This study is about interoperability in the collection and transmission of glucose data and focuses on a new eHealth technology. This technology is part of the Internet of Things (IoT) and involves interoperability in systems with sensors applied to the human body. The purpose has been to investigate the interoperability of data collection and transmission of glucose data based on the interoperability issues, how interoperability is used, and the pros and cons of different types of interoperability. A case study with six semi-structured interviews has been conducted. The analysis of the interviews has been conducted using a theoretical framework dealing with IoT and interoperability as well as a two-part interoperability model. The first part of the model has been used to analyze the occurrence of basic, functional and semantic interoperability in the collection and transmission of glucose data. The second part of the model has been used to analyze the information systems based on different maturity levels for interoperability. When collecting glucose data, there are basic, functional and to some extent semantic interoperability. When transmitting glucose data, basic and functional interoperability occur. Basic interoperability dominates here, except for one case. When collecting glucose data, messages and notifications and the automatic adjustment of medication have been identified as benefits. In the case of transmitting glucose data, the fact that respondents do not need to bring their device to caregivers and, in one case, that several users can see the glucose data collected have been identified as benefits. Some clear disadvantages have not been identified.The second part of the interoperability model has resulted in twomaturation levels for the interoperability of transmitting glucose data,"distributed organization-bound" and "integrated national". / Denna studie handlar om interoperabilitet vid insamling och vidarebefordran av glukosdata och fokuserar på en ny teknik inom eHälsa. Denna teknik är en del av Internet of Things (IoT) och involverar interoperabilitet inom system med sensorer som appliceras på människokroppen. Syftet har varit att undersöka interoperabiliteten vid insamling och vidarebefordran av glukosdata utifrån frågeställningarna om vilka olika sorters interoperabilitet som förekommer, hur interoperabiliteten används och vilka för- och nackdelar som finns med olika sorters interoperabilitet. En fallstudie med sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Analysen av intervjuerna har utförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk som behandlar IoT och interoperabilitet samt en tvådelad interoperabilitetsmodell. Första delen av modellen har använts för att analysera förekomsten av grundläggande, funktionell och semantisk interoperabilitet vid insamling och vidarebefordran av glukosdata. Andra delen av modellen har använts för att analysera informationssystemen utifrån olika mognadsnivåer för interoperabiliteten. Vid insamling av glukosdata förekommer grundläggande, funktionell och i viss mån semantisk interoperabilitet. Vid vidarebefordran av glukosdata förekommer grundläggande och funktionell interoperabilitet. Grundläggande interoperabilitet dominerar här med undantag för ett fall. Vid insamling av glukosdata har meddelanden och notifikationer och den automatiska justeringen av medicinering framkommit som fördelar. Vid vidarebefordran av glukosdata har det faktum att respondenterna inte behöver ta med sin anordning till vårdgivarna och, i ett fall, att flera användare kan se de insamlade glukosdata framkommit som fördelar. Några tydliga nackdelar har inte kunnat identifieras. Andra delen av interoperabilitetsmodellen har resulterat i två mognadsnivåer för interoperabiliteten vid vidarebefordran av glukosdata, ”distribuerad organisationsbunden” och ”integrerad nationell”.

The thesis is focused on mapping of selected on-line services in hospitals in Czech Re-public according to their availability. In the next step logistic regression model will be used, which will measure a range of particular on-line services according to their legal form, majority ownership, region in which health organization is located, to education achieved and gender of hospital director and lastly in accordance with the size of hospital from the viewpoint of bed capacity. This thesis will provide comprehensive overview of availability of on-line services in Czech hospitals and determine which factors significantly decreasing or increasing chance of their occurrence on hospital websites.

