I rapporten beskrivs process och genomförande av designprocess med utgångspunkt i en problemställning gällande hur man kan underlätta för konsumenter i en fysisk mataffär att få samt förstå information gällande hälsa och miljö om varor. Genom nära samarbete med användare, relevanta marknadsaktörer och med stöd från aktiva designers och strateger har projektet resulterat i ett uppdaterat interaktivt system i redan befintliga scanners i matbutik. Detta med framförallt miljö och användare i huvudfokus. / The report describes the process and implementation of a design process based on a problem concerning how one can make it easier for consumers in a physical grocerystore to obtain and understand information regarding health and the environment for individual goods. Through close collaboration with users, relevant market acteurs and with the support from active designers and strategists, the project has resulted in an updated interactive system placed in already existing scanners at the grocery store. This is primarily with the environment and users in the main focus.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

För att beslutsfattare och dagligvaruaktörer ska kunna fatta välgrundade beslut vid etablering av nya butiker är det viktigt att känna till hur demografiska faktorer påverkar dagligvarumarknaden. I denna uppsats analyserar vi med data för 2016 hur demografiska faktorer påverkar förekomsten av olika butikssegment på lokala marknader i Sverige samt hur demografi påverkar butikssegmentens omsättningsandelar. Segmenten skapades inom ramen för uppsatsen baserat på tidigare forskning och dagligvaruaktörernas egna butiksdefinitioner. Med logistiska regressioner på stadsdelsnivå finner vi (i) att en ökande andel befolkning med utrikes bakgrund påverkar sannolikheten positivt att minst en lågprisbutik finns etablerad i ett område, men påverkar sannolikheten att minst en traditionell mindre butik finns etablerad negativt. Vidare, med hjälp av OLS-regressioner på stadsdelsnivå finner vi (ii) att en högre andel befolkning med utrikes bakgrund påverkar lågprisbutikers andel av ett områdes totala omsättning positivt, men påverkar traditionella mindre butikers andel negativt. Till sist, indikerar resultatet (iii) att framförallt flödet av människor påverkar traditionella större butiker, både dess geografiska plats samt deras andel av ett områdes totala omsättning. På kommunnivå visar OLS-regressionerna delvis otydliga resultat, förmodligen till följd av allt för aggregerad data. Vår studie bidrar till den existerande litteraturen genom att analysera butiksetableringar och demografi i en svensk kontext. Tidigare forskning har främst undersökt den amerikanska och olika europeiska marknader. / It is important for policy makers and retail chains to recognise how demographics affect the non- durable goods business in order to make qualified decisions about establishing new grocery stores. In this thesis, using data from 2016, we analyse how demographics affect the presence of different store segments at local markets in Sweden and how it affects the turnover share of different store segments. The segments were defined as a part of this thesis and are based on previous literature and the concept description made by each included company. Using logit regressions on urban districts, we find (i) that a larger share of population with foreign background increases the probability that at least one discount store is established in the district but decreases the probability that at least one traditional small store is established. Further, using an OLS-regression on urban districts we find (ii) that a larger share of population with foreign background increases the share of total turnover in discount stores and decreases the share of total turnover for traditional small stores. Finally, our result indicates (iii) that the flow of people significantly affects traditional large stores, both regarding their presence on local markets as well as their share of the total turnover. When using municipalities as local markets, our OLS-regression provides partly indefinite results, probably a consequence of the aggregated data. Our thesis contributes to the existent literature by analysing store establishment and demography in a Swedish context. Previous literature has mainly evaluated American and European markets.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

