Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Sexton elever intervjuades för att få svar på detta. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med de båda undervisningsformerna, men att den könsblandade undervisningen är mer populär än den könsuppdelade. En del elever menade att man gärna kan växla mellan de båda undervisningsformerna och andra var av den uppfattningen att undervisningsformen inte spelade någon roll. Elevernas uppfattningar har hänförts till kategorierna lektionsklimat, den sociala faktorn, läraren, pojkars och flickors olikheter, eleven själv samt aktiviteten.

No description available.

No description available.

This study aimed to examine student and teachers’ opinion about reading comprehension in mathematics. The questions we sought to answer revolve around how students' performance is affected by whether the content is presented as routine tasks or text-based tasks. The data was collected through interviews with teachers and students in focus groups. It involved a diagnostic assessment to all participating students, followed by interviews where students discussed their views on mathematics in general and reading comprehension in particular. Through interviews with teachers, we gained insight into teaching staff's opinions regarding reading comprehension and its significance within the subject of mathematics. The work and study were based on a phenomenographic approach to point out student and teachers’ opinions and experiences regarding the importance of reading comprehension in mathematics.  The study shows that most students are affected by text-based tasks and that reading comprehension has an impact. It is revealed that students perform better and achieve higher scores on sections with routine tasks compared to sections with text-based tasks, despite the mathematical content being largely similar.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts. Eleverna förbättrade till exempel på kort tid sina förmågor i att lösa tillämpningsuppgifter. Det tydligaste resultatet är dock att elevernas uppfattning om matematiken upplevs betydligt mer positiv efter de praktiska övningarna. / This essay tested the hypothesis regarding whether practical tasks cause pupils to improve their skills solving more comprehensive mathematical tasks and also if these practical tasks contribute to improve pupils’ view of mathematics. The investigation has been implemented in the sixth grade using a series of practical classes. Due to the practical mathematics the pupils had the possibility to use their knowledge in mathematics in order to solve mathematical problems practically, instead of just working with the math book, and due to this get an explanation of what mathematics really can be used for. To check whether or not the pupils had improved their skills in solving more comprehensive mathematical problems after the practical classes a test of their mathematical knowledge was handed to them and in order to check their view concerning mathematics a questionnaire was used. The result of the investigation points at some significant differences have occurred in the pupils’ knowledge of solving mathematical tasks. The pupils improved, among many things, over a short time their abilities to solve applied mathematical tasks. The most evident result however is the fact that the general view on mathematics had changed to become more positive after the practical tasks.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, samt vilka aspekter av dimensionerna som kan kopplas till elevernas uppfattningar. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empiri har samlats in under fyra intervjuer av semistrukturerad karaktär med totalt tolv deltagande elever där resultatet sedan analyserats och kategoriserats för att förtydliga elevernas uppfattningar. Resultatet visar att samtliga dimensioner förekommer i elevernas uppfattningar, men att den ekologiska dimensionen är den dimension som eleverna tydligast kopplar till hållbar utveckling. De elevuppfattningar som förekommer i studiens resultat synliggör vilka dimensioner som bör belysas ytterligare för att elever ska ges möjligheten att skapa en korrekt uppfattning av begreppet och därmed kunna agera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig.

Det finns gott om skönlitteratur skriven för barn med en pedagogisk utgångspunkt vars avsikt är att utmana traditionella könsmönster. Det förekommer dock fåtal studier på hur barn faktiskt uppfattar denna normkritiska litteratur, vilket är av vikt för litteraturens användning som didaktiskt redskap i undervisning. Eftersom skönlitteratur utgör en stor del av arbetet i förskoleklass ämnar denna studie att undersöka hur elevers uppfattningar av genus kan synliggöras genom critical literacy-inspirerat sagoarbete i förskoleklass. Den normkritiska sagan Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) är den skönlitteratur som utgör grunden för undersökningen och därav har följande frågeställningar formulerats: Hur benämner eleverna karaktärernas genus i Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? Hur skiljer sig elevernas sätt att benämna karaktärernas genus åt, beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte? Studien är kvalitativ och datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med 20 elever i förskoleklass. Analysen av materialet är baserad på genusteori samt begreppet didaktisk potential, i enlighet med Alkestrands (2017) definition. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de deltagande eleverna haft svårt att uppfatta sagokaraktärernas genus så som det beskrivs i sagan om karaktären i fråga porträtterats på ett normkritiskt sätt. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att det förekommer en påtaglig skillnad vad gäller elevernas sätt att uppfatta de normkritiska karaktärernas genus beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte. / There is plenty of fiction written for children with an educational starting point whose intention is to challenge traditional gender patterns. However, there are few studies on how children actually perceive this norm-critical fiction, which is important for the use of literature as a didactic tool in teaching. As fiction forms a large part of the work in preschool class, this study aims to explore how student perceptions of gender can be made visible through critical literacy-inspired preschool work. The norm-critical fairy tale Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) is the fiction that forms the basis of the study and the following issues have been formulated: • How do the students name the characters' gender in Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? • How do the students' ways of naming the characters gender differ, depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not? The study is qualitative and the data collection is done through semi-structured interviews with 20 students in preschool class. The analysis of the material is based on gender theory and the concept of didactic potential, in accordance with Alkestrand's (2017) definition. The conclusions that can be drawn from the results of the study are that the participating students had difficulty understanding the gender of the fairy characters as described in the story of the character in question, portrayed in a norm-critical manner. Based on the results of the study, it can also be stated that there is a marked difference in the students' ways of perceiving the gender of the norm-critical characters depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not.

