<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur bankpersonalen på ett nyetablerat bankkontor arbetar i förhållande till sina kunder och hur kunderna upplever det, för att fastställa om det finns ett samband mellan RM och lojalitet. Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är en kundenkät och semistrukturerade intervjuer av personal. Studien visar att det finns ett samband mellan relationsmarknadsföring och lojalitet. Det nyetablerade bankkontoret har med hjälp av ett visionsdokument, en positiv nybyggaranda och specialrekryterad personal lyckats få nöjda kunder vilket innebär goda förutsättningar för långvariga relationer med lojala kunder. Sambandsanalysen visar att det starkaste sambandet är mellan känslomässigt åtagande och lojalitet.</p> / <p>The purpose is to investigate and analyze how the personnel at a newly established bank office work with their customers and how this is perceived by the customers, in order to ascertain if there is a correlation between relationship marketing and loyalty. This study shows that there is a correlation between relationship marketing and loyalty. A newly established bank office has, with the help of a mission statement, a positive pioneering spirit and careful recruitment of personnel, succeeded in obtaining satisfied customers, which is a prerequisite for lasting relationships with loyal customers. The correlation analysis showed that the strongest correlation is between affective commitment and loyalty. The study is of qualitative character with a quantitative collection of data. A survey has been used for the collection of data from the customers and semi-structured interviews have been carried out with the personnel.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Författare: Annika Hallberg & Helén Persson</p><p>Handledare: Leif Andersson</p><p>Titel: ServaNet Experience:</p><p>- En marknadsundersökning av bredbandstjänster och upplevd kundnytta i Sundsvall, Timrå & Ånge med avseende på ServaNets tjänsteportfölj för privatmarknaden</p><p>Nyckelord: ServaNet Experience, kärntjänst, stödtjänst, tilläggstjänst, kundbehov, kundtillfredsställelse, kundnöjdhet</p><p>Bakgrund, syfte & problem: ServaNet är ett affärsområde inom Sundsvall Elnät AB och ägs av Sundsvalls Kommun. ServaNet har introducerat sitt nya koncept ”Servanet Experience” som fokuserar på upplevelser. I detta koncept har kunden möjlighet att kombinera sitt upplevelsepaket inom internet, TV och telefoni och möjlighet att när som helst byta till annan leverantör eller hastighet.</p><p>Syftet med uppsatsen/studien är att på ett så bra sätt som möjligt få fram ett underlag till planering för ServaNets etablering i Härnösand och i framtiden andra intressanta marknader.</p><p>Med denna uppsats försöker vi ta reda på vad ServaNets kunder inom Sundsvall, Timrå och Ånge området tycker om företaget som leverantör av sitt bredband. Vi vill också med uppsatsen ta reda på om kunderna vet vilka tjänster som företaget erbjuder via sina tjänsteleverantörer och om de tycker att de är prisvärda.</p><p>I uppsatsen undersöks hur kunderna kom i kontakt med ServaNet första gången och vad företaget gör för att marknadsföra sig och om de är tydliga.</p><p>Uppsatsen visar också vilka egenskaper ServaNets befintliga kunder prioriterar när det gäller pris, hastighet, driftsäkerhet, tillgänglighet och service när det gäller bredbandstjänster.</p><p>Avgränsning: I arbetet har vi avgränsat oss till att skicka ut enkäter till 200 slumpvist utvalda villakunder av cirka 4 500, inom Sundsvall, Timrå och Ånge området. Detta urval är gjort efter överenskommelse med ServaNet för att begränsa undersökningen i dess omfattning.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervju samt en del öppna frågor i enkäten. Den kvantitativa metoden har vi använt i form av bundna frågor där kunderna kunna svarat ”ja” eller ”nej” samt använt oss av likertskalor med en skala från 1 – 10.</p><p>Resultat & slutsatser:</p><p>De slutsatser vi kan dra efter genomfört arbete är att ServaNet som leverantör av bredband, telefoni och tv har en bra position på marknaden med god potential för framtiden. De flesta av villakunderna som var med i undersökningen var nöjda med ServaNet som leverantör. Då ServaNet fokuserar på sin kärntjänst tillsammans med stöd- och tilläggstjänster utifrån ett kvalitetsperspektiv, borde det ge företaget goda möjligheter att lyckas med att erbjuda sina nuvarande och framtida kunder en ”ServaNet Experience”.</p> / <p>Abstract</p><p>Authors: Annika Hallberg & Helén Persson</p><p>Tutor: Leif Andersson</p><p>Title: ServaNet Experience:</p><p>- A marketing survey about services within broadband and experienced costumer value for the costumers in Sundsvall, Timrå & Ånge regarding ServaNets serviceportfoolio for the private market.