I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur de anställdas motstånd kan relateras till ledningens olika val av kontrollstrategier. För att kunna uppnå syftet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts på två olika företag, Högskolan och Restaurangen. Organisationerna är verksamma inom olika kontexter med avseende på deras kontrollstrategier. Med tanke på begreppet motstånd och dess komplexitet har studien utgått från följande definition: självmedvetet regelbrytande. Studiens resultat tyder på att Högskolan leds med kontrollstrategin frihet under ansvar medan Restaurangen leds med direkt kontroll. Förklaringarna till det ligger bland annat i att Högskolan är en offentlig verksamhet och har inte samma vinstintresse som Restaurangen. En annan förklaring till valet av kontrollstrategi ligger i företagens vitt skilda arbetsprocesser. På Högskolan ägnar sig de anställda åt forskning och undervisning i huvudsak. Det handlar om att skaffa sig ny kunskap samt att förmedla denna vidare till studenter. Denna arbetsprocess kräver därmed en stor frihet och självständighet för att den ska fungera korrekt. Arbetsprocessen på Restaurangen ser helt annorlunda ut. Där handlar det om att snabbproducera mat och det finns ett mycket tydligt fokus på effektivitet och produktivitet. Det behovet har Restaurangen för att kunna överleva och stå sig konkurrenskraftigt. Arbetsprocessen är på så sätt upplagt för en annan kontrollstrategi i form av direkt kontroll, där de anställda leds med mycket regler och tydlig arbetsdelning. Det får också till följd att handlingsfriheten hos de anställda är mycket begränsad. Resultaten pekar på både för- och nackdelar med den stora friheten som de anställda på Högskolan tilldelas. De anställda hävdar att det är bekvämt och skönt med så stor frihet men att det också kan vara jobbigt med för mycket ansvar. Resultaten visar också på att de anställda känner värdighet i arbetet. På Restaurangen uttrycker de anställda ett stort missnöje över de stressiga arbetsvillkor som råder. Det poängteras att ledningens överdrivna vinstintresse och besparingar i personalkostnader har lett till orimliga nivåer i arbetsbelastningen. Det har lett till att de anställda känner en brist på värdighet vilket är en bidragande orsak till ett ökat motstånd från de anställda. Motståndet beror bland annat på ett allmänt missnöje över arbetsvillkoren men de anställda har poängterat att det är den höga stressen som har medfört att de ibland inte följer de regler som gäller på arbetsplatsen, just på grund av att de inte hinner följa alla regler.

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid är lite utvärderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvården och öppenvården används till arbete som ligger utanför den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vårdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien är genomförd som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med självskattningsformulär och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid. Ingen signifikant skillnad i fördelning av arbetstid i förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid kunde påvisas för distriktssköterskor som arbetade vid olika stora vårdcentraler. Gemensamt för distriktssköterskornas erfarenhet i arbetet var förmågan att hantera en komplex yrkesroll. Förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid var komplex och de olika arbetsmomenten som distriktssköterskorna utförde integrerades i varandra. Slutsats: Studien har visat distriktssköterskornas reella och upplevda fördelning av arbetstiden samt hur arbetssituationen upplevdes. Av distriktssköterskornas arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete. Distriktssköterskeyrket upplevdes som komplext där förmågan till samordning av olika vårdgivares insatser var viktig. Resultatet skulle kunna användas som underlag vid förändrings- och förbättringsarbeten inom vård och omsorg, speciellt med tanke på distriktssköterskors arbetssituation.

Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT – stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten. Textmaterial tolkas för att finna vilka delar som mobbningen består av och utifrån dessa finna och klargöra helheten. Vilka uttryck mobbningen tar sig inom den IT – stödda textkommunikationen. De datainsamlingsmetoder som används är; e- post enkät, intervju och en observation, där en grupp kursdeltagares textkommunikation följts upp under en termin. Urvalet bestod av tre klasser på högskola. Resultat: Undersöknings resultat klargörs i text. Utifrån termer av vad mobbningen består av, framgår det att mobbning förekommer och på vilket sätt mobbningen kan påvisas inom den IT – stödda textkommunikationen på högskolenivå.

