<p>Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. </p><p>Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.</p>

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet.  Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.

Min hemstad Säffle har varit medialt exponerad i dokusåpor sedan början av 2000-talet. På webbplatsen YouTube läggs privata klipp upp om staden och människorna som lever där. Vad får exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra på vilka sätt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser några av Säffles ungdomar på hur deras hemstad framställs och de dokusåpadeltagare som representerar staden? Jag reste till Säffle för att intervjua fyra elevinformanter som går i årskurs nio på en grundskola om hur de ser på mediernas framställning av staden. De analyserade också YouTube-klipp om staden Säffle i ett filmsamtal. Informanterna introducerades efter intervjun till att själva skapa en reflekterande dokumentation med filmkamera om sin hemstad. Deras filmmaterial presenteras i undersökningens gestaltningsdel. Diskursanalys har använts som verktyg för att synliggöra vad som gör att mediebilden av Säffle presenteras inom konventionella och stereotypa ramar. Undersökningen visar att språket och dialekten är en viktig ingrediens för vem som äger rätt att vara den trovärdiga säfflebon, snarare än visuella attribut. Framför allt TV-medierna verkar vilja få oss att med exotisk blick betrakta landsortens lustiga karaktärer, som tycks skapa bättre TV med utpräglad dialekt. Medierna förstärker dokusåpornas deltagare med hjälp av musik, redigering och utsätter dem för planerade ”lekar” i programmen. På så sätt skapar mediernas berättelser hyperreella karaktärer där gränsen mellan det verkliga och fiktiva upplöses, på samma sätt som en lögnaktig men underhållande skröna. Undersökningen visar att Säffle framställs i medierna som en stad där invånarna gör bort sig och är pinsamma, trots programmens lättsamt humoristiska underhållningsanspråk. Många av de YouTube-klipp som används i undersökningens filmsamtal stämmer väl överens med hur Säffle är, enligt informanterna. Kanske är det så att gränsen mellan ”såpans” konstruktion och dokumentärens ”verklighet” är så hårfin att den knappt är märkbar, även för kritiska säfflebor. Två filmer (Informantfilm och Säffle på YouTube) finns tillgängliga som hör till examensarbetet.

August Underground is one of the sickest series of movies that ever been made. We try to understand what makes them so chocking to its audience. Critics says that the August Underground movies imitates Snuff, and we ask the question; How do people know what Snuff looks like.

<p>Projektet Utställningsdokumentär? består av två delar: dels den vetenskapligt orienterade studie som redovisas här, dels en praktisk gestaltning i form av en serie experimentella utställningar. Projektets syfte som helhet är att belysa utställningsmediets förmåga att gestalta ett dokumentärt innehåll, samt diskutera och experimentera med dokumentära arbetsmetoder i utställningssammanhang. Denna explorativa studie är gjord på kvalitativa grunder och består av intervjuer med professionella dokumentärmakare och museimänniskor, kortfattade analyser av tre aktuella museiutställningar samt en serie utställningsexperiment. Ett försök görs att lägga grunden för ett nytt begrepp och en ny typ av utställningsmetod. Studien visar att utställningsdokumentärer kan vara ett sätt för museet att mer aktivt delta i samhällsdebatten. Utställningarna behöver inte vara objektiva utan ska ge utrymme för personliga tolkningar av ämnen, historiska eller samtida, problematiska, vinklade, med laddade föremål eller helt utan föremål. Kort sagt subjektiva utställningsdokumentärer. Något som är grundläggande för dokumentären är verklighetsanknytningen och ofta är det just den aspekten, att det som visas faktiskt har hänt på riktigt, som berör och fascinerar. Men det räcker inte bara med materialet, en tydlig avsändare som tolkar och berättar, pekar ut riktningar och anger sammanhang, ett subjekt med personlig anknytning till ämnet måste också till för att utställningen ska bli en dokumentär. I denna form blir utställningsdokumentären ett komplement till museets övriga utställningar och ett forum för aktuell samhällsdebatt - något som saknas på svenska museer idag.</p>