</p><p>Keywords: ServaNet Experience, coreservice, supportservice, additional services, costumer demand, costumer satisfaction, costumer content</p><p>Background, purpose & problem: ServaNet is a business department in Sundsvall Elnät AB and are owned by Sundsvalls Kommun. ServaNet has introduced a new concept ”Servanet Experience” which focuses on experiences. In this concept the costumer has the opportunity to combine their package of experience within internet, television and telephony and the opportunity to change suppliers and speed at any time.</p><p>The purpose with this paper/study is to collect as reliable data as possible for ServaNets further establishment in Härnösand and other markets.</p><p>The paper will present what the costumers of ServaNet in Sundsvall, Timrå and Ånge thinks about the company as the supplier of their broadband services.</p><p>We will try to find out if the costumers know what services the company offers through their service suppliers and if they think that they are price worthy.</p><p>The paper examines how the costumers first came in contact with Servanet and what they do to market themselves and if they are clear in their marketing.</p><p>We will also show what features ServaNets current costumers of broadband prioritises regarding price, speed, operational reliability, availability and service.</p><p>Delimitation: In this work we have made the delimitation to send out the survey to 200 of approximately 4 500 randomly chosen respondents within the area in Sundsvall, Timrå and Ånge. This delimitation is made after an agreement with ServaNet in order to limit the extent of the survey.</p><p>Method: In this paper we have used a qualitative method of an interview and some open questions in the survey. The quantitative method in the paper are used by defined questions when the costumers could answer ”yes” or ”no” and we have also used licker scales from</p><p>1 – 10.</p><p>Result & Conclusions: Our conclusions after completing the work is that ServaNet as a supplier of Internet connections, telephony and television has a good position and great potential on the market for future business. Most of the homeowners that participated in the survey were satisfied with ServaNet as a supplier. Since ServaNet focus on core business with support and additional services from a quality point of view, it will give them a good opportunity to succeed to offer current and potential costumer a ”ServaNet Experience”.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Framtidens bank måste arbeta mot att få mer lojala kunder då framtagandetav nya produkter och strävan efter ökad kostnadseffektivitet inte längre räcker.Eftersom banker endast kan uppnå lönsamhet först efter upprepade köp är det viktigt attkartlägga bakomliggande faktorers betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitetsett till dess finansiella beteende och behov i olika åldrar.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att kartlägga hur den privata bankkundens lojalitet varierarvid olika åldersintervall samt hur bakomliggande faktorers betydelse för lojalitet skiljersig åt vid olika åldersintervall.</p><p><strong>Avgränsningar:</strong> Vi har valt att avgränsa vår studie till en svensk miljö och den privatabankkonsumenten. Vi avser inte att undersöka bankernas arbete för att styrka lojalitetenhos konsumenten och vi vill heller inte utreda om det finns tidigare okända faktorer somkan kopplas till lojalitet inom bankbranschen.</p><p><strong>Resultat:</strong> De bakomliggande faktorernas betydelse för lojalitet skiljer sig inte åt i olikaåldersintervall i den privata bankkonsumentens liv. Varje faktor påverkar docklojaliteten olika mycket beroende på vilket åldersintervall som den privatabankkonsumenten befinner sig i. Vid samtliga åldersintervall är klagomål den faktorsom har störst betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitet, följt avkundnöjdhet, prisvärdhet, servicekvalitet och produktkvalitet. Vidare visar våra resultatatt bankernas klagomålshantering inte fungerar. Kvinnors lojalitet varierar inte i olikaåldersintervall. Däremot varierar mäns lojalitet i vissa åldersintervall. Dessutom ärkvinnor mer lojala än män i samtliga åldersintervall.</p>