Linköpings kraftvärmeverk (KV1) som drivs av Tekniska verken har under en längre tid haft en upplevd obalans, dels mellan mängden tillfört bränsle och mängden producerad ånga, dels mellan mängden producerad ånga och mängden producerad el samt nyttig värme i fjärrvärmenätet. Detta arbete syftar till att hjälpa Tekniska verken att utreda den upplevda obalansen mellan mängden tillfört bränsle och mängden producerad ånga. Utredningen gjordes genom att studera standarder samt tidigare arbeten inom området och ta fram en metod för att beräkna den direkta och indirekta pannverkningsgraden. Innan beräkningen av den direkta och indirekta pannverkningsgraden inleddes verifierades trovärdigheten hos de stationära flödesmätarna i anläggningen. Detta gjordes genom att mäta ett antal vattenflöden på KV1 med en handhållen ultraljudsflödesmätare och sedan jämföra dessa flöden mot de värden som registrerades i styrsystemet Delta V. Då verifikationen av de stationära flödesmätarna hade genomförts inleddes beräkningen av den indirekta verkningsgraden genom att samla in ask- och bränsleprover för panna 1 och 3. I samband med dessa provinsamlingar mättes även luftflödeshastigheten och temperaturen vid pannornas yta. De insamlade proverna skickades iväg för labbanalys. Den data som insamlades applicerades i beräkningarna av oförbränt bränsle i askan, oförbränd rest i gasfas, rökgasförluster samt konvektions- och strålningsförluster, vilka var variabler som var nödvändiga för att erhålla den indirekta verkningsgraden. Den indirekta verkningsgraden beräknades till 92,24 % för panna 1 och 95,85 % för panna 3. Dessa verkningsgrader låg i linje dels med vad som kunde förväntas av pannorna på KV1 (85-90 % för panna 1, samt över 90 % för panna 3), dels med tidigare arbeten som beräknat den indirekta verkningsgraden i kraftvärmeverk. Utöver pannverkningsgraden erhölls även en ångverkningsgrad genom den indirekta verkningsgraden. Denna beräknades till 90,66 % för panna 1 samt 88,79 för panna 3. För att få perspektiv från en mindre komplex metod beräknades även ångverkningsgraden genom den direkta verkningsgraden (90,22 % för panna 1 samt 97,78 % för panna 3). Dessa resultat antydde att KV1 hade högre pann- och ångverkningsgrad än vad Tekniska verkens egna beräkningar påvisade. Tre orsaker lyftes fram som potentiella skäl till de otillfredsställande pann- och ångverkningsgraderna som Tekniska verken erhöll med sina beräkningar. De orsakerna var följande: • Producerad ånga som ej går till turbin inkluderas ej i det ångflöde som ligger till grund för beräkningen av ångeffekten. • Energiinnehållet i biobränslet för panna 3 förändras mellan den tidpunkt då bränslet anländer till lagringsplatsen och den tidpunkt då bränslet matas in i pannan, på grund av förmultning (berör endast panna 3). • Problem med invägningen av bränslet. Antingen problem med fordonsvågen vid KV1 (berör både panna 1 och 3) eller att bränslevikten från invägningen på Gärstadområdet används vid beräkningen av den tillförda bränsleenergin till pannan (berör mest panna 3). / The CHP-plant in Linköping (KV1) run by Tekniska verken has