Dams play an important role in our society, but their negative impacts on aquatic ecosystems have led to a need for conservation efforts to mitigate the negative effects. In some instances, dam removal has been suggested to be the most economically and ecologically beneficial restoration method to improve longitudinal connectivity. This, however, has increased the need of more research about the effects dam removal have on aquatic ecosystems, since the outcomes of this restoration method can be unpredictable. In this study, I investigated ecological impacts of dam removals in Swedish inland waters. I collected field data from five different lakes in Värmland and Dalarna, two lakes with dam removal in 2017/2018 and three without. I studied how dam removal affected different trophic levels of the aquatic ecosystem, where I predicted that a top-down effect would increase abundances of piscivorous European perch (Perca fluviatilis) and zooplankton, but decrease phytoplankton, whereas a bottom-up effect would lead to increases in biomass at all trophic levels (with most pronounced effects on nutrient concentration). If both top-down and bottom-up effects would operate in parallel, all the above mentioned effects could occur. I also predicted that if dam removal affected the fish community, there would be a change in species diversity and fish biomass. Moreover, if perch demography was affected, there would be a change in perch length and abundance of different age classes. To investigate this, I collected data on fish, plankton, nutrients (P, N), DOC, pH and conductivity in the five lakes and compared this with already existing historical data using a BACI design. Two-way ANOVAs were used to study the effects of dam removals on these variables. There were not enough historical data on P concentration or zoo-and phytoplankton to be analyzed statistically. I did, however, conduct correlation analyses with zoo- and phytoplankton. Contradictory to my prediction, the results showed no effect of dam removal on fish biomass or diversity, water chemistry or perch demography in the studied lakes. There was, however, a statistically significant effect of time on Tot-N, with lower values after the years of 2017/2018 (regardless of dam removal). There were also some differences between the lakes in species diversity, concentration of Tot-N, potentially piscivorous perch and perch length. The outcomes of dam removal are unpredictable, as are the expected time-lapse of the effects, which means that changes may yet occur in the studied lakes. Knowledge about ecosystem responses to dam removal enables managers to better predict the effects of dam removal, and thereby facilitate decision makings related to this restoration method. / Dammar spelar en viktig roll i vårt samhälle, men deras negativa påverkan på akvatiska ekosystem har ökat behovet av bevarandeinsatser för att minska de negativa effekterna. I somliga fall har dammutrivning föreslagits vara den mest ekonomiskt och ekologiskt gynnsamma bevarandemetoden för att förbättra longitudinell konnektivitet. Detta har dock ökat behovet av mer forskning gällande dammutrivningars effekter på akvatiska ekosystem, eftersom utfallen av denna bevarandemetod kan vara oförutsägbara. I denna studie undersökte jag dammutrivningars ekologiska effekter i svenska inlandsvatten. Jag samlade data i fält från fem olika sjöar i Värmland och Dalarna, två sjöar med dammutrivningar under 2017/2018 och tre utan. Jag undersökte hur dammutrivning påverkade olika trofiska nivåer i det akvatiska ekosystemet, med förväntningarna att en top-down-effekt skulle öka abundansen av fiskätande abborre (Perca fluviatilis) samt djurplankton, men minska växtplankton, medan en bottom-up-effekt skulle leda till ökad biomassa inom samtliga trofiska nivåer (men med mest effekter på näringskoncentration). Om både top-down- och bottom-up-effekter skulle verka parallellt kunde samtliga ovanstående nämnda effekter förekomma. Jag förväntade även att om dammutrivning påverkade fisksamhället skulle det ske en förändring i artdiversitet och fiskbiomassa. Därtill bör en effekt på demografi hos abborre leda till förändringar i abborrlängd- och abundans i olika åldersklasser. För att undersöka detta samlade jag in data över fisk, plankton, näringsämnen (P, N), DOC, pH och konduktivitet i de fem sjöarna och jämförde detta med redan existerande historiska data med en BACI design. Tvåvägs-ANOVAs användes för att studera effekterna av dammutrivningar på dessa variabler. Det fanns inte tillräckligt med historiska data över P-koncentration eller djur- och växtplankton för att analyseras statistiskt. Jag utförde dock korrelationsanalyser med djur- och växtplankton. I kontrast till min förväntan visade resultaten ingen effekt av dammutrivning på fiskbiomassa- eller diversitet, vattenkemi eller demografi hos abborre i de studerade sjöarna. Det var däremot en statistiskt signifikant effekt av tid på Tot-N, med lägre värden efter 2017/2018 (oberoende av dammutrivning). Det var även en del skillnader mellan sjöarna i artdiversitet, koncentration av Tot-N, potentiellt fiskätande abborre samt abborrlängder. Utfallen av damutrivningar är oförutsägbara, och detsamma gäller tidsintervallet för effekterna, vilket innebär att det fortfarande kan ske förändringar i de studerade sjöarna. Kunskap om ekosystemrespons till dammutrivning möjliggör för förvaltare att lättare bedöma effekter av dammutrivningar, och underlättar därav beslutsfattning relaterat till denna bevarandemetod.