<p>We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies. We have applied questionnaires, direct and telephone interviews on 5-7 of the real-estate companies' tenants in order to examine their point of view, concerning common relationship with the real-estate company. Our method is edified with “triangel-method” - a research strategy where one uses several sources or methods around a certain research problem, in order to get more reliable results. The real estate companies’ usaly split the tenants to pasive or active and then suit their engagement according to this fact. This creates tenants who were doubtful if real-estate company wants to build long-term relations with them. Realy-estate companies’ can transferred these tenants to satisfied customers with increased engagements and understanding.In the resultes from survey appears a wish from “pasive” tenants about bigger engagements and more understanding from landlord. The survey points out even a big problem in the matter of mediating of rules from the tenancy-agreement to the tenant. Moust common problem is when tenants believe that the real-estate company will deal with things that they actually shall take care of themselves. Our conclusion is that the commercial real estate companies should produce better and clearer tenancy agreements. By using our helpdevice thet we named for “cover” can this mediating of rules from tenancy-agreement be mouch easier.In this way, the tenants' dissatisfaction due to misunderstandings can be limited, at the same time as they get one simple source of information about premises and its usage to enjoy. Our wish is that the commercial real-estate sector will have benifit of this survey. With this survey about relations in commercial real-estate branch, we wanted to create a discussion and increasd understanding about importance of making special literature for this subject. We even sudjest that it is of interest to introduce a course like “Relationsmarketing adapted for the commercial real-estate branch” that can be a part of programe “Economical real-estate management.”  <strong>  </strong></p><p>Important keywords in this work</p><p> Relationships, profitability, customer dialogue, customer satifaction, win-win, Facility Management, Green Building, word-of-mouth, word-of-mouse</p><p>Words and its abbreviations that occur often in the work</p><p>Relationship marketing (RM), Facility Management (FM), and Coustomer Relationship Management (CRM)</p><p><strong>Titel:</strong> Hur bygger fastighetsbolagen relationer med sina hyresgäster?</p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi</p><p><strong>Författare:</strong> Milan Mihaljica och Sölve Wängman</p><p><strong>Handledare:</strong> Per-Arne Wikström</p><p><strong>Datum: </strong>2010 den 28 Maj</p><p>Sammanfattning</p><p>Vi beskriver i detta arbete - hur de kommersiella fastighetsbolagen bygger relationer med sina hyresgäster. Vi beskriver även hur hyresgästerna upplever dessa relationer med fastighetsbolagen. Detta arbete handlar om relationer - dess byggande samt bevarande. Litteraturen kring arbetsätten med relationer i kommersiella fastighetsbranschen är inte så omfattande, trots en ökad popularitet av relationsmarknadsföring sedan början av 1990-talet. Vi valde att undersöka hur relationerna fungerar nuförtiden med hjälp av intervjuer riktade till kontaktpersoner i fem av oss utvalda fastighetsbolag. Vi har även tillämpat enkäter, direkt och telefonintervjuer med 5-7 av fastighetsbolagens hyresgäster, för att få med deras synvinkel angående den gemensamma relationen med fastighetsbolaget. Vår metod är uppbyggd med trianguleringsmetoden - en forskningsstrategi där man använder flera källor eller metoder kring ett visst forskningsproblem för att få ett tillförlitligare resultat. Fastighetsbolagen delar vanligen in hyresgästerna i passiva och aktiva, samt anpassar sitt engagemang därefter. Detta skapar hyresgäster som blir tveksamma om fastighetsbolaget ville bygga långsiktiga relationer med dem. Fastighetsbolagen kan omvandla dessa till nöjda kunder med ett ökat engagemang och förståelse. I resultaten från undersökningen framträder en önskan från ”passiva” hyresgäster om större engagemang och mer kundträffar med hyresvärden. Undersökningen påvisar även ett stort problem gällande förmedling av regler från hyreskontrakten till hyresgästen. Oftast förekommande problem är att hyresgästen tror att fastighetsbolaget skall åtgärda saker som de egentligen ska göra själva. Vår slutsats är att de kommersiella fastighetsbolagen bör framställa bättre och tydligare hyreskontrakt. Med användning av oss framtagna hjälpredan som vi kallar för ”pärmen” kan denna förmedling av kontraktsregler betydligt underlättas. Hyresgästernas missnöje orsakad av missförstånd kan då begränsas, samtidigt som de får en enkel informationskälla rörande lokalen och dess användning att nyttjas av. Vår önskan är att den kommersiella fastighetsbranschen skall ha nytta av denna undersökning. Vi vill även med denna undersökning av relationer i den kommersiella fastighetsbranschen, skapa en diskussion och en ökad förståelse för vikten att ta fram speciellanpassad litteratur i ämnet. Vi anser även att det skulle vara intressant att införa en kurs som exempelvis ”Relationsmarknadsföring anpassad för den kommersiella fastighetsbranschen” som kan vara med i programmet ”Ekonomisk fastighetsförvaltning”.</p><p>Ord och dess förkortningar som förekommer ofta i arbetet: Relationsmarknadsföring (RM), Facility Management (FM), Fastighets företag, Customer Relationship Management (CRM), Nöjd Kund Index (NKI)</p><p><strong> </strong></p><h2> </h2>

