Det är allmänt känt att turismen för med sig negativa ekologiska konsekvenser och har gjort det sedan charterturismen på allvar slog igenom under -50 och 60-talet. På senare tid har alternativ turism börjat gro och tagit sig upp. Att massturismen är dominerande råder det inga tvivel om men det är viktigt att alternativ turism såsom ekoturism ser dagens solljus, en nisch i turismen som ska vara ekologiskt hållbar. Vandringen mot toppen är lång och brant för den ekologiskt hållbara turismen, nyligen har den börjat se dagsljuset men massturismen tar åt sig nästan all energi från solljuset. Det innebär att den ekologiskt hållbara turismen måste kämpa i hård konkurrens med de andra aktörerna på marknaden. Aktörer som i dagsläget och även i fortsättningen kommer vara starkare, men det säger inte att det inte finns plats för ekologiskt hållbar turism. Uppsatsen visar att det finns ett bra utbud av litteratur om ekoturism som tar upp både skrämmande exempel där varumärket utnyttjats till skadligare verksamhet och exempel med rätt använd ekoturism som ett verktyg för värnande av biologisk mångfald. Den litterära granskningen redogör för betydelsen av ekologiskt hållbar turism och vad som kan göras för att nå dit. En enkätundersökning gjordes i sydvästra Sverige med syfte att ta reda på hur folket ser på ekologiskt hållbar turism. Vissa intressanta skillnader fanns mellan personer av samma kön och kvinnor gentemot män, men glädjande var att de flesta av dem 136 svarande trodde eller hoppades att den ekologiskt hållbara turismen har en ljus framtid att gå till mötes. I Sverige har vi idag 81 av Naturens Bästa godkända ekoturistarrangörer. Trots skuggan från de större verksamheterna verkar det finnas tillräckligt med ljus och plats för den ekologiskt hållbar turismen att slå sig in på marknaden.

In this paper I examine the possibilities for researchers in the field of climate change in the arctic ecosystems to collaborate with people of the common public for monitoring or to answer scientific questions, sometimes called Citizen Science. I have done this by focusing on the research community of Abisko, northern Sweden. I present a number of examples of possible projects that I have collected through literature, interviews and field work with researchers. Furthermore, I argue that Citizen Science projects might be a tool for nature guides in reaching adventurous visitors searching for more understanding of climate change, ecosystems, and who also want to contribute to real science. However, Citizen Science can also be a part of the democratization of a community when local people get engaged. Thus different aspects of Citizen Science are suitable for different target groups.

Diss. (sammanfattning). Uppsala : Sveriges lantbruksuniv. / Härtill 1 uppsats.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever i förskoleklass har för förståelse för experimentet Växten i burken. Det har tidigare gjorts liknande undersökningar som visat på elevers olika uttryck och kunskaper i området, samt att det har forskats på begreppens viktiga roll i ämnet och svårigheterna för elever att förstå begreppet fotosyntes. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fallstudie inkluderande intervjuer, med två killar och två tjejer i förskoleklass. Resultatet i studien visade bland annat att elevernas föreställningar är personliga och bygger ibland på tidigare erfarenheter, att eleverna har en god grund för att förstå vad en växt behöver för att överleva samt att deras begreppskunskap i ämnet inte uttrycks exakt men en viss förståelse att kunna bygga vidare på senare i skolan finns där.

Inside an open data ecosystem, between municipality and business, there exists an unexplored data market based on open data sets. As actors works towards a functioning ecosystem, resistance is expressed. In this study, we explore and expand the insight of an open data ecosystem and bring forth actors’ resistance expression. This paper is the result of a case study about three municipalities, five business and their relation towards the data market in aSwedish context. From interviews, observations, documents, and thorough analysis we found that municipalities have limited knowledge, resources and political leadership, while businesses are affected by the lacking technical infrastructure on many levels, where open data products never become reality and are in a constant fear. The lacking collaboration infrastructure makes it impossible for municipalities to hear the prayers chanted by businesses. And nowhere to be found is the political leadership needed to move this chaos into order. From this, a deadlock is condensed where no one can act. / NODS - Nationell tjänst för öppna data

