. Vi har också avslutningsvis undersökt hur digitalt läsfrämjande kan problematiseras utifrån teorier som betonar mediers materialitet. I bearbetningen av studiens empiriska material kunde fyra teman identifieras. Studiens teman har benämnts som: Bevarande förhållningssätt, Anpassat förhållningssätt, Utforskande förhållningssätt och Breddat förhållningssätt, vilka på olika sätt representerar hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet. Studiens identifierade teman presenteras i en modell för att illusterara hur de olika temana förhåller sig till varandra utifrån aspekter av multi- och monomedialitet samt instrumentell eller intrinsikal inställning till medier. Förhållningssätten till digitalt läsfrämjande ligger till grund för vårt resonemang kring digitala mediers möjliga effekter på läsfrämjandet. Resultatet av analysen visade att projektens syn på textbegrepp som antingen multi- eller monomedialt samt deras förhållningssätt till digitala medier som antingen instrumentellt eller intrinsikalt var viktiga aspekter av hur de digitala medierna användes och beskrevs i projektet. Vi menar också att dessa olika användningar fick olika effekter på läsfrämjandet i de ansökningar vi studerade där de olika förhållningssätten som vi identifierat drog läsfrämjandet i delvis olika riktningar. Det breddade förhållningssättet som vi beskriver tycktes vidga vad litteratur, litteracitet och läsfrämjande kan vara i kontrast mot det bevarande förhållningsättet som betonade boken och mer traditionellt läsfrämjande aktiviteter. I det avslutande kapitlet diskuteras hur ett fokus på mediers materiella aspekter kan synliggöra olika mediers påverkan på läsfrämjandet, vilket skapar förutsättningar för medvetna medieval där medier kan kombineras utifrån målgruppers behov och bibliotekets uppdrag. Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ”traditionellt läsfrämjande” inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att: 1) De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ”digitalt läsfrämjande” enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ”traditionella läsfrämjandet” måste ses i ljuset av digitalisering 2) teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitisk och samhälleligt perspektiv.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av fyra lärares, som undervisar i religionskunskap på gymnasiet, uppfattningar och åsikter av att undervisa med digitala medier och verktyg i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka digitala medier och verktyg som används av fyra gymnasielärare, som arbetar på två olika skolor i samma kommun, i deras undervisning i religionskunskap. Uppsatsen ska ge svar på vilket sätt som de digitala verktygen används i lärarnas undervisning. Även hur deras uppfattning är om digitala medier och verktyg i undervisningen samt hur de anser att det mottas av eleverna. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är; ”Vilka digitala medier och digitala verktyg använder sig fyra gymnasielärare, på två olika skolor, av i skolan och i undervisningen i religionskunskap?”, ”På vilket sätt använder sig gymnasielärarna av digitala medier och digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap?” samt ” Vilken uppfattning har gymnasielärarna om användningen av digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap, samt hur de upplever att eleverna har för uppfattning om digitala verktyg i undervisningen?” Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Empirin analyseras med hjälp av Frida Monséns undervisningsmodell samt Karin Nygårds tre kompetensområdena inom digital kompetens. Resultatet är att lärarna använder sig av digitala medier och verktyg i sin undervisningen men vilka de använder skiljer sig mellan lärare och mellan skolorna. De använder sig av bla. av Digilär, MTM, UR, SLI, olika presentationsverktyg, digitala quiz och prov m.m. Ett annat resultat är att uppfattningen om digitala medier och verktyg i undervisningen är generellt väldigt positiv. Lärarna anser att det är smidigare än tidigare att genom digitala medier att få fram information, lekitonsplaneringar och tillgången till t.ex. filmer.