Idag finns det en stor konkurrens mellan butiker inom dagligvaruhandel, varav ledningen är i ett stort behov av sin arbetskraft. Medarbetarskap är ett begrepp som belyser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande på arbetsplatsen. I dagsläget finns det en medvetenhet om att cheferna bör kunna påverka medarbetarskapet, däremot finns det inte några konkreta metoder eller verktyg för hur medarbetarskapet kan bli inverkat på. I samband med att det finns en vetskap om att icke-finansiella belöningar kan påverka anställdas beteende på arbetsplatsen, väcks intresset för om de här även kan ha en inverkan på medarbetarskapet. Studiens syfte är att redogöra kring förutsättningar som behövs för att uppnå ett gott medarbetarskap och att ta reda på ifall icke-finansiella belöningar kan inverka på medarbetarskapet. I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om medarbetarskap och belöningar, däribland förklaras medarbetarskapshjulet och icke-finansiella belöningar. Datainsamlingen baseras på en kvalitativ metod, där sju butiksmedarbetare har intervjuats. Av studien framgick öppenhet och förtroende mellan medarbetarna vara faktorer som bidrog till ett gott medarbetarskap. Det framkom att ansvarsfördelning var en viktig aspekt för medarbetarna, både för skapandet av engagemang men också för att få medarbetarna att stanna kvar på arbetsplatsen. Därav kunde det konstateras att icke-finansiella belöningar i form av arbetsberikning och utveckling i form av varierade arbetsuppgifter kunde vara avgörande för medarbetarskapet. Olika former av erkännande och positiv återkoppling kunde användas för att skapa öppenhet och engagemang hos medarbetarna. Sociala aktiviteter kunde användas för att belöna medarbetarna och kunde konstateras inverka på medarbetarskapet i form av gemenskap. På grund av studiens begränsningar kan inga säkra slutsatser dras. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis att studera medarbetarskapet utifrån butikernas storlek, studera medarbetarskapet utifrån chefernas perspektiv och studera medarbetarskapet i förhållande till lönsamheten. / Today, there is a great deal of competition between stores in the grocery trade, of which the management is in great need of its labor. Empowerment/employeeship is a concept that highlights employees' commitment and responsibility in the workplace. At present, there is an awareness that managers should be able to influence employeeship, however, there are no concrete methods or tools for how employeeships can be affected. In connection with the knowledge that non-financial rewards can affect employees' behavior in the workplace, it arouses interest in whether they can have an impact on employeeship. The purpose of the study is to report on the conditions needed to achieve good employeeship and to find out if non-financial rewards can affect employeeship. The theoretical frame of reference describes theories about employeeship and rewards, including explaining the ‘’employeeship wheel’’ and non-financial rewards. Data collection is based on a qualitative method, where seven store employees have been interviewed. The study showed that openness and trust between employees were factors that contributed to good employeeship. It emerged that responsibility was an important aspect for the employees, both for the creation of commitment but also for getting the employees to stay in the workplace. From this, it could be stated that non-financial rewards in the form of work enrichment and development in the form of varied tasks could be decisive for the employees. Various forms of recognition and positive feedback could be used to create openness and commitment among employees. Social activities could be used to reward employees and could be found to affect employeeship in the form of community. Due to the limitations of the study, no definite conclusions can be drawn. Suggestions for further research are, for example, to study the employeeship based on the size of the stores, study the employeeship from the managers' perspective and study the employeeship in relation to profitability.

