Uppsatsen studerar två nutida reportage i reportagebokens format: Klubben av Matilda Gustavsson, och Smärtpunkten av Elisabeth Åsbrink. Syftet är att undersöka hur reportern själv och det journalistiska arbetet framställs i reportagen och vad det får för konsekvenser för reportagens journalistiska syften. I uppsatsen tillämpas narratologisk teori utifrån begrepp som modus, tempus, röst, konsonans och dissonans. Även journalistisk teori om objektivitet och transparens, samt teorier om trovärdighet, autenticitet och life writing används. Båda reportagen har en komplex narratologisk konstruktion som innehåller en subjektivt jag-berättande reporter och en ramberättelse som detaljerat beskriver reporterns eget journalistiska arbete. Analysen visar hur konstruktionen med ramberättelsen om det journalistiska arbetet och det subjektiva jag-berättandet skapar trovärdighet, närvaro och engagemang för reportagets ärende. I synnerhet i Klubben används det subjektiva jag-berättandet som en strategi som stämmer väl överens med teorierna om life writing. Detta framhäver reportagets vittnande karaktär, där både reportern och de karaktärer som hon berättar om framstår som röster och vittnesbörd i en större berättelse om förövare och offer, men också i berättelsen om journalistikens viktiga roll att granska samhället och avslöja missförhållanden. Det subjektiva berättandet, med sina drag av life writing, bidrar alltså till engagemang, autenticitet, trovärdighet och transparens i beskrivningarna av både de händelser som reportagen beskriver och av det journalistiska arbetet i sig.

Protect dirt from shame | the love that vanished är en utställning som har utgångspunkt i mina egna erfarenheter av lesbiska relationer och av att ha en kvinnokropp. I min essä kommer jag rikta fokus till de delar av utställningen där motstridiga känslorna omhändertas i ett ifrågasättande av att göra skillnad på som en del av att vara homosexuell och kvinna kan innebära i möte med en heteronormativ mansdominerad värld. Den homosexuella berättelsen som ett samtal som hela tiden ska undvikas, vars kroppar ska tynas bort och var kärlek inte ska uppvisas för omgivningens skull, något som jag menar på försvagar identiteten. Hur fördomar separerar oss och skapar en illusion av ett ”vi och dom”, där homosexuella inte längre ses som vanliga människor. I utställningen utforskar jag genom det måleriska och skulpturala vad som händer med kvinnokroppen när den överskrider det förutbestämda genuset och ifrågasätter döljandet av homosexuella berättelser och vad den sortens fobiskt klimat gör med oss. Det är utifrån erfarenheter och insjunkande i depressioner och psykoser som jag senare kom att börja funderar om det dubbla livet som följd av homofobiskt klimat förhåller sig så som samtiden förhåller sig till många världar genom tillbakagång av erkännande? Ett insjuknande i desorientering och hallucinationer som splittrar oss än djupare in i isolering och individualism när vi frånstöter det mänskliga, det verkliga och inte låter oss varandra närmas. Samhällets dragning till ett dualistiskt binärt tänkande som riskerar frånta verklighetens komplexitet och reducera ner jaget till något ensamt och oföränderligt. I mitt försök att relatera och föra samman händelser skulle jag vilja citera Designing for interdependence, a poetics of relating av Martin Avila, "relation is the knowledge in motion of beings, which risks the being of the world”

This thesis presents an adaptive tuning system that can be described as a dynamic Just Intonation tuning system, being compatible with equally tempered instruments. The tuning system is called Hermode Tuning (HMT) and the tuning used as comparison for evaluation is the standardized western tuning, the equal tempered tuning. This study investigates preferences for these two musical tuning systems, depending on whether the tunings are presented on a piano or with woodwind instruments. A listening test was done with students at the Falun Conservatory of Music, including both a vertical listening (intervalls) and a horizontal listening (cadenses and musical compositions) of Hermode tuned musical material. Overall the results showed no significant preferences for either tuning system irrespectively of what instrument it was presented with. The clearest results was that of a misjudged just intonated perfect third on the piano and a preference for an adaptively tuned piano presented in a simple harmonic structure, with a parameter setting of HMT 70%. Materials for comparison was partly taken from Hermode´s own website, but overall the attitude towards these sequenses (using a likert scale of one to five) showed a low expected value. This shows the complexity of the topic and no general conclusions regarding the choice of intonation or tuning system could be done for the presented material.

