Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser inom den ingripande verksamheten hanterar de emotioner som uppstår i arbetet. Vidare avser studien även att undersöka vilken påverkan de emotionella aspekterna av arbetet får för poliserna.  Detta görs med hjälp av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med poliser inom ett polisdistrikt. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom emotionssociologin och socialpsykologin. Följande frågeställningar behandlas: Hur hanterar poliserna de känslor som uppstår i arbetet och hur kan detta karaktäriseras? Hur påverkar de emotionella aspekterna av arbetet poliserna, har det konsekvenser?   Sammantaget visar resultatet att poliserna följer informella känsloregler som finns inom yrkesrollen och att dessa regler skiljer sig beroende på den situation poliserna befinner sig i. De hanterar även känslor i arbetet på ett sätt som kan beskrivas med Hochschilds begrepp surface acting och deep acting. Vidare använder poliserna sig av humor som ett sätt att distansera sig från de emotionella aspekterna i arbetet och påverka andra personers sinnesstämning. Socialt stöd och mental förberedelse visade sig också vara ett sätt att handskas med känslorna varav socialt stöd beskrivs som mest betydelsefullt. Generellt kan det även sägas att poliserna oftast inte upplever att arbetet påverkar dem i särskild stor utsträckning. Däremot visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet är emotionell dissonans och avtrubbning. Nyckelord: Polis, ingripande verksamhet, känslohantering, emotional labor, känsloregler, surface acting, deep acting, emotionell dissonans och avtrubbning

This study targets to design the understanding of the relationship between actions and ethical values. An example of this kind of obliquity is illustrated by how environmental issues gets positive response from a majority while a minority have an environmentalfriendly behaviour towards it. This is studied by examining how private persons percieve the link between their consciousness and their effort to make a change. The method that has been used was single interviews with six male collegestudents. The main questioin is how it is possible to understand values and behaviour among men during education. The main theory involves cognitive dissonance, where the importance of differences between moral and deeds are discussed. The theory also focus on the problems with social traps in the society. The result shows that differences occur in the environmental behavour of people. These are caused by neutrality or the absence of information. Meanwhile, people who state to have environmental issues as a main interest sees more problems facing the ecological sustainability since they are more aware. The result also displayed environmental actions as ethically correct and if not performed causes a bad self-image. Connecting the collegestudents’ attitudes, cognitive dissonance och social traps, three general types of characters have been found for the analysis. The conclusion is to start engaging the population to greener actions by bigger co-operations between organisations and the society by including self-interest. This makes the population gain trust and make rational choices before co-operating. / Denna studie riktar sig mot att skapa en förståelse för relationen mellan handling och etiska principer. Ett exempel på ett snedvridet förhållande är hur miljöproblem får positiv respons av majoriteten av populationen, medan en minoritet möter problemen med ett miljövänligt beteende. Undersökningen utgår från hur privatpersoner reflekterar kring länken mellan sitt samvete och sin insats att göra skillnad. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex manliga universitetsstudenter. Den huvudsakliga frågeställningen är hur det är möjligt att förstå värderingar och beteende hos män under utbildning. Den huvudsakliga teorin grundar sig i kognitiv dissonans för att belysa betydelsen kring skillnader mellan moral och handling. Teorin fokuserar även på problemen med sociala fällor i samhället. Resultatet visar att skillnader finns i människors miljöorinenterade beteendemönster, vilka orsakas av neutralitet eller brist på information. Resultaten visar även att individer som visar stort engagemang för miljöfrågor också ser fler hot mot den ekologiska hållbarheten eftersom de är mer insatta i ämnet. Resultaten visar också att miljövänliga handlingar uppfattas som etiskt korrekta och skadar självbilden om de inte genomförs. Genom att sammankoppla studenternas attityder, kognitiva dissonans och sociala fällor har tre generella karaktärstyper konstruerats och framställts i analysen. Slutsatsen är att uppmuntra populationen till grönare handlingar genom ett större samarbeten mellan organisationer och samhället där egenintresset inkluderas. Detta får populationens förtroende att växa och göra rationella beslut före samarbetet.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan. Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt. Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning. Samtliga har kunskap om vilka områden som är intressanta att arbeta med dock har de en begränsad kunskap om vilken teknik som bör användas i detta preventiva arbete.