Bakgrund: Covid-19-pandemin är en kris som orsakat snabba utmaningar och åtgärder för både företag och konsumenter och det är även en kris som kan komma att bli en av de mest utdragna kriser som upplevts under modern tid. Restriktionerna som uppstått för att minska smittspridningen kan påverka konsumenters nuvarande samt efterföljande beteende och vanor vilket gör att företag behöver upprätthålla relationer med sina kunder för att uppnå fortsatt kundlojalitet även efter krisen. Forskning om kundlojalitet har knappt belyst kriser som en avgörande faktor för lojalitet, men att förlora en betydande del av kunderna under och efter en kris kommer leda till en svår framtid för drabbade företag. I litteraturen återfinns olika aspekter och faktorer som kan ha en påverkan på kundlojalitet under en krissituation, men då forskare argumenterar för att olika faktorer är viktiga gällande kundlojalitet under kris råder det delade meningar i litteraturen. En avsaknad finns kring åtgärder vid en kris som en avgörande faktor för kundlojalitet och hur kundlojalitet behandlas i företags krishantering.Syfte: Syftet med studien är att utifrån de faktorer som presenteras i teorikapitlet föreslå ett möjligt ramverk för hur företag kan arbeta med kundlojalitet under en kris. Detta utifrån vårt exempel- och studieområde vilket är svensk dagligvaruhandel och Covid-19-pandemin. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Metoden utgår från en abduktiv forskningsansats där nio semistrukturerade intervjuer med företagsledare inom detaljhandeln genomförts.Slutsatser: Studien finner att de mest frekvent använda faktorerna som företag arbetar med för att främja kundlojalitet under Covid-19-pandemin involverar hygien och säkerhet, kriskommunikation, utökning av onlineverksamhet samt reaktion och agerande i syfte att få sina kunder att känna sig trygga. Sammanfattningsvis stärks samtliga ursprungligt teoretiska faktorer och två nya faktorer adderas utifrån empirin i studiens avlutande analysmodellen. Studiens respondenter redogör för att ansvarstagandet spelar en stor roll för kundlojaliteten under pandemin och samtliga butiker har vidtagit de åtgärder som krävs för att få sina kunder att känna sig trygga för att på så sätt förhoppningsvis bibehålla kundlojaliteten. Studien finner även att innebörden av en faktor kan ändras under krisens gång, det vill säga att faktorn i sin helhet tillämpas men de faktiska åtgärderna som utförs i praktiken kan variera, ändras eller att tyngdpunkten skiftas. Vår uppfattning är även att de faktorer som presenteras är krisspecifika vilket innebär att de kan spela större eller mindre roll baserat på vilken typ av krissituation som råder eller analyseras. / Background: The Covid-19 pandemic is a crisis that caused rapid challenges for both companies and consumers, it is also a crisis that may become one of the most extended crises experienced in modern times. The restrictions that arose in order to stop the infection can affect consumers' current and subsequent behavior and habits, which makes it important for companies to maintain relationships with their customers to achieve continued customer loyalty even after the crisis. Research on customer loyalty has barely highlighted crises as a crucial factor for loyalty but losing a significant portion of customers during or after a crisis will lead to a more difficult future for affected companies. In literature, there are various aspects and factors that can have an impact on customer loyalty during a crisis. There are divided opinions in the literature and a lack of measures in the event of a crisis as a decisive factor for customer loyalty and how customer loyalty is handled by companies' crisis management.Purpose: The purpose of this study is to propose a framework, based on the factors presented in the theory chapter, on how companies can shape/uphold customer loyalty. This is based on our example and study area - Swedish grocery stores and the Covid-19 pandemic.Method: To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used. The method is based on an abductive research approach in which nine semi-structured interviews with grocery store managers were conducted.Conclusions: The study finds that the most frequently used factors that companies work with to promote customer loyalty during the Covid-19 pandemic involve hygiene and safety, crisis communication, expansion of online operations and reaction and action to make their customers feel safe. In summary, all originally theoretical factors are strengthened, and two new ones are added based on the empirical data in the study's final analysis model. The study's respondents report that responsibility plays a major role in customer loyalty during the pandemic and all stores have taken the necessary measures to make their customers feel safe in order to hopefully maintain customer loyalty. The study also finds that the meaning of a factor can change during the crisis, i.e. that the factor is applied in its entirety, but the actual measures carried out in practice can vary, change, or that the emphasis shifts. Our perception is that the factors presented are crisis specific, meaning that they can be of various importance depending on the type of crisis occurring or being analyzed.