Dagens dynamiska situation på marknaden sätter spår på den befintliga marknadsfilosofin med fokus på kommunikationen mellan företaget och konsumenten. Den moderna teknologin och Internet har utvecklats och blivit mer tillgängliga, vilket har bidragit till att den moderna konsumenten tillbringar en stor del av sin tid på Internet. De digitala nätverken och kommu-nikationen inom dem förändrar konsumentbeteenden och attityder, främjar konsumenters självständighet samt ger kontroll över köpbesluten. De här trenderna påverkar dagens detalj-handel, där konkurrensen och kampen om kundernas lojalitet ökar. Konventionella marknads-föringsstrategier föråldras snabbt under dagens förlopp och kräver mer kreativitet och enga-gemang av företaget. Den smarta konsumenten har makt över exponeringen av kommunika-tionen och inspirerar dagens marknadsföring för en digital dialog med kunden. I vårt arbete undersöker vi den digitala kommunikationen och analyserar hur dess utveckling påverkar konsumentens beteende och attityder samt dess beslut kring köpvanorna. The dynamic market situation today affects the existing market philosophy with a focus on the communication between companies and consumers. Modern technology and the Internet have developed and become more available, which contributes to that modern consumer spends majority of his time on Internet. Digital framework and communication within it change consumer behavior and attitudes, encourage consumer’s independence and give him control over the buying decision. These trends influence modern retailing, where competition and fight for consumer loyalty augments. Conventional marketing strategies lose their actuality and require more creativity and engagement from companies. The smart consumer has a power over exposure of the communication and inspires modern marketing for a digital dialog with him. In our study we examine the digital communication and analyze its impact on consumer behavior and attitudes and consumer buying decision. / Program: Butikschefsutbildningen

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur bildlärare tolkar sitt uppdrag att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker i bildämnet och vad dessa digitala delar kan innebära för bildundervisningen samt kunskapsutvecklingen hos elever i åk 1–6. Detta görs genom fyra kvalitativa intervjuer. Hela studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt det designteoretiska perspektivet för att få en helhetssyn av lärarnas upplevelser av sin digitala bildundervisning. Resultatet av de fyra intervjuerna visar att lärarnas upplevelser skiljer sig samt att det finns vissa gemensamma synsätt. Dessa grundar sig i att lärarna upplever att de förutsättningar som lärare har till sitt förfogande inte är tillräckliga för att upptäcka och ta till vara på de möjligheter som digital bildundervisning kan innebära. Enligt lärarna i denna studie så brister det i rektorernas ansvar att se till att dessa förutsättningar finns. Vilket resulterar i att nästintill alla av de intervjuade lärarna inte heller upplever att de kan och förmår att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker.

In this paper we will be looking at children’s reading habits, their attitudes towards reading, and whether or not the presence of digital technology such as television or computers have any effect on said reading habits. The material of the study will be collected via group interviews with students at age nine to ten at two different schools in neighbouring towns in the south of Sweden. The parents of the students have all been informed of the study, and approved of their children taking part of it. The purpose of interviewing the students directly, and not to their parents or teachers, is that the chance of them giving relevant and thoughtful answers increase of they are treated as individuals with thoughts and opinions of their own. The study shows that most of the students read with the purpose of school assignments and while most of them don’t mind reading, not many do it for pleasure if there are possibilities of other activities offered instead. Some of these other activities do involve screen time, but many also enjoy being active and spending time with their friends and families.

<p>Onlinemedier och mobilteknik har idag större innebörd för de flesta branscher. En av de branscher där det har varit mycket påtagligt är musikbranschen. Ett exempel på detta är de digitala filernas intåg i musikbranschen som har skakat om skivindustrin, och skivbolagen visar numera resultat därefter. Den delen av branschen som det däremot går riktigt bra för i dagsläget är livemusikproducenterna, d.v.s. bokningsbolag, festivalarrangörer och andra scener med livemusik som huvudfokus. Nu befinner sig alltså livemusikproducenterna på topp, men som skivbolagen bland annat har fått erfara kan framtiden komma med överraskningar. Skivbolagen valde att reagera alldeles för sent när problemen uppstod och dessutom på fel sätt, och såhär i efterhand kan man konstatera att de snarare borde ha agerat i förebyggande syfte. Med det exemplet i bakhuvudet kommer vi i denna uppsats undersök hur väl livemusikproducenterna förbereder sig inför möjliga framtidsscenarion, med fokus på nya digitala medier.</p>