The aim of this study was to examine young adult cannabis users’ attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker’s normalization thesis, Goffman’s notion of stigma, Becker’s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone. The theory of cognitive dissonance was also used to analyze the empirics. The result shows that the interviewees experience a normalization of cannabis, although a process of stigmatization cannot be disregarded. The result also indicates that the respondent’s views of cannabis do not conform to society. The main conclusions are that cannabis is normalized in certain groups, which creates a discrepancy between the attitudes of cannabis users and Swedish society. The reasons for using cannabis are individual and one recurrent explanation is that the respondents experience less negative consequences of cannabis, compared to the effects of alcohol. These findings are supported by earlier research. In order to develop a constructive dialogue about cannabis, the understanding of these attitudes is important for social work.

Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer. Med hjälp av Perssons tolkning av Goffmans dramaturgiska ansats, Engdahls resonemang kring frihet och socialt tvång, attributionsteorier och teorin om kognitiv dissonans tolkas detta som att det är lättare för tjejer att korsa gränsen till överdelning genom lättkläddhet på selfies. De som utsatts för nätkränkningar tillskrivs olika personliga attributioner, då ungdomarna upplever att alla vet om riskerna. Vilka attributioner som tillskrivs beror främst på hur nära relation den som tillskriver har med den utsatta. Motstridiga normer skapar kognitiv dissonans hos ungdomarna vilka kommer till uttryck under intervjuerna. / Online denigrations is a growing problem in today's society. Many teenagers feel that they get violated on social media by both familiar and non-familiar people. The study aims to highlight how contradictory norms may have an impact on teenager’s reasoning about online denigrations and is based on five focus group interviews with teenagers. The results show that the teenagers believe that everyone has the freedom of choice about which selfies they publish on social media, even though the person subjected to online denigrations sometimes have themselves to blame. The freedom of choice does not always apply on equal terms or unconditionally, there seems to be different norms for different people, inter alia, boys and girls. With the help of Persson’s interpretation of Goffman’s dramaturgical model, Engdahl’s reasoning about freedom and social constraints, attribution theories and cognitive dissonance, we interpret this to mean that it’s easier to cross the border to oversharing for girls, mainly by being underdressed in the selfies. Because the adolescent perceive that everyone knows about the risks of publishing selfies, the victims of online denigrations are attributed with different personal attributions, mainly depending on how close the relationship are between the victim and the one attributing. Conflicting norms creates cognitive dissonance in the teenagers as being expressed during the interviews.