Inledning: När Covid-19 pandemin bröt ut var det ett flertal yrken och därmed även dess arbetsmiljö som påverkades på grund av restriktioner för att minska på smittspridningen. För de arbetstagare som ansågs ha ett samhällsviktigt arbete innebar det trots rekommendation om att arbeta hemifrån att de tvingades arbeta på sina respektive arbetsplatser.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsledares samt skyddsombuds perspektiv på arbetstagarnas arbetsmiljö inom dagligvaruhandeln under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativ metod använts. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer under början av 2023. Fyra arbetsledare samt tre skyddsombud valdes ut att delta i studien genom ett målinriktat snöbollsurval. Den insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier: Ökad sjukfrekvens på arbetsplatsen, Nya rutiner och arbetssätt, Skydd för att förhindra smitta, Arbetstillfredsställelse, och Påfrestningar. Vidare resulterade de fem kategorierna i ett övergripande tema: Pandemin påverkade arbetsmiljön för arbetstagare inom dagligvaruhandeln. Slutsats: Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav att det under Covid-19 pandemin förekom nya rutiner samt arbetssätt, samt att det var vanligt förekommande att arbetstagarna skadades under arbetstid. Detta är något som kan ha påverkat den fysiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden menade att arbetstagarna upplevde negativa emotioner såsom stress, oro och ångest, något som kan ha påverkat den psykiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav även att arbetstagarna upplevde att de hade stöd hos varandra samt att samarbetet dem emellan förbättrades och att de upplevde att arbetet var meningsfullt under Covid-19 pandemin, något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön positivt / Introduction: When the Covid-19 pandemic broke out, several professions and their work environment were affected due to restrictions to reduce the spread of infection. For workers who were considered to have socially important job, this meant that despite recommendation to work from home, they had to go to their jobs daily in order for the business they were in to continue to operate their day to day. Aim: The aim of this study was to examine supervisors and safety representativesperspectives on the workers job environment in the grocery trade during the Covid-19 pandemic in SwedenMethod: To answer the study's aim and questions, a qualitative method has been used. Data were collected through semi-structured interviews in the beginning of 2023. Four supervisors and three safety representatives were selected to participate in the study. The collected data was further analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories.: A lot of illness at work, New routines andways of working, Protection to prevent infection, Work satisfaction and Stresses.Furthermore, the five categories resulted in an overarching theme: The pandemic affected the working environment for workers in the grocery trade. Conclusion: The supervisors and safety representatives stated that during the Covid-19 pandemic there were new routines and new ways of working. It was common for workers to be injured during working hours. This is something that may have negatively affected the physical work environment. The supervisors and the safety representatives stated that workers experienced negative emotions such as stress, worry and anxiety, which may have had a negative impact on the psychological work environment. The supervisors and the safety representatives also stated that workers felt that they had support from each other and that the cooperation between them improved and that they felt that the work was meaningful during the Covid-19 pandemic. This is something that may have had a positive effect on the social work environment.

Personaliserad marknadsföring är betydelsefullt för e-handeln och dess framgång. “Personaliserad marknadsföring definieras som att designa och leverera skräddarsydda produkter och tjänster till enskilda kunder, personaliserad marknadsföring innebär med andra ord differentierade erbjudanden för enskilda kunder” (Chandra, Verma, Marc Lim, Kumar & Donthu 2022, s. 1534).  Denna marknadsföringsstrategi får en ökad betydelse på nätet inom detaljhandel. Det finns bristfällig forskning gällande konsumenternas uppfattning om personaliserad marknadsföring samt bristande forskning kring kulturella aspekter inom personaliserad marknadsföring. Det finns en oro bland konsumenter för hur företag behandlar personliga uppgifter samt säkerheten kring dessa. Samtidigt har hantering av personliga uppgifter blivit ett diskuterat ämne inom EU där lagen om GDPR har tillfört att denna hantering skapat en större kontroll över personliga uppgifter. Denna studie syftar till att öka förståelsen kring personaliserad marknadsföring inom EU utifrån konsumenternas uppfattning samt att undersöka vilka faktorer som påverkar denna uppfattning. Studien avgränsas till EU då länder inom EU regleras av lagen om GDPR. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med konsumenter i Sverige och Tyskland.  