Les technologies du sommeil connaissent une révolution numérique à laquelle nous avons apporté une validation avec pour objectif une meilleure analyse des troubles du sommeil en Unité de Soins Intensifs, dans la maladie d’Alzheimer et dans l’évaluation de l’hypovigilance en vol de longue durée en milieu militaire. Ainsi, nous avons évalué le temps de sommeil sur 24 heures en relation avec les nuisances sonores en soins intensifs. Cette évaluation a été réalisée à l’aide d’un nouveau polysomnographe l’Actiwave couplé à un polygraphe Nox T3 qui ont permis d’enregistrer les cycles du sommeil et les niveaux sonores sur les 24 heures dans une Unité de Soins Intensif. Nous avons montré que l’Actiwave est un outil performant pour enregistrer le sommeil dans de telles conditions. Combiné au Nox T3, il permet d’explorer l’impact des niveaux sonores sur la qualité et quantité du sommeil. Nous avons retrouvé un Temps Total de Sommeil médian de 6 heures par nuit et de 2,5 heures pendant la journée, la qualité de sommeil étant plus perturbée que sa quantité. Nous avons démontré que 60% des éveils intra-sommeil étaient associés à un bruit supérieur à 77 dB et identifié les sources sonores principales qui agissent sur la pathogénèse des troubles du sommeil en Unité de Soins Intensif, à savoir les alarmes des respirateurs mécaniques avec un risque relatif de 10.9 (9.8-11.9) et les alarmes des constantes vitales avec un risque relatif de 9.8 (8.6-11.3). Une deuxième étude, l’évaluation de l’hypovigilance en vol de longue durée, a été réalisée à l’aide de l’ActiWave. Pour cela, nos équipes ont conçu un algorithme d’analyse automatique de détection du sommeil. Nous avons montré que l’ActiWave est un polysomnographe fiable en conditions extrêmes, l’analyse automatique montrant une bonne concordance avec l’analyse manuelle de deux experts du sommeil (Kappa>80%). Nous démontrons donc qu’il est possible de coder automatiquement les stades de sommeil à l’aide du ratio (+)/ sur la région occipitale O1-M2 vs C3-M2 (p<0.05). Nous avons validé un nouvel actimètre le MotionWatch 8 pour l’évaluation du temps de sommeil chez 208 patients présentant la maladie d’Alzheimer. Ce travail a permis de montrer que le MotionWatch 8 est un outil fiable avec de bonnes sensibilité et spécificité dans l’évaluation des troubles du sommeil chez ces patients. Le Temps Total de Sommeil est dans la norme (TTS moyen 7h35 minutes) et est significativement associé au score d’apathie (7h46 minutes vs 7h26 minutes ; p=0.04). Le marqueur chrono-biologique SIJ est également associé à l’apathie (p=0.04) ainsi qu’aux troubles cognitifs (p=0.02). Finalement, la fragmentation de rythmes veille/sommeil (VIJ) est associée au score du handicap de la maladie d’Alzheimer (p=0.02). Dans une quatrième étude, nous nous sommes intéressés à la nouvelle technologie de télé-observance dans le traitement du syndrome d’apnées du sommeil par pression positive continue, qui permet d’alerter le médecin de la compliance du patient. Nous avons validé un nouveau dispositif médical de télé-observance du traitement du syndrome d’apnées du sommeil, le NOWAPI. Nous montrons que le NOWAPI mesure avec précision et de manière fiable les niveaux de pressions et de débits des PPC disponibles sur le marché et qu’il permet de calculer les indicateurs d'observance des patients souffrants du syndrome d’apnées du sommeil (IAH Nowapi de 2,5 (-1.4 ; 3.6)/h vs IAH Polygraphie respiratoire de 2,3 (1.2 ;3.4)/h). En conclusion, les études présentées ici mettent en exergue l’importance de l’innovation technologique dans le domaine du sommeil pour une meilleure prise en charge des patients. A l’ère du 21ème siècle, une nouvelle médecine commence à émerger, la médecine 2.0, avec pour corollaire l’eSanté. (...) / Scientific research into sleep over the past thirty years has progressed so speedily that it is now possible to speak of “Sleep Medicine”. This specialty is placed incontestably at the frontier of Science and Medicine. The issues have been recently driven by the advances in the technology of recording biological parameter and analysis of the data, in parallel with a deeper understanding of the physiopathology and therapeutic advances in sleep disorders. The subject of this thesis lies at the crossover of two areas of professional expertise; sleep technology and bio-engineering, with notably the aim of validating new tools in research as well as in the diagnosis and treatment of sleep disorders. We have tested a miniaturized polysomnographic new technology, the Actiwave, capable of detecting sleep and alert states in extreme conditions, notably in patients hospitalized in Intensive Care Units and in aircraft pilots in long duration military flights. In intensive care units, we have explored the relation between sleep and noise in the immediate environment of the patients. In brief, Total Sleep Time was not disturbed whereas the sleep quality was altered. Wake episodes after sleep onset were mostly associated with noise over 77 dB, and the main disturbances were triggered by the alarms of breathing machines and those from vital parameters. In military flights of long duration, we have explored the presence of hypovigilance episodes. This allowed us to validate the Actiwave for polysomnography in extreme conditions. In a third study, we have analyzed the sleep patterns in a total of 202 patients with Alzheimer’s disease by using a new actimeter, the MotionWatch8. We have shown that the latter device has a good sensitivity and specificity or evaluating sleep-wake parameters in these patients. In particular, we find that the TST is in the normal range and is associated with the aptathy score. The SIJ score is associated with the apathy score and also with the cognitive impairments. Finally, the sleep fragmentation is associated with the disability status. In a last study, we explored the parameter of sleep apneas in patients with SAS using the NOWAPI. We validated this new device by demonstrating that it provides on-line reliable data about pressure and flow levels of various CPAP. In conclusion, this thesis considers possible future avenues of research into sleep technology and discusses the crucial importance of a scientific approach capable of leading the development of appropriate and lasting diagnostic and therapeutic tools. The next step will be the era of the 2.0 medicine for which I am developing the iSommeil application that will allow patients to be the actual actors of their disease and also to facilitate the diagnostic and the prevention of sleep disorders.