No description available.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvärld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frågeställning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 år på ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det är som påverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att få en så djup förståelse för individernas upplevda livsvärld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper. Resultatet visade att det finns en stor bristfällig kunskap när det kommer till droger i allmänhet samt att denna kunskap saknas både i skolan men också i hemmet. Det framkom också att många av ungdomarna någon gång hade provat cannabis eller befunnit sig i kretsar där ett brukande av cannabis pågick. Detta visade sig senare vara en stor bidragande faktor till deras attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige. Med hjälp av Festingers teori om kognitiv dissonans visade analysen att den kognitiva dissonansen var en bidragande faktor till deras attityder. Utifrån Scheffs teori om hänsynsemotionssystemet, med fokus på sociala band, skam och stolthet, bidrog tryggheten och otryggheten hos informanterna till deras attityder. Den otillräckliga kunskapen, tryggheten och otryggheten bildade tillsammans grunden för ungdomarnas attityder inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. Utifrån Mead fanns det brister i rollövertagandet i formandet av deras attityder. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of young people's attitudes and their perceived life-world face a possible legalization of cannabis in Sweden. To answer the aim we formulated a question: What prior knowledge and experiences shape young people's attitudes to drugs and what are their attitudes towards cannabis today? This, we investigated through qualitative interviews with young people aged 15-20 years at an arts center in a medium large town in southern Sweden. We wanted to explore what affects the youth in their shaping of attitudes towards cannabis and legalization of cannabis in Sweden and how these attitudes are today. To gain a deeper understanding of individuals' perceived life-world as possible, we conducted individual interviews with ten young people who all have different experiences and knowledge. The results showed that there is a great lack of knowledge when it comes to drugs in general, and that this knowledge is lacking both in school but also at home. It also emerged that many of the young people had tried cannabis or been in circles where use of cannabis was ongoing. This later proved to be a major contributing factor to their attitudes towards cannabis and a legalization of cannabis in Sweden. Using Festingers theory of cognitive dissonance, the analysis showed that it was a contributing factor to their attitudes. Based on Scheffs theory of the “deference-emotion system”, focusing on social bonds, shame and pride, the security and insecurity of informants influence their attitudes. The insufficient knowledge, security and insecurity together formed the foundation for young people's attitudes towards a possible legalization of cannabis in Sweden. Based on Mead, there were deficiencies in the role takeover when shaping their attitudes.

This essay – Discourse and Dissonance – deals with Mary Shelley’s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of “Them and Us”, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g. a feminist or Marxist one, to the text, I use Cultural Criticism as described by Arthur Asa Berger in order to deconstruct and reconstruct the discourse, as explained by Michel Foucault, within Shelley’s work. In doing so, I view the hermeneutics of suspicion as the starting point due to its recognition of every text’s hidden truth. Stephen Greenblatt’s term dissonance is useful for the study’s aim of finding the differences and similarities in the voices of the novel’s characters. Intersectionality functions as the tool with which I intertwine the above categories in my analysis.     In conclusion Frankenstein; or, the Modern Prometheus does not convey a message of conformity. Its class-, race- and gender-bound discourse is reproduced in the text, but simultaneously challenged. The dissonant voices of the novel show the discourse from different perspectives and make it obvious that there are cracks on the surface of the discourse, which Shelley deepens by putting it into writing – whether she was aware of it or not.

I detta arbete undersöker jag ludonarrativ dissonans påverkan på ett spels trovärdighet. Spel idag får allt mer djupgående narrativ (Haggis, 2017) så ludonarrativ dissonans blir allt tydligare. Trovärdighet har en stark koppling till inlevelse som ofta ses som väldigt viktig (Brown & Cairns, 2004). I och med att ludonarrativ dissonans blir allt mer framträdande är det viktigt att vi undersöker dess påverkan på aspekter som trovärdighet. Min metod bestod av ett kort spel som innehöll ludonarrativ dissonans som testarna fick spela. Efter detta utförde jag en kvalitativ intervju med testarna. För de testare som tolkade dissonansen som ett problem från designprocessen försvagade dissonansen trovärdigheten. För de testare som såg dissonansen som ett karaktärsdrag hos huvudpersonen påverkade dissonansen inte trovärdigheten. Det förekom brister i min formulering av frågor för intervjun så i framtida arbete skulle jag göra om mina tester. I ett större sammanhäng skulle man kunna använda populära, etablerade spel som undersökningsmaterial.

Den här studien undersöker om en spelare skulle känna av en dissonans mellan en avatar med fredligt formspråk och en spelmiljö med aggressivt formspråk. En spelbar artefakt i form av ett 2D äventyrspel skapades med en runt utformad avatar ochspetsigt utformade fiender och miljöer där övriga faktorer försökte hållas neutrala. Fem testpersoner spelade igenom spelet och intervjuades för att ta reda på hur dekände och upplevde spelets olika delar. Resultatet antyder att spelarna inte kände av någon dissonans. Detta spekuleras bero på ett fokus på spelande och förutfattade meningar kring grafikens motiv. Framtida arbeten kan fokusera på fler element än bara formspråk för att överdriva uttrycken och undersöka om en starkare dissonans kan upptäckas av spelare.

No description available.

För att kunna skapa intressanta och engagerande berättelser i spel behövs förståelse för hur spels unika egenskaper påverkar berättande. Ett spelnarrativa kan delas upp i det inbäddade narrativet, som består av till exempel texter och dialog, samt det emergenta narrativet, som uppstår ur spelets gameplay. När dessa två delar inte stämmer överens uppstår ludonarrativ dissonans. I detta arbete undersöks hur ludonarrativ dissonans påverkar narrativ transport, det vill säga inlevelse i en berättelse. Två versioner av ett berättelsedrivet spel skapades med olika mekanikerna för att uppnå låg respektive hög ludonarrativ dissonans. I en undersökning spelade två grupper av deltagare spelversionerna och deras narrativa transport mättes. Resultaten indikerar att högre ludonarrativ dissonans leder till lägre narrativ transport och belyste nuvarande kunskapsluckor. Det finns ett behov av djupare förståelse för hur narrativ transport fungerar i spel och av större studier för att tydliggöra ett eventuellt samband mellan narrativ transport och ludonarrativ dissonans.