Sportfiskarna bedriver sedan år 2016 projektet Skolbäcken vilket de beskriver som ett läro- och upplevelsekoncept som riktar sig till skolklasser. Syftet med studien är att undersöka lärares beskrivningar om hur Sportfiskarnas skolverksamhet Skolbäcken kan bidra till lärares undervisning och till elevers lärande och utveckling. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade grundskollärare. Utifrån det transkriberade materialet kunde sju teman med koppling till forskningsfrågorna urskiljas. I lärarnas beskrivningar framkommer att Skolbäcken ger möjligheter att möta delar av läroplanens övergripande mål såväl som innehåll i flera kursplaner, där lärande i biologiämnet särskilt betonas. I materialet framkommer också att majoriteten av lärarna inte har deltagit i Skolbäcken i samband med ett större arbetsområde. Den viktigaste slutsatsen av studien blir därför att lärare i fortsättningen bör delta i Skolbäcken i samband med ett större arbetsområde för att ge eleverna de förutsättningar som krävs för lärande genom utomhuspedagogik. / Since 2016 the Swedish Anglers Association (SAA) runs a project called Skolbäcken (The school creek) which they describe as a learning and experiential concept for schools. The purpose of this study is to examine teachers’ descriptions of how Skolbäcken can contribute to teachers teaching and to pupils learning and development. Semi-structured interviews were held with six legitimized primary school teachers. From the transcribed material seven themes with connection to the research questions were distinguished. The teachers described that they see opportunities to meet parts of the overall goals of the Swedish curriculum as well as in several syllabuses, where especially biology was emphasized. The majority of the teachers also described that they didn´t participate in Skolbäcken in connection to a theme. The most important conclusion of this study is therefore that teachers should participate in Skolbäcken in connection to a bigger theme in order to give pupils the conditions which are required for learning through outdoor education.

Friluftsliv är en av nycklarna till att bevara den biologiska mångfalden. Tidigare studier visar att en del av bevarandet är att ge fler människor kunskap som kan leda till förståelse för biologisk mångfald. I denna studie undersöks hur biosfärområdet Kristianstad Vattenrike förmedlar biologisk mångfald utifrån ett friluftsperspektiv. Här ligger fokus på ekosystem och variationsrikedom av organismer, vilka tillsammans utgör definitionen av biologisk mångfald. Informationstavlor inventeras på besöksplatserna med hjälp av en kvantitativ checklista och två kvalitativa innehållsanalyser. Resultatet visar att biologisk mångfald förmedlas på samtliga inventerade besöksplatser, om än i varierande omfattning. Det totala antalet inventerade informationstavlor är 101 stycken. Av det totala antalet analyserade texter förmedlas ekosystem i hela 63 % genom samspel mellan abiotiska och biotiska faktorer. Variationsrikedom av organismer beskrivs 144 gånger genom arters förekomst och levnadssätt samt 37 gånger genom arters kännetecken. De besöksplatser som har utemuseum förmedlar över lag mest information om biologisk mångfald, möjligen till följd av att antalet tavlor är större på dessa platser.

Folksägner, historier och sagor har länge gett olika djur mänskliga attribut och gestaltat djuren på ett människoliknande sätt. Vargen är inget undantag och återges allt som oftast på ett negativt sätt. Kan dessa erfarenheter av vargen från sagornas värld drabba hur elever tänker om vargen och dess roll i ett ekosystem och samspelet med andra organismer? Undersökningens syfte är att belysa elevers tankar attityder om vargen samt hur de placerar in dess roll i ett ekosystem med ett jämförande förhållningssätt mellan elever från stadsmiljö och landsbygdsmiljö. En reviderad klinisk intervjumetod i grupp har använts för att uppnå syftet med studien. Totalt har 18 elever deltagit, varav fem från landsbygden och 12 elever från stadsmiljö. Undersökningen visar att eleverna från stadsmiljö har en negativ attityd till vargen, vilket skiljer sig från eleverna från landsbygden som har en positiv alternativt neutral attityd till varg. Eleverna från de båda geografiskt skilda områdena beskriver vargens roll i ett ekosystem ur ett antropocentriskt och teleologiskt synsätt i ungefär lika stor utsträckning. / For many years folklore, stories and fairy tales have been giving animals human attributes and elaborated the animals in a human-like way. The wolf is no exception and is often reproduced in a negative way. Can these experiences of the wolf from the selection of fairy tales affect how pupils think about the wolf and its role in an ecosystem? And furthermore, can it affect how the pupils understand how the wolf interacts with other organisms? With a comparative approach between pupils from urban and rural environments, the purpose of the study is to elucidate thoughts and attitudes toward the wolf and to emphasize how pupils place the wolf and its role in an ecosystem. A revised clinical group interview method has been used to achieve the purpose of the study. In total, 18 pupils participated, five of them from the countryside and 12 pupils from a city. The survey shows that pupils from the urban environment have a negative attitude toward the wolf, which differs from the pupils from rural areas, who have a positive, alternatively neutral attitude towards the wolf. The pupils from both urban and rural environments describe the role of the wolf in an ecosystem in an anthropocentric and teleological approach to an approximately equal extent.