<p>Dagens företag, vars utbud alltmer karaktäriseras av tjänster, måste lära sig att anpassa sig till denna nya kundorienterade värld. Idag har kunderna stort utbud av varor och tjänster vilket innebär att företagen måste anstränga sig extra hårt för att ha nöjda och lojala kunder. Att ha nöjda kunder innebär inte automatiskt att dessa kunder är lojala. Kundlojalitet är viktigt för att företaget ska fungera på lång sikt. Syftet med uppsatsen är att se vilka slutsatser som kan dras om kundlojaliteten hos Bergslagens Sparbanks privatkunder i relation till hur nöjda de är. Vi vill även se hur vi kan utläsa den sanna kundlojaliteten hos Bergslagens Sparbanks privatkunder. Genom postenkäter och intervjuer sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod har möjliggjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Bergslagens Sparbanks privatkunder är i allmänhet nöjda med sin bank. Dock har det framkommit att det finns saker som banken kan förbättra.  Vi har dessutom sett mönster som visar på att det finnas både sann och falsk lojalitet bland bankens privatkunder. Åtskilliga kunder i Bergslagens Sparbank har haft banken sedan lång tid tillbaka, de flesta i elva år eller längre. Många har dessutom uppgett att familjen alltid har haft samma bank vilket innebär att ”traditionen” förts vidare till yngre generationer. Detta är ett tecken som visar på hur kunderna blir lojala. Vi visar att det finns ett samband mellan kunders attityder om Bergslagens Sparbank och deras kundlojalitet.</p> / <p>Today's businesses, whose range of product and services is increasingly being characterized by services, must learn to adapt to this new customer-driven world. Today, customers have wide selection of goods and services which means that companies need to strive extra hard to have satisfied and loyal customers. To have satisfied customers does not automatically mean that these customers are loyal. Customer loyalty is important for the company to work in the long run. The purpose with this research project is to see what conclusions can be drawn on the customer loyalty of Bergslagens Sparbank private customers, in relation to how satisfied they are. We also want to see how we can find the true customer loyalty of Bergslagens Sparbank private customers. By mail questionnaires and interviews interwoven with theoretical research the results have emerged. An abductive reasoning technique used with a combination of quantitative and qualitative methods has enabled the authors to achieve the exploratory purpose of this research project. Bergslagens Sparbank’s private customers are overall satisfied with their bank. However, it has become clear that there are things that the bank can improve. We have also seen the patterns that indicate that there is both true and false loyalty amongst the bank’s private customers. Many of the customers in Bergslagens Sparbank have been with the bank for a long time, most of them for eleven years or longer. Several of them have also stated that the family has always had the same bank, which means that it's a tradition that has passed on to younger generations. This is one of the signs that show how customers are becoming loyal. We show that customer attitudes towards Bergslagens Sparbank are affecting customer loyalty.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna. </p><p><strong>Metod: </strong>I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen.</p><p><strong>Teori: </strong>Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. <strong></strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna.</p><p><strong>Resultat:       </strong></p><ul><li>Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. <strong></strong></li><li>Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal. </li><li>Företaget bör ha kunden i fokus vid investeringar, då detta kan resultera i en nöjdare kund som även kan bidra till att öka företagets intäkter. </li></ul><p>Företaget bör se till så att klyftan mellan ledningens och butikschefernas intresse ligger väldigt nära varandra, så att båda parter arbetar mot samma mål.</p>