experienced an imbalance partly between the amount of fuel added to the boiler and the amount of produced steam, partly between the amount of produced steam and the amount of useful steam in the district heating grid. This thesis aimed to help Tekniska verken investigate the imbalance between the amount of added fuel and the amount of produced steam. The investigation was done by developing a method for calculating the direct and indirect efficiency through studying standards and old theses within the field. Initially there were no clear theory behind what caused the imbalance from Tekniska verken’s side. Before the calculation of the direct and indirect efficiency was initiated, the credibility of the stationary flowmeters was verified. This was done by measuring several waterflows at KV1 with a handheld ultrasonic flowmeter and comparing the measured flows with the flows registered in the stationary flow meters. When the verification of the stationary flow meters was done, the calculations of the indirect efficiency was initiated by collecting ash- and fuel samples for boiler 1 and 3. In connection with the collection of those samples, the air flow rate and temperature at the boiler surface was also measured. The ash- and fuel samples was sent for lab analysis. The collected data was applied in the calculation of unburnt fuel in the ashes, unburnt residual in gas phase, flue gas losses and convection- and radiation losses, which were variables that were necessary for calculating the indirect efficiency. The indirect efficiency was calculated at 92,24 % for boiler 1 and 95,85 % for boiler 3. Those efficiencies were both in line with the boilers expected efficiencies (85-90 % for boiler 1 and over 90 % for boiler 3.) and the efficiencies received in previous theses that had calculated the indirect efficiency in CHP-plants. Except the boiler efficiency, the steam efficiency was also received through the indirect efficiency. The steam efficiency received through indirect efficiency was 90,66 for boiler 1 and 88,79 % for boiler 3. To get perspective from a less complex method, the steam efficiency was also calculated with the direct method (90,22 % for boiler 1 and 97,78 % for boiler 3). Those results indicated that KV1 had higher boiler- and steam efficiencies than what Tekniska verken’s own calculation showed. Three reasons were raised as potential causes to the unsatisfying boiler- and steam efficiencies that Tekniska verken received with their own calculations. Those reasons were the following: • Produced steam that is not going to the turbine is excluded from the steam flow that the calculated steam effect is based on. • The energy content of the biofuel in boiler 3 is changing between point when the fuel is delivered to the storage and the point when it’s fed in to the boiler, due to decay. • Problem with the weigh-in of the fuel. The problem could be related both to the vechicle scale (affecting both boiler 1 and 3) or that the fuel weight from the weigh in at the Gärstad area is used in the calculation of the added fuel energy to the boiler (affecting mostly boiler 3).