Det är numera konstaterat att klimatförändringar kommer förändra förutsättningarna förmänniskor på jorden. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka vad som motiverarpersoner att minska sina klimatutsläpp och vilka hinder de kan stöta på. Med hjälp av fyra intervjuer och nio frågeformulär har uppsatsens två forskningsfrågor kunnat besvaras då det har ställts frågor till personer som har valt att sänka sina utsläpp genom att förändra sina vanor gällande flygning, bilägande och konsumtion. Studien visade att miljöengagemang är kopplat till miljökunskaper samt att det kan utveckla förståelse för de negativa konsekvenser en högkonsumerande livsstil kan leda till. För respondenterna i studien har det lett till en känsla för både ansvar och direkt eller indirekt moralisk plikt att sänka sina växthusgasutsläpp då det har utvecklat en hög miljöhänsyn. Detta tillsammans med positiva förebilder och en positiv självbild har fungerat som motivation till en förändrad livsstil. Bristande kunskaper, kontrolluppfattning, identitet, vanor, civilstånd samt sociala och subjektiva normer har verkat som hinder och lett till att respondenternas omställning har tagit tid. Respondenterna i studien har hunnit olika långt till följd av de olika hinder de stött på under resans gång men resultatet visar att de innehar en stark intern attitydstruktur då de trots hinder inte har gett upp och istället börjat omvärdera sin syn på livskvalitet genom att ändra inställning till vad som är lycka och lyx. Det går att koppla teorierna VBN och TPB till varandra då värden, uppfattning och personliga normer formar den miljöhänsyn som inverkar på attityd, subjektiva normer och uppfattad kontroll. / It is now established that climate change will change the conditions for people on Earth. The purpose of the thesis is thus to investigate what factors motivate people to reduce their climate emissions and what obstacles they may encounter. With the help of four interviews and nine questionnaires, the essay's two research questions have been answered by asking questions to people who have chosen to reduce their emissions by changing their habits regarding flying, car ownership and consumption. The study showed that environmental commitment is linked to environmental knowledge and that it can develop an understanding of the negativec onsequences a high-consumption lifestyle can lead to. For the respondents in the study, it has led to a sense of responsibility and direct or indirect moral duty to reduce their greenhouse gas emissions as it has developed a high environmental consideration. This together with positive role models and a positive self-image has served as motivation for a changed lifestyle. Lack of knowledge, control perception, identity, habits, marital status and social and subjective norms have acted as obstacles and led to the respondents' adjustments taking time. The respondents in the study have made different achievements due to the various obstacles they encountered. The results show that they have a strong internal attitude structure as despite obstacles they have not stopped trying to change and instead started to re-evaluate their view of quality of life by changing attitudes toward what is happiness and luxury. It is possible to link the theories VBN and TPB to each other as values, perceptions and personal norms shape the environmental considerations that affect attitude, subjective norms and perceived control.

Idag möter investerare information från både traditionella medier och offentliga rapporter, men även genom sociala medier. I en rapport av Internetstiftelsen (u.å.) framgår det att 96 procent av Sveriges befolkning använder sig av internet, och att av dessa är 93 procent dagligen uppkopplade (Internetstiftelsen, u.å.). Av dessa använder sig nio av tio personer sociala medier och det framgår att sociala medier nu är en naturlig del av individens vardag. Det finns omfattande studier som undersöker sociala medier och aktiemarknaden för att se om det finns ett samband mellan informationsspridningen på sociala medier och dess påverkan på aktiekursen. Som investerare är det den tillgängliga informationen som är underlaget för beslutet att investera eller inte. Ohlin (2017) rapporterar att det förekommer alltmer falska aktietips inom sociala plattformar. Ekobrottsmyndigheten ser ett ökande antal anmälningar av denna typ av brott. Två ekonomistudenter dömdes den 15:e oktober 2019 av Stockholms tingsrätt för otillbörlig marknadspåverkan, där det framgick att de båda hade systematiskt påverkat aktiekurserna till att stiga. Till följd av det intresse som finns för hur aktiekursen påverkas av sociala medier, är det av värde att förstå hur dessa köprekommendationer och möjligen falska aktietips inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande. Det finns flertalet forskare inom finansområdet som uppmuntrar till att använda mer kvalitativa metoder i samband med ämnet beteendeekonomi (Jaiyeoba & Haron, 2016; Kaczynski et al., 2013; Kleinübing et al., 2005; Zahera & Bensal, 2017). Genom att undersöka vad människor faktiskt säger och få ta del av resonemanget bakom samtal, kan finansområdet utvecklas. Den aktuella studien lutar sig därmed mot en kvalitativ ansats, med syftet att få en djupare förståelse för hur den individuella investerarens beslutsfattande påverkas av köprekommendationer inom sociala medier. I samband med analys av empiri har studien använt sig av deduktiv tematisk analys, där ursprungliga teman har varit drivande. Dessa är representativitet, förankring och kognitiv dissonans som återkopplas från Chandra (2008), och är viktiga beståndsdelar i den individuella investerarens beslutsfattandeprocess och etablerade begrepp inom beteendevetenskaplig ekonomi. Till följd av analys av empiri kunde det urskiljas relevanta underliggande teman till de tidigare presenterade, och dessa är: Köprekommendationer som en ögonöppnare, Skepsis angående sociala medier och köprekommendationer, Vem är bakomköprekommendationer, Bekräftelse av egen värdering, Osäkerhet vid motgång och avslutningsvis Självsäkerhet är bästa försvar. Genom dessa underliggande teman besvaras både studiens forskningsfråga samt att syftet uppnås och en djupare förståelse erhålls för hur köprekommendationer inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande.