Digital transformation is evolving, and it is driving at the helm of the digital evolution. The amount of information accessible to us has revolutionized the way we gather information. Mobile technology and the immediate and ubiquitous access to information has changed how we engage with services including healthcare. Digital technology and digital transformation have afforded people the ability to self-manage in different ways than face-to-face and paper-based methods through different technologies. This study focuses on exploring the use of the most commonly used digital health technologies in the healthcare sector and how it affects physicians’ daily routine practice. The study presents findings from a qualitative methodology involving semi-structured, personal interviews with physicians from Sweden and a physician from Spain. The interviews capture what physicians feel towards digital transformation, digital health technologies and how it affects their work. In a field where a lack of information regarding how physicians work is affected by digital health technologies, this study reveals a general aspect of how reality looks for physicians. A new way of conducting medicine and the changed role of the physician is presented along with the societal implications for physicians and the healthcare sector. The findings demonstrate that physicians’ role, work and the digital transformation in healthcare on a societal level are important in shaping the future for the healthcare industry and the role of the physician in this future. / Den digitala transformationen växer och den drivs vid rodret för den digitala utvecklingen. Mängden information som är tillgänglig för oss har revolutionerat hur vi samlar in information. Mobila tekniker och den omedelbara och allmänt förekommande tillgången till information har förändrat hur vi tillhandahåller oss tjänster inklusive inom vården. Digital teknik och digital transformation har gett människor möjlighet att kontrollera sig själv och sin egen hälsa på olika sätt än ansikte mot ansikte och pappersbaserade metoder genom olika tekniker. Denna studie fokuserar på att utforska användningen av de vanligaste digitala hälsoteknologierna inom hälso- och sjukvårdssektorn och hur det påverkar läkarnas dagliga rutin. Studien presenterar resultat från en kvalitativ metod som involverar semistrukturerade, personliga intervjuer med läkare från Sverige och en läkare från Spanien. Intervjuerna fångar vad läkare tycker om digital transformation, digital hälsoteknik och hur det påverkar deras arbete. I ett fält där brist på information om hur läkare arbetar påverkas av digital hälsoteknik avslöjar denna studie en allmän aspekt av hur verkligheten ser ut för läkare. Ett nytt sätt att bedriva medicin och läkarens förändrade roll presenteras tillsammans med de samhälleliga konsekvenserna för läkare och vårdsektorn. Resultaten visar att läkarnas roll, arbete och den digitala transformationen inom hälso- och sjukvården på samhällsnivå är viktiga för att utforma framtiden för vårdindustrin och läkarens roll i framtiden.

The European health care is facing challenges with an increasing ageing population, with a higher frequency of chronic diseases, which have resulted in rising health care costs. Meanwhile, the trend shows how patients and citizens are becoming more active in their personal health care, with the number of existing doctors and nurses subsiding furthermore entailing problems. The area of eHealth, which involves information and communication technologies with health care, is hence seen as a partial long-term solution and is considered being a rapidly growing market both in Sweden, but also in Europe. eHealth services further consider to promote increased access, mobility and interoperability in the health care, but the lack of wholehearted commitment, financial support and complex EHR-systems in Sweden's municipalities and county councils might partially impeding down the development. The purpose of this report is therefore targeting to explore, identify and analyze prominent aspects for the continued development of the Swedish health care and eHealth services. The study also examines what subsequent benefits an implementation of an eHealth service entails, which also has been related to the identified prominent aspects. This master thesis is based on a thorough literature review extracted from a theoretical framework including an interoperability-, security-, mobility- and business-modeling perspective, which are used as a foundation for the building of a set of hypotheses, which are subsequently verified with the aid of gathered empirics. The empirics are obtained from 10 semi-structured qualitative interviews, as well as two case studies, which together resulted in key-findings and conclusions. Firstly, in relation to the interoperability perspective, it became clear how there should exist both a technical and social interoperability that communicate with each other. The EHR-systems of today are often considered difficult to learn, non-intuitive and lacking interfaces that are user-friendly designed for the end-user. Increased interoperability was also seen as enabling and simplifying the access to the patient’s medical history, which the EHR-system TakeCare evidently demonstrated. Furthermore, it was acknowledged how there is no correlation between the increased time spent by health care professionals with administrative tasks and documentation with an increased interoperability. It also emerged that patients and the dominant part of the population had either no or very limited knowledge regarding the underlying security and overall management of personal health information in health care. Patients instead often blindly trust the Swedish health care system being secure, and prioritizing other things during medical appointments. The knowledge of security issues in the health care is predicted to increase among patients if they in the future would obtain full access to their own medical records. There is also a general