Syftet med uppsatsen är att synliggöra underliggande ekokritiska teman i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och att undersöka människans relation till naturen med hjälp av verket. Uppsatsen använder sig av teori från ekokritik och djurstudier och undersöker frågeställningar grundade efter dessa fält, nämligen: hur gestaltas naturen i Nils Holgersson, hur gestaltas människorna i Nils Holgersson, hur gestaltas djuren i Nils Holgersson och hur gestaltas relationerna mellan människa, djur och natur? För att besvara syftet och frågeställningarna utför jag en tematisk läsning av verket och analyserar den med hjälp av ekokritiska begrepp och termer samt tidigare forskning kopplat till både Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och ekokritik. Mina analyser tyder på att även om geografin skulle vara central i boken så har Lagerlöfs val att inkludera moralhistoria satt sina spår i gestaltningen av människa, djur och natur till en mer antropocentrisk världsbild. Naturen i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige beskrivs oftast med ett instrumentellt värde, det vill säga antropocentriskt. Människorna gestaltas som en konstant motpol till och i konflikt med djuren, men framhålls i slutändan som något åtråvärt för Nils Holgersson. Djuren beskrivs oftast med mänskliga drag där gränsen mellan människa och djur oftast suddas ut, och de beskrivs oftast med antropomorfiska drag, likt fabler. Relationen mellan människa, djur och natur är konfliktfylld där såväl djur som människa försöker utnyttja naturen, men där människan alltid har det minst ekocentriskt överstämmande handlingsättet. Nils Holgersson som karaktär kan till stor del beskrivas som antropocentrisk men verket som helhet kan i slutändan ses somen lära i ekocentrism, och därmed har verket en fortsatt viktig roll för forskning inom ekokritik ochdjurstudier / <p></p><p></p>

Issues concerning the environment cannot be solved by natural science and technologicaladvancements alone. Every decision and environmental strategy rests upon ethicalconsiderations in which many authors question whether anthropocentric values are compatiblewith the solutions to environmental problems. This thesis uses critical discourse analysis toexamine which environmental ethic(s) that underpins EUs Strategy for Biodiversity 2030. Thethesis follows a deductive approach in which anthropocentrism, ecocentrism and biocentrismwere the basis of the analysis. The main findings shows that the anthropocentric discoursedominated the policy despite the minor presence of an ecocentric discourse. In regard toprevious research, the thesis has found that the European union, through their strategy forbiodiversity 2030, reproduces the order of discourses within environmental ethics.

No description available.

Hur vi än lever våra liv så påverkar det alltid naturen runt omkring oss på något sätt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utsträckningar inverkar på naturen. Idag pågår en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som människors fotavtryck har satt på Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på våra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har påbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hållbara samhällen. I det här arbetet jämförs två aktörers texter angående deras relation till naturen. Aktörerna är Mohawkindianen Tom Porter samt Förenta Nationernas tre styrdokument: Riodeklarationen, Agenda 21 samt Skogsprinciperna, och de är båda deltagare i den globala miljödebatten. Deras relation till naturen kommer även att sättas i relation till världsbilder och kulturella kontexter samt förståelse kring texternas uppkomst. Resultatet visar att de två aktörernas relation till naturen och världsbilder i stort sett är varandras motsatser, vilket kan förstås utifrån bakgrunden till respektive kulturella kontexter där skapelseberättelsen och den vetenskapliga revolutionen är av betydelse. Även orsaken till texternas uppkomst utgör skillnader som bottnar i hur människans relation till naturen gestaltar sig.

Idag står vi inför utmaningen att leva inom vår planets gränser. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det en förändring i tankesätt, värderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan åstadkommas genom en fundamental förändring i utbildningen från tidig barndom. Syftet med den här studien är att undersöka hur hållbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. Två ämnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap. I uppsatsen identifieras de miljöetiska perspektiven antropocentrism och ekocentrism och hur de kommer till uttryck i förhållande till ämnestradition. De metoder som används är semi-strukturerade intervjuer av högstadielärare, dokumentanalys av läroplan och kursplaner och tematisk analys intervjuerna. Resultatet visar att i såväl läroplan och kursplaner som undervisningen framgår det att antropocentrismen har stort utrymme, då det är stort fokus på resurser, människan och samhället, i såväl hem- och konsumentkunskap som biologi. Ekocentrismen kan ses i form av uttryck i läroplan och kursplaner utifrån hänsyn och respekt för naturen, och genom att ge eleven förståelse inför valsituationer som rör hälsa och miljö. Ämnestradition har betydelse för hur hållbar utveckling tolkas i undervisningen. Biologi är naturorienterat med naturliga processer och kretslopp i fokus, vilket leder till fler ekocentriska resonemang. Hem- och konsumentkunskap har fokus på individen, hemmet och samhället, vilket ger mindre utrymme för ekocentrism. Alla lärare visade på både ekocentriska och antropocentriska resonemang. Lärarnas egna åsikter angående hållbar utveckling kan finna väg in i undervisningen, vilket anses kunna leda till större utrymme för ekocentrism i undervisningen. / Today we stand before the challenge of living within our planets limits. UNESCO-UNEP argue that to achieve a sustainable development changes in thinking, attitudes and lifestyle is required. This can be accomplished with a fundamental change in education from early childhood. The aim with this study is to research how sustainable development is interpreted in the Swedish elementary school. Two school subjects have been chosen; biology and home economics. In the essay the environmental ethics anthropocentrism and ecocentrism, and how they are expressed in relations to tradition is identified.  Methods used are semi-structured interviews with teachers, document analysis of the curriculum and syllabus and thematic analysis of the interviews. The results show that in the education as well as the syllabus it is clear that anthropocentrism has larger room. This because of the focal point in both home economics and biology is common resources, humans and society. Ecocentrism in the curriculum and syllabus is shown through consideration and respect for the nature, and through students’ understanding when making choices. The tradition of the school subjects has significance for how sustainable development is interpreted in the education. Biology is nature oriented with focus on natural processes and cycles, which lead to additional ecocentric reasoning. Home economics has the focal point on the individual, the home and society, which leads to less ecocentric reasoning. All teachers that were interviewed showed both ecocentric and anthropocentric reasoning. The teachers’ opinions can find way in to the education, which here is considered to the possibility of more room for ecocentrism in home economics.