<p>När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området.</p><p>Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.</p><p>Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål. I bostadsföretag måste man därför se sina hyresgäster som kunder snarare än användare. Genom att bedriva en kundorienterad fastighetsförvaltning differentierar företaget sig på olika sätt från sina konkurrenter, vilket leder till att företaget vinner konkurrensfördelar. För att förstå hur företaget ska kunna bli mer kundorienterat krävs en viss förståelse för vad en tjänst är och hur den är uppbyggd. Ett bostadsföretags kärnverksamhet är att erbjuda sina kunder tak över huvudet. För att differentiera sig från sina konkurrenter krävs därför att branschgränserna utvidgas, då en allt för snäv produkt endast tillfredsställer ett fåtal kunder.</p><p>I vår studie har vi undersökt vilket synsätt man har på det projekt som KBAB implementerat i bostadsområdet Rud. Detta från flera olika perspektiv. Dels ett centralt perspektiv, dels ett lokalt perspektiv, och dels kundernas perspektiv. I en intervju med bostadsföretagets tjänsteutvecklare berättade hon hur projektet är uppbyggt och visade på att det är väldigt lönsamt för företaget, då de sparar in närmare en halv miljon kronor årligen på att låta egen personal sköta allt från städning till administrativa sysslor. Genom att ha en närvarande personal bland kunderna får de förutsättningar för att skapa en trygg och trivsam boendemiljö, vilket projektet syftar till att uppnå.</p><p>För att kunna differentiera sig och erbjuda nya tjänster krävs nytänkande inom företaget, vilket det framkom i vår undersökning att KBAB:s aktivitetssamordnare tagit fasta på. Han har för att öka gemenskapen, och därigenom tryggheten, anordnat flera aktiviteter för bostadsföretagets kunder.</p><p>Flera tidigare försök har gjorts runtom i landet för att öka tryggheten genom ökad service och aktiviteter. De har dock alla mött stort motstånd, då det inneburit att hyran höjts för att företaget skulle kunna finansiera arbetet. KBAB har hittat andra lösningar på finansieringsproblemet, vilka inte påverkar kunden negativt.</p> / <p> </p><p>When the Swedish Association of Municipal Housing Company, SABO, composed a development effort in order to further a more customer orientated estate management among the municipal housing companies, Karlstads Bostads AB gave its service developer the assignment to implement this effort in some of the residential areas of the company. The development effort, which was supposed to be started as a two years project, aims to bring a comfortable living for the customers. This is apposed to be achieved by having a close relationship to the customer, offers services to ease the everyday living and terminating the loneliness, and organizing activities for the customers in the area.  </p><p>Rud in Karlstad is a housing project which for many years has been troubled by vandalism and a high tenant turn over, which has led to a bad reputation for the area. The expectation from KBAB for the project is to remove the bad reputation, drastically lower the turn over time and make the area safer for the inhabitants which will lead to an increased economy for the company.</p><p>With theories of customer orientation and relationship marketing, scientists show that a customer-oriented service provider must adapt their service offerings around customer needs and desires. Because of these theories, a housing company has to look at its tenants as customers rather than users. By conducting a customer-oriented property management, the company differentiates itself in different ways from their competitors, leading to a gain in competitive advantages. To understand how the company can become more customer-oriented, it requires a certain understanding of what a service is and how it is structured. A housing company's core business is to offer its customers a roof over their heads. In order to differentiate themselves from their competitors the industry needs to expand its borders, while a too narrow product only satisfies a few customers.</p><p>In our study we examined what approach has been taken on the project KBAB implemented in the residential area Rud. We do this in multiple different levels; A at a central level, B on a local level, and C on a customer level. In an interview with the housing company's service developer, she told us how the project was constructed and showed that it is very profitable for the company, while they save almost half a million Swedish crowns a year to let their own staff manage everything from cleaning to administrative chores. By having a staff working in close contact with the neighborhood, they acquire the conditions to create a safe and pleasant living environment, which the project aims to achieve.</p><p>In order for the company to differentiate itself and offer new services, it required a new thinking within the company, something that KBAB's Activity coordinator has taken on, as shown in our investigation. To increase the community, and therefore security, he has organized several activities for the company's residential customers.</p><p>Several previous attempts have been made around the country to increase security through enhanced service and activities. However, they have all met a considerable opposition, while the company had to increase the rent in order to be able to finance the projects. KBAB has found other solutions to the funding problem, which does not affect the client adversely.</p>