När denna uppsats skrivs är det knappt sju år kvar innan målen i agenda 2030 ska vara uppfylla. Mycket har gjort och kommer att behöva göras för att kunna uppfylla målen i Agenda 2030. Många företag och kommuner gör nu ett arbete för att ställa om. Oavsett om hållbarhetsarbetet beror på lagkrav eller i marknadsföringssyfte är det de anställda som ska genomföra och anpassa sig till hållbarhetsarbetet, för att arbetsgivaren ska nå de satta målen. I genomsnitt spenderas under en arbetsvecka en tredjedel av ett dygn på arbetsplatsen. Uppsatsens syfte är därför att studera vilka attityder och kunskaper som finns till den omställning som hållbarhetsarbete på arbetsplatsen innebär. Genom frågeställningen, vilka kunskaper och attityder har anställda till hållbarhetsarbetet på sin arbetsplats?  Attitydforskningen och psykosociala teorier som finns idag utgår främst från individens privatliv där närmsta familj är de främsta socialiserings agenterna. Var på denna studie är intressant, då den utgår från perspektivet på arbetsplatsen, där kanske andra regler och förhållningssätt styr. Metoden för denna uppsats är semi-strukturerade intervjuer från sex representanter från fem olika förvaltningar i Karlstads kommun. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från de sex intervjuerna visar att det är insikt, ansvar, handlingsutrymme, självförtroende och kunskap är delar som finns med hos alla intervjupersoner som har uttryckt att de har ett miljöengagemang. Hur mycket eller hur lite av varje del är svårt att säga. Insikt och kunskap om olika insatser tycks vara viktigt för att respondenterna ska ha ett miljöengagemang. Liten kunskap tycks inte vara ett hinder utan sporrar respondenterna att vilja lära sig mer, varpå miljöengagemang bör ses som en pågående process.

Den här kvalitativa studien undersöker hur marknadsföring på TikTok påverkar konsumenters köpbeslutsprocess och köpbeslut – med särskilt fokus på konsumtion av mode och kläder. Vidare vill den här studien klargöra för de faktorer som driver konsumenter att bryta sina uttalade värderingar och intentioner under köpbeslutsprocessen i förhållande till hållbarhetsaspekterna. En särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot det gröna gapet, det vill säga den diskrepans som finns mellan konsumenters uttalade värderingar och intentioner kring hållbarhet och deras faktiska köpbeslut. Teorier om plattformslogik och kognitiv dissonans kommer således att användas för att belysa det här fenomenet. På så sätt syftar den här studien till att öka medvetenheten om konsumenters uppfattningar om de sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekterna och huruvida de tas i beaktning vid konsumtion av mode och kläder samt om TikToks plattformslogik. De frågeställningar som studien kommer att besvara är Hur påverkar marknadsföring på plattformen TikTok konsumenters köpbeslut inom konsumtion av mode och kläder? och Vad driver konsumenter att gå emot deras uttalade värderingar och intentioner trots att det finns en ökad medvetenhet kring hållbarhetsaspekterna? För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har studien använt sig av både en abduktiv och en kvalitativ ansats. Empirin som den här studien vilar på har vidare samlats in genom en kvalitativ datainsamling av relevant material och genom åtta semistrukturerade intervjuer med aktiva TikTok användare som konsumerar mode och kläder. För att öka intervjuernas validitet har vidare fältanteckningar tagits under intervjuerna.Utifrån studiens resultat har det framkommit att TikTok som sociala medieplattform har en betydande roll när det gäller konsumtion av mode och kläder. Däremot har det ur intervjuerna framgått att plattformen inte påverkar konsumenter till den grad att det har lett till ett faktiskt köpbeslut. Vidare har det framgått att det gröna gapet går att identifiera i samband med hållbar konsumtion och konsumentbeteende. Kognitiv dissonans var en återkommande faktor när det gällde bortförklaringar och rationaliserande av olika tidigare köpbeslut av mode och kläder samtidigt som en rad andra faktorer kunde identifieras.