Technological transformations are changing the demands within the transportation industry in terms of services, consequently affecting the value proposition of original equipment manufacturers (OEMs), thus calling for the need for initiatives in servitization. Responding to this, manufacturers are initiating partnerships with external actors to secure resources, competency and similar. However, the topic of this is relatively- unexplored for manufacturers within the heavy-truck industry, contributing to uncertainties regarding the elements needed for partnerships and successful servitization initiatives within this context. Hence, the purpose of this thesis has been to investigate relational changes between actors caused by higher levels of servitization inthe heavy-truck industry. To fulfill this, a case study was conducted with a central focus on two heavy-truck and seven other connected actors OEMs in Sweden. The study has been of qualitative character and utilizes theory concerning ecosystem transformation in conjunction with product-service systems.  The findings underline eight partnership elements crucial for navigating servitization in the heavy-truck industry, with implications for collaborative efforts and in-depth partnerships within the OEM ecosystem. Further, it is argued that these elements have to be considered in the context of transforming the business model for OEMs towards being more service-oriented. Thus, the influences on network tactics are elaborated upon for the business models in the product-service system. Overall, it is concluded that servitization within the heavy-truck industry is necessary for OEMs in order to acquire future competitive advantage parallel to technological transformations, and establishing partnerships is considered to aid in this due to the ever-changing landscape in the transportation industry calling for the need of strategic collaboration efforts. / Utvecklingar inom teknologi förändrar kraven för transportindustrin när det gäller tjänster, vilket påverkar värdeerbjudandet hos så kallade originalutrustningstillverkare (OEM:er), och kräver initiativ för tjänsteutveckling. Som svar på detta inleder tillverkare partnerskap med externa aktörer för att säkra resurser, kompetens och liknande. Detta är dock relativt outforskat gällande tillverkare inom lastbilsindustrin, vilket bidrar till osäkerheter kring vilka delar som behövs för partnerskap och framgångsrik tjänsteutveckling i detta sammanhang. Syftet med detta examensarbete har därför varit att undersöka relationsförändringar mellan aktörer orsakat av högre nivåer av tjänsteutveckling inom lastbilsindustrin. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie med centralt fokus på två svenska lastbilstillverkare och sju andra aktörer med kopplingar till dessa. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie med centralt fokus på två tunga lastbilar och sju andra anslutna aktörer till dessa OEM:er i Sverige. Studien har varit av kvalitativ karaktär och använder teori om ekosystems-transformation i samband med produkt-tjänstesystem.  Resultaten understryker vikten av åtta partnerskapselement som har identifierats som kritiska för att navigera tjänsteutvecklingen inom lastbilsindustrin, och alla ger implikationer för kollaborativa aktiviteter och djupgående partnerskap inom ett OEM-ekosystem. Vidare argumenteras det att dessa element måste beaktas i sammanhanget för att transformera OEM:ernas affärsmodeller mot att bli mer tjänsteorienterade. Fortsättningsvis så diskuteras dessa elements påverkan på nätverksstrategier i produkttjänstesystem. Sammanfattningsvis så dras slutsatsen att tjänsteutveckling inom lastbilsindustrin är viktigt för OEM:erna för att få framtida konkurrensfördelar i en miljö kantad av teknologiska transformationer. Detta ständigt föränderliga landskapet beaktas behöva kollaborativa insatser och slutsatsen dras att etablering av partnerskap hjälper i detta.