opinion among health care professionals and related instances how new security risks will arise alongside the eHealth wave, with a particular concern for the increasing involvement of mobile devices. Relationships between an increased interoperability also seem to favor increased mobility in health care, but security aspects often prevent the mobility development. Finally, it was unanimously espoused how non-financial values must not be ignored, where the on-going debate argues whether what real impact these non-financial values have, where inter alia strict budgets and large gaps between the decision-makers and end-users appeared as issues. Similar arguments were encountered regarding the actual impact of the opinions of patients in relation to business modeling, where a tripartite-problem and the patients’ limited access to their medical records was partly seen as a primary issue. Secondly, the case studies demonstrated how a transition to the EHR-system TakeCare generally did result in cost- and resource savings in terms of local servers, IT-maintenance and inventory management. The TakeCare implementation also led to an increased visibility among health care centers by enabling and simplifying the access to patient medical history. Increased communication, awareness, and more effective internal processes due to integrated modules and direct connections to ePrescriptions could also be accessed from the TakeCare transition. Finally, it emerged that relations existed between simplified access to the patient’s medical history and how it subsequently resulted in an increased interoperability. A correlation was also seen as the health care become generally more mobile due to increased interoperability. / Hälso- och sjukvården i Europa står inför utmaningar i och med en stigande åldersgrupp med en större andel kroniska sjukdomar, vilket resulterat i stegrande sjukvårdskostnader. Samtidigt ses en trend i hur patienter och medborgare börjar bli mer aktiva i sin egen vård och efterfrågan på sjukvårdspersonal ökar, med ökande utmaningar som följd. eHälsa-området, vilket involverar informations- och kommunikationsteknik inom sjukvården, ses därför som en potentiell långsiktig del-lösning och anses samtidigt vara ett starkt växande område i Sverige, men också på den övriga europeiska marknaden. eHälsa betraktas vidare främja en ökad åtkomst, mobilitet och interoperabilitet inom sjukvården, men bristen på helhjärtat engagemang, finansiellt stöd och det stora antal komplexa journalsystem i Sveriges olika kommuner och landsting ses delvis ligga till grund för en bromsad utveckling. Syftet med denna rapport är därför att undersöka, kartlägga och analysera de mest centrala aspekterna för den fortsatta utvecklingen av svensk sjukvård och eHälso-tjänster. Studien undersöker även vad implement av en eHälso-tjänst praktiskt har medfört, med ett fokus på journalsystem där de enskilda förändringarna även har relaterats till de identifierade centrala aspekterna. Examensarbetet är baserat på en gedigen litteraturstudie som utifrån ett teoretiskt ramverk inkluderande ett interoperabilitets-, säkerhets-, mobilitets- och affärsmoduleringsperspektiv ligger till grund för framtagandet av hypoteser som sedan verifierats med hjälp av empiriskt insamlad information. Empirin är erhållen från tio semi-strukturerande kvalitativa intervjuer, samt två fallstudier, vilka tillsammans har resulterat i ett flertal slutsatser. Utifrån ett interoperabilitetsperspektiv framgick det hur det bör finnas både en teknisk och social interoperabilitet som kommunicerar med varandra, då journalsystem idag anses vara svåra att lära sig, icke intuitiva och ej användarvänligt utformade för slutanvändaren. Ökad interoperabilitet ses även möjliggöra och förenkla åtkomsten av patienthistorik, vilket journalsystemet TakeCare tydligt påvisat. Vidare kunde det konstateras att det inte finns en korrelation mellan den progressivt ökande avsatta tiden som sjukvårdspersonal idag tillbringar med administrativa uppgifter och dokumentation med en förhöjd interoperabilitet. Det framkom även att patienter har väldigt liten eller obefintlig kunskap rörande den underliggande säkerheten och hanteringen av personlig information i sjukvården, då de ofta blint litar på att svensk sjukvård anses vara säker samt att patienter prioriterar annat vid läkarbesök. Kunskaper om säkerheten i sjukvården bland patienterna anses dock öka ifall de i framtiden får tillgång till sin journal. Det finns även en allmän oro bland sjukvårdspersonal och närbesläktade instanser för att nya säkerhetsrisker kommer att uppstå i och med eHälsa-vågen, med ett särskilt orosmoln för den ökande användningen av mobila enheter. Relationer mellan hur ökad interoperabilitet även gynnar förhöjd mobilitet sågs även förekomma, men att det ofta samtidigt är säkerhetsaspekter som hindrar den mobila utvecklingen. Avslutningsvis förespråkades det hur icke-finansiella värden inte får bli ignorerade, men problemet kring hur verkningsfull dess faktiska påverkan är, relateras bland annat till strikta budgetar samt stora avstånd mellan beslutstagare och slutanvändare. Liknande argument påträffades angående den faktiska inverkan av åsikter från patienter vid affärsmodulering, där ett trepartsproblem och patienternas begränsade åtkomst till sina journaler delvis sågs ligga till grund. Fallstudierna påvisade hur övergången till journalsystemet TakeCare generellt har lett till resursbesparingar i form av lokala servrars underhåll och lageranvändning, samt en ökad synlighet i vården med förbättrad tillgång till patienthistorik jämfört med tidigare journalsystem. En ökad kommunikation och medvetenhet samt effektivare interna processer på grund av integrerade moduler och direktkoppling till eRecept kunde även påvisas. Slutligen framgick det att relationer förekom mellan den ökande åtkomsten av patienthistorik och andra journaler, och hur förhöjd interoperabilitet medfört detta. Samband kunde även ses hur ökad interoperabilitet positivt gynnar mobiliteten i sjukvården.