Drygt 95 000 barn vårdas på sjukhus i Sverige varje år och studier indikerar att vårdskador är betydligt vanligare hos barn än hos vuxna. Bland annat till följd av komplicerade dosberäkningar för läkemedel och barns lägre förmåga att förklara sina symtom som gör det svårare att ställa diagnos. Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga det internationella forskningsläget om vårdskador i omvårdnaden av barn inom somatisk slutenvård. Litteraturöversikten baseras på sökningar i databaserna PubMed och CINAHL och i resultatet inkluderas tolv artiklar. Vårdskador hos barn identifierades där med självrapportering av sjukhuspersonal samt metoderna markörbaserad journalgranskning och direkt observation. Beroende på metod och använda definitioner skiljde sig antalet identifierade vårdskador hos barn kraftigt åt mellan dom olika studierna. Det är ett allmänt problem för forskningsområdet och försvårar slutsatser och jämförelser mellan studier. Trots det bidrar metoderna med mycket användbar information som är nödvändig i ett aktivt arbete för att minimera antalet vårdskador. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

De svenska fastighetsfondernas närvaro har inte varit lång jämfört med fastighetsfonder i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa länder har Sverige även den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgång är förknippat med låg risk och är därför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som ämnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsägande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsägande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsägande är en illikvid och resurskrävande investering. En fastighetsfond är ett onoterat fastighetsbolag som mot en avgift sköts av en fondförvaltare. Att äga en andel i en fastighetsfond är också ett indirekt fastighetsägande, men denna form syftar att ta investerare nära ett direkt ägande. Syftet med detta examensarbete är att få en bättre inblick i de svenska fastighetsfonderna och undersöka om det är ett bra alternativ för investerare som vill exponera sig mot fastigheter. Vidare är syftet att utvärdera om det finns utrymme för fler fastighetsfonder i Sverige. Den främsta fördelen med fastighetsfonder är den kompetens inom fastighetsmarknaden som fondförvaltarna besitter. Eftersom investeringsinsatserna i fonderna är höga riktar de sig främst till institutionella placerare. Det saknas ett regelverk utformat för fastighetsfonder i Sverige och de har heller inte den redovisningsplikt som noterade bolag har. Ett regelverk skulle kunna kompensera de nackdelar som finns hos indirekt ägande och göra det mer tillgängligt för småsparare. Resultatet visar att det finns en marknad för fler fastighetsfonder i Sverige. Med tiden blir fler och fler investerare intresserade av fastighetsfonder. Fastighetsfonder är främst för de bekväma investerarna som är villiga att betala extra för förvaltningen.

Eftersom det oftast är genom karaktärers tal och tanke som en läsare baserar sin tolkning av karaktärer så är studiet av anföring synnerligen intressant, speciellt i översatta verk. Syftet med följande uppsats är således att undersöka hur variationen av direkta anföringssatser – närmare bestämt hur val av anföringsverb och placering av anföringssatser – skiljer sig åt över tid i Louisa May Alcotts Unga Kvinnor. Med val av anföringsverb menas här de vanligast förekommande anföringsverben utifrån frekvens och semantiskt innehåll; det vill säga hur ofta ett och samma anföringsverb förekommer och vilka semantiska kategorier – exempelvis anföringsverb vars semantiska innehåll visar att något sägs som sade – anföringsverben tillhör. För att uppnå syftet undersöker denna uppsats hur den direkta anföringen skiljer sig åt i fem kapitel i fyra olika utgåvor av Unga kvinnor: den engelska originalutgåvan från år 1868 och tre olika svenska utgåvor från åren 1871, 1965 och 2015. Undersökningens resultat visar att frekvensen av anföringsverbet sade – vars semantiska innehåll visar att något sägs – ökar över tid och att antalet olika anföringsverb minskar över tid. Därtill visar undersökningen att den vanligaste placeringen för anföringssatser är final. Två huvudsakliga slutsatser som går att dra från denna studie är att de svenska utgåvorna av Unga Kvinnor kan ha påverkats av de berättartekniska förändringar som skedde under 1800- och 1900-talet; dels utvecklandet mot en mer objektiv stil vid utformandet av anföringssatser och dels mot ett skifte från en tydlig narrativ närvaro till en mer distanserad narrativ närvaro. Att anföringssatsernas vanligaste placering är final kan ha att göra med skiftet mot en mer distanserad narrativ närvaro. Det är även möjligt att påstå att anföringsverbet sade kan ha ökat över tid och att antalet olika anföringsverb kan ha minskat över tid på grund av tillämpandet av en mer objektiv stil vid anföringssatsernas utformning.