<p>Den största affär man gör i livet är troligtvis en fastighetsaffär. Det finns ofta ett stort urval av både mäklare och byråer. Vill man nå en stor framgång som mäklare fordras att man levererar en tjänst som säljarna anser är bättre än konkurrenternas. Mäklarnas lön grundar sig enbart på säljarens provision och för att överleva inom branschen är det därför av största vikt att veta vad kunderna vill ha. Mäklarna måste därför ta reda på vad säljarna väljer efter för kriterier.</p><p><em> </em></p><p><em>Syftet</em> med uppsatsen är att ta reda på vad säljaren av ett småhus tycker är viktiga kriterier vid valet av fastighetsmäklare, men även vad mäklarna själva tror är viktiga kriterier när säljarna väljer. Samt om dessa två parters uppfattningar stämmer överens? Finns det några skillnader i deras uppfattningar av tjänsten? Vad kan mäklaren då göra åt detta?</p><p><em> </em></p><p><em>Metoden </em>som vi har valt i vår undersökning utgår ifrån en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem stycken mäklare och 25 stycken säljare. Mäklarna har vi besökt och intervjuat på plats och säljarna har intervjuats per telefon. Mäklarna har valts från både liten och mellanstor stad.<em></em></p><p><em> </em></p><p><em>Teorin </em>som vi använt oss av<strong> </strong>bygger på tjänste- och relationsmarknadsföring då det inte finns någon litteratur om kunders köpbeteende i fastighetsmäklarföretag. Teoriavsnittets första kapitel handlar allmänt om köpprocessen hos kunder. Detta följs av de teorier vi använt oss av i vår analys.</p><p><em> </em></p><p><em>Slutsatsen </em>i vår undersökning visar på att mäklare och säljare är relativt överens om vilka kriterier som anses viktiga. Kriterier som väger extra tungt är förtroende, första mötet och Word of mouth. Ett gap har uppstått mellan vad kunden förväntar sig och vad den får när man har en missnöjd kund. Detta problem kan avhjälpas med en så kallad gapmodell.</p>

<p>Städbranschen har på senare tid ökat sin omsättning och fler företag har etablerat sig på marknaden, därmed har konkurrensen hårdnat markant och det är viktigt för företagen att ta reda på hur kunder värderar och tänker när de väljer städbolag. Informationen är även viktig ur ett marknadsföringsperspektiv eftersom det blir lättare att möta kunders behov och krav med skräddarsydda lösningar, och i sin tur kan det leda till att företaget skapar både kundnöjdhet och lojalitet.</p><p>Uppsatsens syfte har varit att ta reda på vad kunderna till Carlstad Städservice tycker om olika aspekters betydelse när de ska välja städbolag samt attityden gentemot företaget. För att ta reda på syftet genomförde vi besöksintervjuer hos kunderna och svaren har sedan analyserats med hjälp av Fishbein´s modell och relevanta teorier och modeller.</p><p>Resultatet som vi fick fram från undersökningen visar att kvalitet är den aspekt som kunderna värdesätter högst följt av garantier och pålitlighet. Kunderna var också väldigt nöjda med de tjänster som Carlstad Städservice tillhandahåller och företaget överträffade kundernas förväntningar i fem av sex aspekter. Vidare visade det sig att de flesta av kunderna hittade företaget via internet och att den personliga kontakten var avgörande vid köptillfället. Indikationerna ger Carlstad Städservice en riktlinje för hur de ska planera sina marknadsföringsåtgärder och utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt.</p>

<p>This thesis aims to increase the understanding for how customer satisfaction is created in business-to-business relationships in the copying machine and IT sector. A second objective is to contribute to the small, yet growing literature on the topic of satisfaction in business-tobusiness settings. In order to accomplish this, one company in the copying machine and IT sector has been used as a base and its customers have been the focus of the study. The results show that if the expectations the customers have of the product are met, the customers are likely to be satisfied. Furthermore, parts that have a high influence on customer satisfaction are technical support, the products’ quality, the product’s user-friendliness and availability of the staff. The part that contributed the most to customer satisfaction was how the staff treatedthe customers. The parts which contributed the least were selection of products, handling of invoices and delivery times.</p>