Den ökade användningen av E-Hälsa i Sverige, delvis driven av den rådande Coronaviruspandemin, illustreras tydligt av det digitala vårdmötet - “nätdoktorn”. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) trädde i kraft 2019. Den bestämmer krav för att statliga, regionala, och kommunala aktörer ska säkerställa att tjänsterna de erbjuder är tillgängliga för alla. Om de inte är det ska en redogörelse finnas som förklarar varför, och hur de planerar att åtgärda bristerna. Lagen inkluderar privata aktörer som finansieras med offentliga medel. Den träder först i kraft för mobilapplikationer i slutet av juni 2021. Målet med denna studien var att ta reda på hur tillgängliga dessa privata aktörer faktiskt är, och till vilken grad de riskerar att exkludera människor. Detta målet uppnåddes genom att jämföra de tre mest populära mobila applikationer som erbjuder digitala vårdmöten, emot kriterierna i WCAG 2.1 till nivå AA. Kriterierna testades med två mobiltelefoner: en med operativsystemet Android, och en med iOS. Samtliga applikationer visade sig till stor del inte följa riktlinjerna. En fullständig redogörelse gjordes för vilka applikationer som bröt mot vilka riktlinjer, med relevanta skärmdumpar inkluderade. Resultaten analyserades efter hur detta kan påverka användaren, och diskuterades utefter hur detta kan påverka samhället i stort. Tidigare forskning kring den digitala klyftan, samt tillgång till digital sjukvård, jämfördes med resultaten för att forma studiens slutsatser. Undersökningen visar tydligt att avvikelser från riktlinjerna skapar problem för funktionsvarierade användare, och att endast en av applikationerna erbjuder stöd för fler språk utöver svenska och engelska. Studien instämmer även med tidigare forskare om att framtida forskning och utveckling av E-Hälsa och digital tillgänglighet måste vara användardriven - specifikt driven av funktionsvarierade användare. / The sharp increase in E-Health usage driven by the COVID-19 pandemic has in Sweden most notably been observed in the rise of mobile applications offering remote health care-consultations. The law of accessible digital public service has been in effect since 2019. It compels governmental, regional, and municipal bodies to ensure that their services are accessible for everyone and, if not, to produce a full accounting of how and why. This includes private agents who provide a publicly funded service. This law only starts applying to mobile applications from June in 2021. The aim of the study was to find out how accessible the services these agents provide are, and to what degree they may risk excluding people. The aim was achieved by comparing the three most popular mobile applications that provide remote consultations, against the success criterions of the WCAG 2.1 to level AA. One phone running Android and one running iOS were used in testing. All three applications were found to be largely non-conforming to the guidelines. A full accounting was made of how the tested success criterions were met by each application, with included screenshot examples. The results were analysed in view of the direct implication on the user, and discussed concerning what implications they may have on a societal level. Corollaries were drawn to past research of access to digital healthcare and the digital divide to form conclusions. A lack of accessibility in these applications was concluded to threaten work towards social sustainability. Breaching the guidelines directly creates problems for disabled users, and only one of the applications supports a great range of languages. In agreement with past researchers, future accessibility research and WCAG-analysis is strongly suggested to be user-centered - specifically centered around disabled users.

The thesis discusses how information and communication technologies (ICT or IT), nowadays transforms the form of health and social services. The specific arguments and social events are described, that leads today's health and social services closer to the use of ICT, influence and changes it. The work describes the latest trends linking ICT and social and health services in the areas of e-health, telemedicine, mobile health and assistive technologies. Specific tools and equipment and their practical use are presented. The practical part focuses on the introduction of specific- gadgets tablet care in caring for the elderly. Through direct interviews with caregivers and seniors is investigated how new technology is perceived by caregivers and seniors, how new technology equipment to care are introduced, and what positive and negative impact are the ICT has for facilities and the elderly. Key words assistive technology; eHealth; mHealth; patient engagement; population ageing; senior activation; senior care; telemedicine; touch tablets

Detta examensarbete syftar till att undersöka och förbättra tillgängligheten i en vårdapplikation, med fokus på design av menyer och funktioner för att ge stöd till användare med funktionsnedsättningar som är åldersrelaterade. Arbetet innehåller en omfattande litteraturstudie, behovsanalys, marknadsanalys och användartester. Dessutom diskuteras teorier och tidigare forskning om tillgänglighet och kognitiv belastning, och hur dessa aspekter kan integreras i designprocessen för att skapa en mer användarvänlig och inkluderande vårdapplikation. Arbetet innefattar en detaljerad analys av designprocessen, från skisser och wireframes till slutlig Hi-Fidelity prototyp. Resultaten från denna process, tillsammans med insikter från behovsanalysen, används för att förbättra applikationens design och användbarhet. Förbättringarna inkluderar tydligare menyer och funktioner för att göra innehållet mer tillgängligt för äldre användare. Framtida forskning bör fortsätta att undersöka hur digitala vårdapplikationer kan utformas för att minska kognitiv belastning, särskilt med tanke på att den åldrande befolkningen över 60 år förväntas öka betydligt fram till 2050. / This thesis aims to investigate and enhance the accessibility of a healthcare application, with a specific focus on the design of menus and functions. The work encompasses a comprehensive literature review, needs analysis, market analysis, and user tests. Additionally, theories and prior research on accessibility and cognitive load are discussed, and how these aspects can be integrated into the design process to create a more user-friendly and inclusive healthcare application. The study involves a detailed analysis of the design process, from sketches and wireframes to the final Hi-Fidelity prototype. The results from this process, along with insights from the needs analysis, are used to improve the design and usability of the application. Improvements include clearer menus and functions, as well as the introduction of a "readability" feature to make the content more accessible for older users. Future research should continue to explore how digital healthcare applications can be designed to reduce cognitive load, especially considering the expected significant increase in the global population over the age of 60 by 2050. With the insights from this work, we can create more effective and inclusive digital healthcare solutions. This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on accessibility.