Svenska vattendrag har sedan länge utnyttjats och exploaterats för mänskliga behov och vattenkraftsförsörjningen utvecklades snabbt under 1900 talet. Med tiden upptäcktes dock de negativa ekologiska konsekvenser som vattenkraften hade för livet i och kring vattendragen. Trots detta anses vattenkraften idag vara en betydelsefull energikälla då den är förnybar och enkelt kan lagras. På grund av nya riktlinjer från Vattendirektivet samt målsättningar inom miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt växt- och djurliv”, ska svensk vattenkraft förses med nya miljövillkor som bland annat syftar till att förbättra ekologisk status i svenska vattendrag. Undersökningen ämnar jämföra vilka särskilt betydande faktorer (för ett vattendrags ekologiska status och biodiversitet) som används i tillståndsprövningen av små vattenkraftverk i samband med förändrade miljövillkor. Genom att utföra en litteraturstudie i ämnesområdet, undersöka pågående vattenvårdsprojekt, samt jämföra två olika domstolsbeslut gällande förändrade miljövillkor i små vattenkraftverk, har undersökningen kommit fram till att de mest betydande faktorer som används i tillståndsprövningen är konnektivitet och heterogenitet i vattendragets strömbild. / Swedish streams have long been utilized and exploited for human needs and the hydropower supply developed rapidly during the 20th century. Over time, however, the negative ecological consequences that hydropower had for life in and around streams were discovered. Despite this, hydropower is today considered a significant energy source as it is renewable and can be easily stored. Due to new guidelines from the Water Framework Directive and objectives within the Swedish environmental quality objectives "Flourishing Lakes and Streams" and "A Rich Diversity of Plant and Animal Life", Swedish hydropower will be provided with new environmental conditions, which among other things aim to improve ecological status in Swedish streams. The study intends to compare which particularly significant factors (for the ecological status and biodiversity of a watercourse) are used in the permit testing of small hydropower plants in connection with changed environmental conditions. By conducting a literature study in the subject area, examining ongoing water management projects, and comparing two different court decisions regarding changed environmental conditions in small hydropower plants, the study has concluded that the factors used primarily in permit testing are connectivity and heterogeneity in the draft current.

The world’s oceans are becoming more acid in a process called ocean acidification. The pH of the ocean have already decreased by 0.1 units from pre-industrial time until today. Scientists predict that by the year of 2100 the pH will decrease by as much as 0.4 units. This is a big potential problem to many marine species, because they have developed in such a stable environment that has not changed for millions of years. It is difficult to predict how they might be affected by such a decrease in pH during a relatively short time period. Several studies have been made on marine species exposed to decreased pH-levels, the results showed changes in their physiology but it is hard to predict how these changes will affect the organism in a long-term scale and if this might change ecosystem dynamics. Our study measured the activity of Littorina littorea and Balanus improvisus when exposed to lower pH, the results of our study showed an increase in activity for the lower pH (pH 6.0-7.5) when compared to the control (~pH8). The area of ocean acidification is a field that requires further studies to fully understand its effects on the marine ecosystems and the species within it.

A regional survey of environmentally harmful substances in fish in autumn 2013 revealed elevated levels of polychlorinated biphenyls (PCBs) in perch from Lake Oxundasjön, north of Upplands Väsby in Stockholm County. Follow-up studies have shown that the quantity of PCBs contained in the lake is unique of its kind in Sweden, and that the area of influence also includes downstream Rosersbergsviken, a bay of Lake Mälaren. The elevated concentrations in fish exceed today's market limits and environmental quality standards for PCBs, as of this, responsible authorities discourage from consumption of fish from Lake Oxundasjön and Rosersbergsviken. The aim has been to use statistical analyses and mass-balance modelling to study the current state of the lake system and how it may evolve in the future under different circumstances. There is a statistically significant correlation between PCB levels in sediment and perch from 21 different sites in the Stockholm-Mälaren region, including Lake Oxundasjön and Rosersbergsviken, this was demonstrated with a linear regression model. With the multivariate analysis method principal component analysis (PCA), it was illustrated how the contaminant levels in fish from Lake Oxundasjön and Rosersbergsviken differed on contaminant levels in fish from other sites. The difference mainly concerned the size and composition of PCBs. Mass-balance modelling of quantities and flows of PCBs in Lake Oxundasjön and Rosersbergsviken was made in the simulation program STELLA®. The modelling indicated that the system currently serves as a secondary distribution source of PCBs to the environment. The recovery of PCB levels is slow in the system, it will take more than 25 years for concentrations in fish to reach today’s market limits and environmental quality standards for PCBs. The model was used to evaluate three different treatment methods for Lake Oxundasjön: dredging, capping and activated carbon treatment. Simulations of these treatments led to a substantial improvement of the PCB situation in Lake Oxundasjön. Moreover, they also had a positive impact on the recovery process in the downstream Rosersbergsviken. Future climate changes, with warmer temperatures and higher run off, led to a slightly faster recovery progress of PCBs in the system.