A long period of low interest rates, economic growth and a booming housing market hasresulted in an increase in the debt level of Swedish households. New digital ways of providingfinancial services are changing the traditional banking world and are often praised for beingefficient and inclusive. Financial intermediaries, a party between a buyer and a seller that actsas a mediator to efficiently facilitate transactions, play an important role in the economy andsociety. Approximately 40-55 percent of unsecured consumer loans were taken through a loanintermediary in Sweden during 2020. As a result of the situation of the Swedish credit market,there is a need to understand how the actors in the market are connected and how they createvalue together. Loan intermediaries are an important and interesting actor to analyze furthersince such a large share of unsecured consumer loans are taken through their service, andbecause this kind of service is growing to be an increasing part of the credit ecosystem.According to business ecosystem theory, all actors are viewed within a closed system. In theideal scenario, participants would cooperate to foster stability and systematic benefits andimbalances in the ecosystem have harmful impact on all members. This master thesis aims atdeveloping an ecosystem of the Swedish credit market and to describe loan intermediaries'contribution to a more efficient consumer credit market.First, this study resulted in the development of a methodology to identify, describe, andvisualize ecosystems. A five-step process was identified and implemented to create anunderstandable image of the credit market ecosystem. The method resulted in an ecosystemmap, visualizing 26 generic actors and their interconnections. Second, to gain a deeperunderstanding of how loan intermediaries contribute to an efficient system, semi-structuredinterviews were held with representatives from loan intermediary companies and the SwedishEnforcement Authority. According to this study, loan intermediaries contribute to a moreefficient consumer credit market by providing access to credit, by making information moretransparent and readily available for consumers, and by driving innovation. / En lång period av låga räntor, ekonomisk tillväxt och en blomstrande bostadsmarknad har letttill att de svenska hushållens skuldsättning har ökat. Nya digitala sätt att tillhandahållafinansiella tjänster förändrar den traditionella bankvärlden och hyllas ofta för att vara effektivaoch inkluderande. Finansiella intermediärer, en part mellan en köpare och en säljare som agerarsom medlare för att effektivt underlätta transaktioner, spelar en viktig roll i ekonomin och isamhället. Ungefär 40–55 procent av blancolån togs genom en låneförmedlare i Sverige under2020. Situationen på den svenska kreditmarknaden uppmärksammar ett behov av att förstå hurmarknadens aktörer är sammankopplade och hur de skapar värde tillsammans. Låneförmedlareär en viktig och intressant aktör att analysera vidare eftersom en så stor andel av blancolånentas genom deras tjänster, och eftersom denna typ av tjänst växer till en allt större del avkreditekosystemet. Enligt teorin om ”business ecosystems” betraktas alla aktörer i ett slutetsystem. I ett perfekt scenario skulle deltagarna samarbeta för att främja stabilitet ochsystemfördelar och obalans i ekosystemet har en skadlig inverkan på alla medlemmar. Dennamasteruppsats syftar till att utveckla ett ekosystem över den svenska kreditmarknaden ochbeskriva låneförmedlarnas bidrag till en mer effektiv konsumentkreditmarknad.För det första resulterade studien i utvecklingen av en metod för att identifiera, beskriva ochvisualisera ekosystem. En process i fem steg identifierades och genomfördes för att skapa enbegriplig bild av kreditmarknadens ekosystem. Metoden resulterade i en ekosystemkarta somvisualiserade 26 generiska aktörer och deras inbördes kopplingar. För att få en djupareförståelse för hur låneförmedlare bidrar till ett effektivt system genomfördes semistruktureradeintervjuer med representanter från låneförmedlingsföretag och Kronofogden. Enligt studienbidrar låneförmedlare till en effektivare konsument-kreditmarknad genom att ge tillgång tillkrediter, tillgängliggöra transparent information samt genom att driva innovation.