Uppsatsen faller inom ämnet bildproduktion och undersöker metoder inom dokumentärklippning och mer specifikt cinema vérité-material. I studien utforskas hur dokumentärklippning kan skapa maximal dramatisk effekt men samtidigt behålla en känsla av autenticitet i materialet. Studien baserar sig på en forskning genom design-metod och utgår från teoretisk kunskap om klippning som därefter prövas praktiskt i ett produktionsarbete. Produktionsarbetet har värderats genom kvalitativa fokusgruppssessioner med sammanlagt åtta deltagare. Dessa diskussioner har analyserats med hjälp av en idealtypsanalys. Resultaten visar att ljudet har stor påverkan på hur tittaren upplever materialet, samt att musik kan förstärka känslan och stämningen i en scen. Tittarens upplevelse påverkas även av tempot i scenen och hur mycket tid som ges för kontemplation. Sammanfattningsvis visar studien på att flera metoder kan förhöja underhållningsvärdet i en scen, men att det i slutändan är materialets formbarhet som avgör till vilken grad detta kan göras. Uppsatsen belyser dessutom att klippning inte är något som endast går att lära sig genom att läsa teori, utan behöver utövas praktiskt då allt material har sina unika förutsättningar och möjligheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka berättarkomponenter som skaparna av The Keepers använder i serien, hur de fungerar tillsammans och hur de möjliggör ett långt dokumentärt berättande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en narrativ analys och en visuell narrativ analys med hjälp av teorier som diskuterar filmatiseringar, animationer, modus och dramaturgi. Resultatet visade att kombinationen av ett klassiskt dramaturgiskt berättande tillsammans med moderna berättarkomponenter i The Keepers skapar spänning och engagerar tittaren i det långa berättandet. Kombinationen av berättarkomponenterna gör att avsnitten hänger ihop väl och leder tittaren framåt genom alla sju avsnitt och serien.

No description available.

This essay examines three contemporary Swedish poetry books that are all based on foundmaterial from everyday life such as transcriptions from a radio channel, personal calendarsand documents from the workplace. Using Martin Glaz Serup’s theories about relationalpoetry combined with Walter Benjamin’s ideas on the author as a producer, it investigates thepolitical and documentary dimensions of found poetry as a practice. The books are examinedone by one in chronological order and the analysis aims for a deeper understanding ofquestions about authorship, distribution and the poetic voice, as well as ethical dilemmas. Theresult recognises found poetry as a specific and complex method, that requires more attentionand research in a world where copying text is becoming as natural as writing in itself.

Since the middle of the 20th century, the political aims for parental equality have been the center of attention in Sweden. Women have been helped to join the workforce, and men have been encouraged to take parental leave and be involved and emotionally present as fatherly figures. These changes have contributed to new ideals surrounding fatherhood, which call on men to enact with what can be considered non-normative values, in order to achieve Sweden's state ideological ideals around equal and involved parenthood. This study aimed to investigate how the discourse on modern fatherhood is expressed through SVT's documentary Tre pappor. By examining fatherhood within a contemporary context, this study has contributed to a relatively unexplored field of research. It is essential to examine not merely the way documentaries portray fathers, as well as the divergence in their representation. By exclusively having investigated this subject within the production of a Swedish documentary, the study has contributed with deeper insight into how representational imagery becomes tangible in the confines of one medium. Through a multimodal critical discourse analysis and a framework composed of theoretical explanations of representation, gender, masculinity, and fatherhood, we have been able to study how the documentary's linguistic and visual elements shape the representation of fatherhood, and its contribution to the discourse on modern fatherhood. The results revealed that fathers are depicted through non-normative representations, with a physical and emotional presence. At the same time, an ambivalence about fatherhood is expressed, which is represented by the fathers' attitude towards both non-normative and traditional ideals about masculinity and fatherhood. The documentary also demonstrates how the fathers negotiate their identities, but in various ways. Their identities are based on modern approaches to fatherhood, as well as through more traditional systems. Overall, the study shows that the Swedish ideological ideas concerning the modern and involved father, remain on a discursive level to the greatest extent, and less expressed in practical action. Therefore, the discourse on modern fatherhood is still fragmented, however only to a certain extent, which could consequently indicate that fatherhood still is in continuous change and transformation.