Uppsatsen utforskar gränser mellan konstnärlig gestaltning utifrån radikal intervention och samverkan i det offentliga rummet. Uppsatsen är indelad i fyra delar med bland annat en del som analyserar det egna Konstprojektet – Bodies of Excess [Överflödiga kroppar]. Konstprojektet utprövar radikal konst som metod för demokratisk intervention i det offentliga rummet. Uppsatsens analys består av dels konstprojektets materialitet, dels av en undersökning om konst, politik och vetenskap – konst i det offentliga rummet, aktivism och radikal demokrati. I uppsatsen utreds platsernas ideologiska symbolik och dess socioekonomiska villkor, vilket illustreras genom att markera de rum i Stockholm som konstprojektet Bodies of Excess undersöker. Med utgångspunkt ur konstprojektet undersöks platsens betydelse och det platsspecifika samt konstnärlig forskning, konstens plats i samhället och gestaltning – offentlig konst.  Genom att dra paralleller och se samband mellan rum och kropp, konst och vetenskap, institution och aktivism undersöks idén om konst som radikal konst och som nyttoaspekt i samhället samt hur konsekvenser skulle resultera för de båda formerna, aktivistisk konst och konstnärlig forskning. / Konstnärligt gestaltningsarbete vid Linköpings universitet 30hp (Utställningen som medium, kultur och mediegestaltning [KUM], avancerad nivå). Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) Avdelningen för kultur, samhälle, form och medier (KSFM). Handledare: Anna Berglind

Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning.  Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen.   Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar?

Wetlands are limnic ecosystems that greatly benefit biodiversity and provide ecosystem services like water purification and carbon sequestration across the globe. However, they have for centuries suffered disturbances and intentionally been altered to make way for anthropogenic activity. In recent times many wetlands are being restored and new ones are constructed in an effort to recreate the former dynamic between wetlands and the surrounding landscape and its ecosystems. The ecological status of wetlands can be monitored by performing inventories of invertebrate indicator species. Limnic snails and mussels make for good monitoring candidates, due to their ability to bioaccumulate toxic substances, sensitivity to environmental changes and general presence in wetland habitats. Snails and mussels are also among the most threatened groups of organisms in limnic ecosystems, but do despite this seldom get included in conservation plans. This study, a collaboration with Hushållningssällskapet in Halland, investigated the occurence of limnic snails and mussels in constructed wetlands ordered in different age categories. The general purpose of the study is to expand the knowledge about the species composition of snails and mussels that occur in the catchment area of Trönninge river. Furthermore, another aim is that the results will be of use for future studies of wetland ecology and the roles that snails and mussels fill in it. / Våtmarker är viktiga sötvattenssystem för biologisk mångfald och bidrar med ekosystemtjänster över hela världen, bland annat renande av vatten och lagring av kol. De har dock under sekler påverkats och förstörts för att bistå människans olika syften. Idag konstrueras nya våtmarker eller restaureras för att återskapa processer som samverkar med de ekosystem som ingår i landskapsbilden. Våtmarkers ekologiska status kan undersökas genom insamling av evertebrata indikatorarter. I dessa biotoper är ofta sötvattensmollusker som snäckor och musslor både vanligt förekommande och reagerar på miljöförändringar. De renar vattnen på föroreningar och lagrar toxiska ämnen i sina kroppar, vilket gör dem till bra kandidater för miljöövervakning. Snäckor och musslor hör idag till de mest hotade grupperna av organismer i limniska ekosystem, men inkluderas trots detta sällan i bevarandeplanering. I denna inventeringsstudie undersöktes förekomsten av snäckor och musslor i anlagda våtmarker av olika ålderskategorier. Studien genomfördes i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland och syftar bland annat till att tillföra utökad kännedom om snäckor och musslors artsammansättning i Trönningeåns avrinningsområde. Målsättningen är att resultaten ska komma till användning för framtida studier som inriktar sig på våtmarkers ekologiska status i allmänhet och framförallt snäckor och musslors roller i dessa.