De teorier som tillämpats behandlar delning av personlig information, konsumentbeteende, integritet, köpintention vid personaliserad marknadsföring och individualism/kollektivism. Empirin har tillsammans med teorierna analyserats och visat på att det finns skillnader i hur svenska och tyska konsumenter uppfattar personaliserad marknadsföring.  Studiens slutsats fastställer en positiv uppfattning om personaliserad marknadsföring bland de svenska konsumenterna i större omfattning i jämförelse med de tyska konsumenterna. Studien påvisar att de svenska konsumenterna inte uppvisar en oro för integritet, en upplevd påträngning av personliga annonser samt en motvilja till att dela personlig information i lika stor utsträckning som de tyska konsumenterna. Studien kan urskilja att de tyska konsumenterna påverkas i större grad av lagen om GDPR och ytterligare en tysk lag som reglerar hantering av personliga uppgifter. Studien påvisar även att konsumenterna påverkas av två faktorer, personliga och sociala, vid val av livsmedelsvaror. Studien kan även konstatera att konsumenterna påvisar ett individualistiskt beteende vid val av livsmedelsvaror. / Personalized marketing is important to e-commerce and its success. “Personalized marketing is defined as designing and delivering tailor-made products and services to individual customers. In other words, personalized marketing involves differentiated offerings for individual customers” (Chandra, Verma, Marc Lim, Kumar & Donthu 2022, s. 1534).  This marketing strategy is gaining increased importance online in retail. There is inadequate research regarding consumers’ perceptions of personalized marketing. In addition, there is inadequate research regarding cultural aspects of personalized marketing. There is a concern among consumers about how companies process personal data and the security regarding this. At the same time, processing of personal data has become a discussed topic within the EU, where GDPR has contributed to a greater control over the processing of personal data. This study aims to increase the understanding of personalized marketing within the EU based on consumers’ perception and to study which factors influence this perception. The study is limited to the EU as countries within the EU are regulated by the law of GDPR. To investigate this, a qualitative research strategy has been applied, where semi-structured interviews have been conducted with consumers in Sweden and Germany.   The theories that are applied to this study deal with the sharing of personal information, consumer behavior, privacy, purchase intention in personalized marketing and individualism/collectivism. The collected data have been analyzed together with the theories and shown that there are differences in how Swedish consumers and German consumers perceive personalized marketing.  The conclusion of this study establishes a positive perspective of personalized marketing among the Swedish consumers to a greater extent in comparison with the German consumers. The study can prove that Swedish consumers do not show a concern for privacy, a perceived intrusion of personal advertisements and an aversion of sharing personal information to the same extent as the German consumers. The study can distinguish that German consumers are affected to a greater extent by the law on GDPR and another German law that regulates the handling of personal data. This study also shows that consumers are influenced by two factors, personal and social, when choosing food products. The study can also establish that consumers demonstrate an individualistic behavior when choosing food products.

Den elektroniska handeln (e-handeln) har under den senaste tiden haft en stadig positiv utveckling som vi idag börjar se påföljder av. E-handeln leder till förändrade konsumentbeteenden som påverkar den fysiska handeln, i media pratas det om butiksdöden och hur de svenska stadskärnorna ger vika för e-handelns inverkan. Stämmer denna bild eller bör dessa påståenden om stadskärnornas död tas med en nypa salt? Detta väcker behovet av att undersöka vilka konsekvenser en ökande e-handel ger upphov till och hur stadskärnorna bör agera för att upprätthålla ett levande stadsliv. Därför blir studiens syfte att undersöka hur en fortsatt ökning av e-handeln påverkar lokala stadskärnor i Sverige. För att uppnå syfte och besvara studiens frågeställning inhämtades data genom tre intervjuer samt en undersökning av forskning kring e-handelns utveckling. Ett teoretiskt perspektiv fördes även in i studien genom att undersöka hur handelsplatser lokaliserar sig enligt centralortsteorin och gravitationsmodellen.Utifrån de scenarier som presenteras i resultatet (framtagna av Svensk Handel) för e-handelns framtida utveckling drar studien slutsatsen att första scenariot, där e-handeln följer Storbritanniens utveckling, är troligast att inträffa. Detta på grund av de logistiska utmaningar som fortfarande finns i Sverige. Resultaten tyder även på att stadskärnors ​attraktivitet kommer vara avgörande för dess framtida levnad. Genom att analysera valda teorier och olika marknaders storlekar undersöker studien stadskärnans optimala lokalisering och storlek för att konkurrera med e-handeln. Den medelstora marknaden, med 20 000 - 50 000 invånare, konstateras vara det optimala för att hantera