Den 1 maj år 2021 infördes lag (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Nationella läkemedelslistan (NLL) ska ge en samlad bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel till hälso-och sjukvården, apoteken och patienten. De berörda aktörerna upplever olika orosmoment kopplade till implementeringen av NLL och det verkar inte finnas någon gemensam, konkret målbild. Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om implementeringen av Nationella läkemedelslistan med hjälp av mjukt systemtänkande. I studien användes tekniker inom Soft Systems Methodology. Som komplement användes kvalitativ innehållsanalys. Tre semistrukturerade gruppintervjuer med 2–5 deltagare, utifrån ett strategiskt urval, från vardera perspektiv myndighet, apotek och vård genomfördes. Från de tre tillfrågade perspektiven finns en samsyn kring att tanken med NLL i grunden är bra, men det finns ingen gemensam bild av när NLL kommer att vara implementerat eller hur det kommer att fungera då. De olika perspektiven har olika förutsättningar för att implementera NLL och har kommit olika långt. Störst utmaningar verkar finnas för vårdperspektiv där den teknik som beskrivs kring NLL ligger långt ifrån de arbetssätt som finns idag och det är oklart hur olika lagar samverkar. Gällande hur det kommer att fungera med NLL i december år 2025 finns en samsyn kring att det kommer att krävas ändrade arbetssätt för att nyttorna med NLL ska kunna realiseras, men uppfattningarna om hur och när det kommer att inträffa divergerar. Det finns uppfattningar om att implementeringen av NLL inte kommer att vara genomförd i december år 2025. Framtidsönskemålen kring NLL skiljer sig också åt mellan de olika perspektiven. Det är inte möjligt att implementera NLL med fokus endast på de tekniska delarna, utan det krävs mer fokus på arbetssätt och hur de påverkas. Det behövs mer forskning kring hur upplevda problem och hinder ska kunna lösas och studier för att utvärdera implementeringen och som mäter resultat och effekter av NLL. / On 1 May 2021, the Act (2018:1212) on the national medication list came into effect. The National Medication List (NLL) is supposed to provide a comprehensive and updated list of the patient's prescribed and dispensed medicines to the healthcare, pharmacies and the patient. The actors concerned experience various concerns linked to the implementation of NLL and there does not seem to be any common, concrete target image. The aim of the study is to explore experiences and perceptions of the implementation of the National Medication List using soft systems thinking. The study used techniques within Soft Systems Methodology. As a complement, qualitative content analysis was used. Three semi-structured group interviews with 2-5 participants, based on a strategic selection, from each perspective of authority, pharmacy and healthcare were carried out. From the three perspectives asked, there is a consensus that the idea of ​​NLL is good in essence, but there is no common picture of when NLL will be implemented or how it will work then. The different perspectives have different prerequisites for implementing NLL and have reached different stages of implementation. The biggest challenges seem to be for the healthcare perspective, where the technology described around NLL is far from the working processes that exist today, and it is unclear how different laws cooperate.  Regarding how it will work with NLL in December 2025, there is a consensus that changed working processes will be required in order for the benefits of NLL to be realized, but perceptions of how and when that will occur diverge. There are perceptions that the full implementation of NLL will not be carried out in December 2025. The future desires regarding NLL also differ between the different perspectives.  It is not possible to implement NLL with solely a technical focus. More focus is required on working processes and how they are affected. More research is needed into how perceived problems and obstacles can be solved and studies to evaluate the implementation and to measure results and effects of NLL are needed too.