I samband med att koncerner genomför omstruktureringar, till exempel i form av aktieavyttringar, är det vanligt att rådgivningstjänster förvärvas. Det kan till exempel röra sig om finansiella eller juridiska sådana i syfte att omstruktureringar ska gå korrekt till och ge önskat resultat. På förvärvade rådgivningstjänster utgår mervärdesskatt. I det fall bolag inte kan göra avdrag för den ingående mervärdesskatten, belastar mervärdesskatten bolaget som en kostnad vilket ger en negativ inverkan på dess resultat. Förevarande uppsats syftar till att, genom en rättsdogmatisk metod, utreda under vilka omständigheter som ingående mervärdesskatt hänförligt till förvärvade rådgivningstjänster i samband med aktieavyttringar i dotterbolag anses vara avdragsgilla. Med anledning av det gemensamma system för mervärdesskatt som råder inom EU görs en genomgång och analyser av rättspraxis från EU- domstolen och från HFD, för att utreda problemformuleringen om avdragsrätten. Aktieavyttringar faller antingen utanför mervärdesskattens tillämpningsområde eller, i det fall avyttringen faller inom tillämpningsområdet, så klassas den som en från skatteplikt undantagen transaktion i enlighet med 10 kap. 33 § ML. Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt hänförligt till en transaktion som från början inte är skattepliktig, är inte möjligt. Trots detta kan det, utifrån genomgången av rättspraxis från EU-domstolen och HFD, konstateras att avdrag ändå beviljas under vissa omständigheter. För att avdragsrätt ska anses föreligga för ingående mervärdesskatt hänförligt till förvärvade rådgivningstjänster vid aktieavyttringar i dotterbolag, krävs ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående skattepliktiga transaktioner. Avdragsrätt anses även föreligga om ett direkt och omedelbart samband föreligger med den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet. Kostnaderna anses då utgöra allmänna omkostnader. Bedömningen av huruvida ett direkt och omedelbart samband föreligger med den samlade ekonomiska verksamheten ska göras mot bakgrund av ifall kostnaderna för förvärven kan anses utgöra kostnadskomponenter i priset på aktieavyttringen eller i priset på utgående skattepliktiga transaktioner som tillhandahålls inom ramen för den mervärdesskattepliktiga ekonomiska verksamheten. Vid bedömningen bör en transaktions bakomliggande syfte beaktas, det vill säga om den syftar till att genomföra skattepliktiga transaktioner inom ramen för den ekonomiska verksamheten och så bör styrkas på objektiva omständigheter. Vid bedömningen bör dessutom stor vikt tillmätas mervärdeskattens grundläggande princip om neutralitet och vikten av att beskatta konsumtion. Över åren har bedömningen i rättspraxis av ett direkt och omedelbart samband gått från en funktionell till en mer ekonomisk bedömning vilket tycks resultera i utvidgade möjligheter till avdrag för ingående mervärdesskatt.

Läroboken i matematik anses vara en central resurs och i en granskning gjord 2014 av Skolverket visade det sig att svenska matematiklärare använder sig av läroboken i matematik i större omfattning än matematiklärare i andra länder. Lärare kan utnyttja läroboken med en direkt användning där läraren uteslutande använder läroboken vid sin planering och undervisning eller en indirekt användning där läraren använder läroboken som en inspiration och använder då inte läroboken i lika stor utsträckning. I denna studie deltog 110 svenska matematiklärare i en enkätundersökning med syftet att ta reda på hur läroboken används av legitimerade matematiklärare både till sin lektionsplanering och i sin undervisning. Studiens resultat visar att svenska matematiklärare generellt styrs mycket av läroboken både när det gäller planering och undervisning. Läroboken styr även lektionernas innehåll och vilka områden som ska omfattas. En viss variation kunde dock åskådliggöras då det fanns ett visst antal respondenter som angav att de inte alls använde sig av en lärobok vid sin undervisning. Denna studies syfte är dock inte att uppmuntra lärare till att sluta använda läroboken i matematik då den är ett värdefullt verktyg och hjälpmedel för lärare, utan snarare att uppmuntra dem till en mer indirekt användning där boken används som just ett hjälpmedel och inspiration.

This study aims to establish an understanding about the climate organization ‘Återställ Våtmarkerna’ by identifying motives and considerations that influence the choices made surrounding their protest actions. The study analysed the expressed motivations of actors like the founders to establish motive frameworks. The study showed that the primary motives for the organizations choices is to both bring attention to the issue of the Swedish wetlands through acts of civil disobedience, while also using direct protest actions to achieve short-term goals where the government perceived to be too slow to act. Out of the two most frequent forms of protest, civil disobedience and direct action, civil obedience is observed to be the preferred method of protest. While the organisation frequently advocates for democratic reforms to increase citizen participation and implement institutions of direct democracy, the study shows that central actors within the organization rarely mentions democracy as a stated primary goal of protest actions.