Syftet studien är att undersöka hur en skönlitterär barnbok öppnar för samtal om ekologisk hållbar utveckling med elever i årskurs 3. Barnboken som används ochanalyseras heter Lovis Ansjovis och jorden (2017). Den analyseras genom ett ekokritiskt perspektiv och boken läses upp för elever i helklass under ett lektionstillfälle. Efter högläsningen diskuterar eleverna tankar som boken gav dem. Deras funderingar skrivs upp i en tankekarta. Tankekartan, vår observation underlektionstillfället och textanalysen, ligger till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten som studien grundar sig på är ekokritik. Resultatet visar att Lovis Ansjovis och jorden främst skildrar ekologisk hållbar utveckling ur ett antropocentriskt perspektiv, med små inslag av ekocentrism. Eleverna visar under lektionstillfället med bokens hjälp en medvetenhet om ekologisk hållbar utveckling, som de kan samtala om.

No description available.

The forest debate in Sweden is as intense as it is old. This thesis aims to explore similarities and differences in how private land owners and environmentalists in Sweden describe their relationship to the forest. Earlier research is mainly focused on the argumentative aspect of the forest debate, whereas I analyze how the relationship between people and forests is being expressed, in order to understand why people take a certain standpoint in the debate. It builds on a premise that private land owners and environmentalists often are framed as enemies in the public forest debate, while my hypothesis is that there is actually a lot of common ground between them. The purpose of this thesis is to find areas where the debate can take on a more nuanced tone by revealing common traits and complexities regarding peoples relationship with the forest.  Using Kenneth Burkes dramatistic pentad the material is being analysed to find the worldview and values that functions as motives for the actions taking place in relation to the forest. The material is written and recorded stories from private land owners as well as environmentalist.   The theoretical framework is Environmental Rhetorics with a focus on the ongoing discussion about ecocentrism and antropocentrism in the humanities, Place based studies, and Invitational Rhetoric along with Rhetorical Listening.   The thesis answer the question of what similarities and differences can be found between how private land owners and environmentalist in Sweden express their relationship to the forest. The result reveals what these answers mean for the public forest debate in Sweden, and suggests some opportunities on how to make the forest debate more nuanced.

Ekokritik är en relevant del av litteraturvetenskap idag, med grund i ungdomars upplevda maktlöshet inför klimatnödläget. Studiens syfte är därmed att undersöka den didaktiska potentialen av en ekokritisk läsning av Susanna Alakoskis roman Bomullsängeln (2019). Studien undersöker verkets potential att med en ekokritisk läsning utveckla elevers critical literacy. Dels genomförs en ekokritisk analys av Bomullsängeln (2019) med fokus på hur relationen mellan natur och kultur skildras i verket. Den ekokritiska analysen utgår från begreppen antropocentrism och ekocentrism. Dels utförs en didaktisk läsakt med grund i begreppen makt och tillgång inom critical literacy. I analysen presenteras både explicita och implicita ideologier om kultur och natur som kan utläsas i verket. Resultatet visar att Bomullsängeln (2019) genom en ekokritisk läsning kan besitta potential att utveckla elevers critical literacy, eftersom läsningen kan uppmärksamma individens makt och tillgång, vilka är verktyg för handlingskraft.

Denna studie av alla Anna Greta Wides samlingar (även postuma) undersöker relationen mellan människa och natur i hennes dikter. Utifrån begreppen antropocentrism, ekocentrism och biocentrism undersöks dem och genom ett flertal olika teman - bland annat religionen, platsen, odödligheten/dödligheten samt besjälning och dehumanisering - presenteras flera olika resultat. Sammanfattningsvis påpekas komplexiteten i dikternas gestaltning av relationen mellan människan och den natur som omringar henne, och en förståelse angående den annalkande miljöproblematiken tilldelas poeten.