[ES] Los sistemas de salud actuales están viendo cómo la cantidad de pacientes a atender y de servicios diferentes que han de prestar, es cada vez mayor, por lo que se cuestiona si serán sostenibles a largo plazo. Uno de los factores importantes de este aumento es el envejecimiento de la población, lo que implica un mayor número de pacientes crónicos y de personas dependientes. Al mismo tiempo, se genera la necesidad de abordar soluciones de prevención sobre la población general. Para hacer frente a estos problemas, se está recurriendo a la aplicación de las TIC en el ámbito de la salud, son los llamados sistemas de eSalud. En el desarrollo de sistemas de eSalud es necesario tener en cuenta que deben trabajar en entornos altamente heterogéneos y cambiantes. Además, han de ser capaces de adaptarse a las nuevas necesidades demandadas por la población, todo ello sin reducir la calidad de los servicios ya prestados y sin disparar los costes del sistema. Al desarrollar un sistema software, el modelo de arquitectura elegido marca qué características se van a potenciar. El paradigma de Arquitectura Orientada a Servicios (SOA) presenta entre sus principales beneficios una alta flexibilidad, reducción de costes y desarrollo rápido, así como permite la escalabilidad de sistemas. Por lo que puede ser un buen candidato a la hora de crear sistemas de eSalud. Existen diferentes formas de construir una arquitectura SOA, atendiendo a cómo se componen sus servicios y a cómo se aplican las directrices SOA. En esta tesis se propone el uso del paradigma de coreografía de procesos, siendo éste un modelo en el que se busca construir la arquitectura del sistema desde el punto de vista de los procesos de negocio de la organización. Este paradigma trabaja desde el concepto de un proceso único definido de forma distribuida, empleando coreografía de servicios para la composición. Es decir, no existe un elemento que centralice la toma de decisiones, donde cada servicio es consciente de qué debe realizar y cómo interactuar con el resto. En la coreografía de procesos se prioriza la eficiencia del sistema, aumentando el acoplamiento entre servicios, lo que puede reducir la flexibilidad del sistema SOA. Pero genera un sistema con mayor rendimiento y con una mejor alineación con los procesos de negocio. Además, la coreografía es más robusta que otros mecanismos de composición y ayuda con la integración de sistemas entre empresas. El objetivo de esta tesis es validar si el paradigma de coreografía de procesos es aplicable al desarrollo de sistemas de eSalud. Para ello se ha realizado la aplicación de este paradigma en tres escenarios de eSalud diferentes. En el primero de los escenarios, se creó un sistema para integrar y evaluar un dispositivo tecnológico puntero, las Google Glass. Esto demostró que se puede crear un sistema de eSalud basado en coreografía de procesos que integre dispositivos tecnológicos complejos. En el segundo de los escenarios, se validó el paradigma en un entorno real, creando un sistema distribuido de ejecución de modelos híbridos para la predicción y detección de diabetes tipo 2. El sistema permitió construir servicios para la ejecución de los modelos híbridos, integrando motores estadísticos externos y sistemas de terceros de acceso a datos clínicos. De esta forma se validó que la coreografía de procesos ayuda a la integración con sistemas externos, permitiendo un desarrollo rápido y la creación de sistemas distribuidos. En el tercero de los escenarios, se aplica el paradigma orientado al modelo de IoT integrando sensores portables para crear un sistema de eSalud. El sistema desarrollado integra un kit de sensores de eSalud para el seguimiento y monitorización remota de pacientes, comparando su rendimiento en un ordenador y en una Raspberry Pi. El resultado refrenda la hipótesis de que la coreografía de procesos permite aplicarse para crear fácilmente sistemas de eSalud orientados a IoT e integrar sensores portables de este ámbito. / [CA] Els sistemes de salut actuals estan veient com la quantitat de pacients a atendre i de servicis diferents que han de prestar, és cada vegada major, per la qual cosa es qüestiona si seran sostenibles a llarg termini. Un dels factors importants d'aquest augment és l'envelliment de la població, la qual cosa implica un major nombre de pacients crònics i de persones dependents. Al mateix temps, es genera la necessitat d'abordar solucions de prevenció sobre la població general. Per a fer front a aquests problemes, s'està recorrent a l'aplicació de les TIC en l'àmbit de la salut, són els cridats sistemes d'eSalut. En el desenvolupament de sistemes d'eSalut és necessari tindre en compte que han de treballar en entorns altament heterogenis i canviants. A més, han de ser capaços d'adaptar-se a les noves necessitats demandades per la població, tot això sense reduir la qualitat dels servicis ja prestats i sense disparar els costos del sistema. En desenvolupar un sistema programari, el model d'arquitectura triat marca quines característiques es potenciaran. El paradigma d'Arquitectura Orientada a Servicis (SOA) presenta entre els seus principals beneficis una alta flexibilitat, reducció de costos i desenrotllament ràpid, així com permet l'escalabilitat de sistemes. Pel que pot ser un bon candidat a l'hora de crear sistemes d'eSalut. Hi ha diferents formes de construir una arquitectura SOA, atenent a com es componen els seus servicis i a com s'apliquen les directrius SOA. En esta tesi es proposa l'ús del paradigma de coreografia de processos, sent aquest un model en el qual es busca construir l'arquitectura del sistema des del punt de vista dels processos de negoci de l'organització. Este paradigma treballa des del concepte d'un procés únic definit de forma distribuïda, emprant coreografia de servicis per a la composició. És a dir, no hi ha un element que centralitze la presa de