The objectives of this study are to critically map and analyse past and current  discussions, negotiations and social processes that take place and relate to conditions created by living in- or monitoring the World Heritage City Angra do Heroísmo in the Azores, Portugal. Based on ethnographic fieldwork and qualitative interviews with the stakeholders in the city, the purpose has been to study how, and with what result and consequences, contested values, interests, rhetoric and powers are mobilized and made into dynamic forces for these stakeholders. Hence, this thesis gives a chronological presentation of selected issues and discussions, which have been taking place in the city from 1980 to 2012. The first subjects attended to are the 1980 earthquake and the nomination process which led to the inscription of Angra to the World Heritage List in 1983. However, some of the core objectives relate to the implications of living in a World Heritage City, given the preservation provisions which follow such a classified area. The aim has further been to assess the point of departure for the official monitors and their views on monitoring a vibrant historical area. The discussions analysed relate to the predicaments occurring when modern development is set up against preservation. However, the analyses show how policies and preservation ideals change, as well as how powers and authorities are challenged and affected by forces within and outside the “authorized heritage discourse”. Finally, this study has assessed the notions of pride, local attachment and identity among the inhabitants in Angra. The World Heritage Status can trigger a double sense of feelings; on the one side it holds emotions related to pride and recognition, on the other it represents obstacles for living- and developing the city in accordance with the present needs. World Heritage and tourism are closely linked, and this investigation explores how the stakeholders in Angra relate to the possibilities and threats which tourism holds. Angra represents a site where there is a limited influx of tourist, and we can see how most stakeholders speak for a quality-based tourism. In this respect, one could say there is a prevailing consensus among the stakeholders. Finally, this study has assessed the notions of pride, local attachment and identity among the inhabitants in Angra. These sensations are related to the historical cityscape, an environment which also frames personal experiences and processes. The World Heritage Status can trigger a double sense of feelings; on the one side it holds emotions related to pride and recognition, on the other it represents obstacles for living- and developing the city in accordance with the present needs. Angra do Heroísmo is studied for its particularities, yet comparisons made with other studies reveal that the matters and aspects addressed in this thesis can be universal rather than particular. / Avhandlingen er en kritisk kartlegging og analyse av tidligere og pågående diskusjoner, forhandlinger og sosiale prosesser som er relatert til det å leve i og forvalte verdensarvbyen Angra do Heroísmo på Asorene i Portugal. Basert på etnografisk feltarbeid og kvalitative intervjuer med for eksempel innbyggere, kulturminneforvaltningen, politikere og utviklere har formålet vært å forstå hvordan, og med hvilke konsekvenser, ulike verdier, retorikker, interesser og ressurser er mobilisert og gjort til drivende krefter for disse stakeholderne. Avhandlingen gir en kronologisk fremstilling av utvalgte tematikker og diskusjoner fra 1980 og frem til 2012, hvor de første temaene er knyttet til jordskjelvet som rammet byen i 1980, og den påfølgende nominasjonsprosessen til verdensarvlisten som ga Angra do Heroísmo verdensarvstatus i 1983. Et hovedanliggende for denne avhandlingen er problemstillinger knyttet til det å leve i en verdensarvby, med de restriksjoner som følger et klassifisert område. Videre har målet vært å studere myndighetenes- og kulturminnevernets ståsted og deres bevaringspolitikk. I skjæringspunktet mellom hensynet til bevaring og behovet for utvikling oppstår diskusjoner og forhandlinger, og avhandlingen analyserer utvalgte diskusjoner som hovedsakelig er knyttet til utbyggingsprosjekter. Studien viser imidlertid hvordan bevaringsidealer- og politikk endres, og likeledes hvordan myndigheter og autoriteter utfordres av krefter innenfor og utenfor ‘the authorized heritage discourse’. Avslutningsvis gir avhandlingen en analyse av hvilken betydning verdensarvstatusen har for innbyggerne, noe som berører temaene identitet, stolthet og lokal tilknytning. Verdensarven har således en dobbeltsidig størrelse, som på den ene siden trigger følelser som stolthet og annerkjennelse, mens på den andre siden representerer begrensninger og diskusjoner.