de utmaningar som e-handeln innebär. Enligt studien kommer en stadskärna som fokuserar på att skapa ett mervärde för konsumenten, utöver fysiska detaljhandelsbutiker, vara framgångsrik. Studien konstaterar även att det kommer ske en omdefiniering av stadskärnan från att vara en handelsplats till en mötesplats. E-handeln sätter press på fysiska butiker att ta fram nya butikskoncept där också fastighetsägarnas agerande blir avgörande för stadskärnans konkurrenskraft. / The growth rate of electronic commerce (e-commerce) has had a positive development recently and we are now starting to see the repercussions of it. E-commerce leads to a changing consumer behaviour that affects the physical trade, this is often brought up by the media as the retail death (or retail apocalypse) and that Swedish city centers give way to the impact of e-commerce. Is this a truthfully depicted picture or should these statements regarding the death of city centers be taken with a pinch of salt? This raises the need to further investigate the consequences of an increasing e-commerce and how the city centers should act to maintain a vibrant city life. Therefore, the purpose of this study will be to investigate the effects of an increased e-commerce on local city centers. To achieve the purpose and answer the questions of the study, data was gathered through three interviews as well as through a study of research on the development of e-commerce. A theoretical perspective was also brought into the study by examining how commerce locate according to the central place theory and the gravity model of trade.Based on the scenarios presented in the study (produced by Svensk Handel) regarding the future development of e-commerce the conclusion is that the first scenario, where the e-commerce follows Great Britain's development, is most likely to occur. The main reason for this is that Sweden faces logistics challenges that needs to be dealt with. The result also indicate that the attractiveness of city centers will be crucial for its future life. By analyzing selected theories and sizes of different markets, the study investigates the optimal location and size of a city center to compete with e-commerce. The medium-sized market, with 20 000 - 50 000 inhabitants, is found to be the most optimal size of market to manage the challenges that e-commerce entails. According to the study, a city center that focuses on creating added value for the consumer, in addition to physical retail stores, will be successful. The study also concludes that a redefinition of the city center will occur in which the city center will go from mainly being a trading place to a meeting place. E-commerce puts pressure on physical stores to develop new store concepts in which the actions of the property owners will have decisive impact on the competitiveness of city centers.

Förändrade marknadsvillkor för landsbygden med minskande befolkningsmängd och ökande konkurrens från fysiska och digitala aktörer har lett till att var femte dagligvarubutik på den tätortsnära landsbygden har försvunnit det senaste decenniet. För att möta förändringen ställs det högre krav på butikernas marknadsföring för att nå lönsamhet. Syftet med denna studie är att beskriva sambandet mellan marknadsvillkor, marknadsföringsbeslut och ekonomisk prestation för dagligvarubutiker på den tätortsnära landsbygden i Skaraborg. För att undersöka syftet antas perspektivet Industrial Organization (IO) och Structure-Conduct-Performance (SCP) samt teorier inom marknadsföringsområdet marknadsmix och relationsmarknadsföring. Inom IO anses beslutsfattaren för marknadsföringsaktiviteter viktig eftersom den ekonomiska prestationen påverkas av hur väl konkurrensstrategin anpassas till marknadsvillkoren. Studien har genomförts som en kvalitativ studie där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio butikschefer inom dagligvaruhandeln. För att öka studiens trovärdighet har resultatet från intervjuerna stärkts genom en datainsamling via enkät samt en dokumentanalys av de undersökta butikernas årsredovisningar. Systematiskt urval användes vid val av intervjupersoner. Resultatet visar att avståndet mellan landsbygdsbutiken och den närliggande tätorten inte har ett lika tydligt samband med den ekonomiska prestationen som tidigare forskning hävdar. Däremot visar resultatet indikationer på att ett mer fördelaktigt geografiskt läge i form av ett längre avstånd till tätorten och färre konkurrenter kan skapa förutsättningar till att fler av ortens konsumenter i större utsträckning väljer att handla i den lokala butiken. Studien visar att olika konkurrensstrategier har olika påverkan på det ekonomiska resultatet. En högre nettoomsättning kan i landsbygdsbutiken uppnås genom att arbeta med fler konkurrensmedel, såsom att erbjuda ett brett serviceutbud, kommunicera med flera olika kanaler, anordna butiksevenemang samt att butikschefen är engagerad i orten. Lönsamhet för butikerna uppnås genom att hålla en högre prisnivå, arbeta aktivt med produktplaceringar samt hålla nere kostnader genom att betona färre konkurrensmedel. Slutligen visar även resultatet på att det personliga och ett relationellt synsätt är ett viktigt konkurrensmedel för landsbygdens dagligvarubutiker.