decisions, on cada servici és conscient de què ha de realitzar i com interactuar amb la resta. En la coreografia de processos es prioritza l'eficiència del sistema, augmentant l'adaptament entre servicis, la qual cosa pot reduir la flexibilitat del sistema SOA. Però genera un sistema amb major rendiment i amb una millor alineació amb els processos de negoci. A més, la coreografia és més robusta que altres mecanismes de composició i ajuda amb la integració de sistemes entre empreses. L'objectiu d'aquesta tesi és validar si el paradigma de coreografia de processos és aplicable al desenrotllament de sistemes d'eSalut. Per a això s'ha realitzat l'aplicació d'aquest paradigma en tres escenaris d'eSalut diferents. En el primer dels escenaris, es va crear un sistema per a integrar i avaluar un dispositiu tecnològic punter, les Google Glass. Açò va demostrar que es pot crear un sistema d'eSalut basat en coreografia de processos que integre dispositius tecnològics complexos. En el segon dels escenaris, es va validar el paradigma en un entorn real, creant un sistema distribuït d'execució de models híbrids per a la predicció i detecció de diabetis tipus 2. El sistema va permetre construir servicis per a l'execució dels models híbrids, integrant motors estadístics externs i sistemes de tercers d'accés a dades clíniques. D'aquesta manera es va validar que la coreografia de processos ajuda amb la integració amb sistemes externs, permetent un desenrotllament ràpid i la creació de sistemes distribuïts. En el tercer dels escenaris, s'aplica el paradigma orientat al model d'IoT integrant sensors portables per a crear un sistema d'eSalut. El sistema desenrotllat integra un kit de sensors d'eSalut per al seguiment i monitorització remota de pacients, comparant el seu rendiment en un ordinador i en una Raspberry Pi. El resultat referenda la hipòtesi que la coreografia de processos permet aplicar-se per a crear fàcilment sistemes d'eSalut orientats a IoT i integrar sensors portables d'este àmbit. / [EN] Today's health systems are seeing an increasing number of patients to be cared for, as well as different services to be provided, raising questions as to whether they will be sustainable in the long term. One of the critical factors in this increase is the ageing of the population, which implies a more significant number of chronic patients and dependents. At the same time, there is a need to address prevention solutions in the general population. To address these problems, the application of ICTs in the health field, the so-called eHealth systems, is being used. In the development of eHealth systems, it is necessary to consider that they have to work in highly heterogeneous and changing environments. Moreover, they must be able to adapt to the new needs demanded by the population, without reducing the quality of the services already provided and without increasing the costs of the system. When developing a software system, the architecture model chosen determines which characteristics are to be enhanced. The Service Oriented Architecture (SOA) paradigm has among its main benefits high flexibility, cost reduction and rapid development, as well as allowing the scalability of systems. Therefore, it can be a good candidate when creating eHealth systems. There are different ways to build an SOA architecture, depending on how its services are composed and how SOA guidelines are applied. This thesis proposes the use of the process choreography paradigm, which is a model that seeks to build the architecture of the system from the point of view of the organisation's business processes. This paradigm works from the concept of a single process defined in a distributed way, using service choreography for the composition. In other words, there is no centralised decision-making element, where each service is aware of what it must do and how to interact with the rest. Process choreography prioritises system efficiency by increasing coupling between services, which can reduce the flexibility of the SOA system. But it generates a system with higher performance and better alignment with business processes. In addition, choreography is more robust than other composition mechanisms and helps with cross-company system integration. The aim of this thesis is to validate whether the process choreography paradigm is applicable to the development of eHealth systems. To this end, the application of this paradigm has been carried out in three different eHealth scenarios. In the first scenario, a system was created to integrate and evaluate a cutting-edge technological device, Google Glass. This demonstrated that it is possible to create an eHealth system based on process choreography that integrates complex technological devices. In the second scenario, the paradigm was validated in a real environment, creating a distributed hybrid model execution system for the prediction and detection of type 2 diabetes. The system allowed building services for hybrid model execution, integrating external statistical engines and third-party services to access clinical data. This scenario validated that the process choreography aids integration with external systems, enabling rapid development and the creation of distributed systems. In the third scenario, the paradigm is applied to the IoT model by integrating wearable sensors to create an eHealth system. The developed system integrates an eHealth sensor kit for remote patient tracking and monitoring, comparing its performance on a computer and a Raspberry Pi. The result supports the hypothesis that process choreography can be applied to easily create IoT-oriented eHealth systems and integrate IoT wearable sensors. / Bayo Montón, JL. (2023). Propuesta de uso del paradigma de coreografía de procesos para crear sistemas de eSalud en entornos heterogéneos [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/192822