Djur kan påverka människor på många olika sätt. Djur kan påverka människors fysiska hälsa genom att sänka kolesterolhalten och blodtryck, de minskar även stress och ångest. Att använda sig av djur i undervisningen påverkar även barn. Genom att inkludera djur i undervisningen kan elever öka sina empatiska förmågor, sociala färdigheter och öka motivationen för skolarbete. I den befintliga forskningen saknas det dock en djupare förståelse om hur reptiler och insekter kan påverka eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs fem själva upplever att reptiler och insekter påverkar dem genom att placera dessa djurgrupper i två klasser. För att undersöka detta används följande forskningsfrågor. Hur kan reptiler och insekter påverka eleverna? Vad kan barnen lära sig om djuren? Uppfattar eleverna någon skillnad på klassrumsklimatet före och efter placeringen av djur i klassrummet? Studien utgick ifrån fyra olika teorier, sociokulturell teori, anknytningsteori, human-animal interaction och animal-assisted interventions. Deltagarna arbetade i mindre grupper med djuren i klassrummet i två omgångar spridda över fem veckor. Under dessa fem veckor samlades data in kontinuerligt genom dagboksanteckningar, observationer och intervjuer. Av materialet framkom det att eleverna fick bättre relation till djuren med tiden, eleverna blev mer avslappnade i djurens närhet, eleverna lärde sig mycket om djurens behov, fysiska attribut och skötsel. Förändringen som några elever såg var att klasserna inte var lika högljudda, många var nyfikna på hur djuren mådde och tittade därför till dem efter varje rast och de pratade mer om respektive djur. / Animals can influence humans in various ways. Animals can affect human’s physical health through lowering the cholesterol content and blood pressure, they also reduce stress and anxiety. The use of animals in education can also affect children. By including animals in the education, students can increase their empathic abilities, social skills and increase the motivation for school. In the current research, however, there is a lack of deeper understanding of how reptiles and insects can affect pupils. The purpose of this study is to research how pupils in year five themselves experience that reptiles and insects affect them by placing these animals into two classes. To research this purpose the following research questions are used. How can reptiles and insects affect pupils? What can children learn about the animals? Do the pupils perceive any difference in the classroom climate before and after the placement of the animals in the classroom? The study was based om four different theories, sociocultural theory, attachment theory, human-animal interaction, and animal-assisted interventions. The participants worked in small groups with the animals in the classroom during two occasions spread over five weeks. During these five weeks, data were collected continuously though diary entries, observations, and interviews. The information that emerged from the collected data was that the pupils became better related to the animals over time, the pupils got more relaxed in vicinity of the animals, the pupils learned a lot about the animals’ needs, physical attributes, and how to care for the animals. The changes that some students noticed was that the classes were not as loud as usual, many were curious about how the animals were doing and therefore checked at them after each break and the pupils talked more about each animal.

Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om elevers förståelse av likhetstecknet. Studien besvarar två frågeställningar: På vilka kvalitativt olika sätt uppfattar elever likhetstecknet? Vilka nyanser av statisk och dynamisk uppfattning av likhetstecknet framträder av elevernas uppfattningar? Datan består av semistrukturerade intervjuer med 14 elever som har genomförts i par. Studien är begränsad till årskurs 1–3. Studien visar att elever kan ha olika uppfattningar av likhetstecknet både en statisk och dynamisk. Däremot visar studien också att ”statiskt” och ”dynamiskt” inte är tillräckligt för att beskriva hur elever uppfattar likhetstecknet. De nyanser av den statiska och dynamiska uppfattningen som presenteras i resultatet är: likhetstecknet indikerar ett svar, likhetstecknet som ett ”stopp”, likhetstecknet indikerarar att det måste finnas en uträkning och likhetstecknet indikerarar att det måste vara jämvikt. / The aim of this study is to contribute with knowledge about students' understanding of mathematical similarities. Two questions are answered: In what qualitative different ways do students perceive the equal sign? What nuances of static and dynamic perception of the equal sign emerge from students´ perceptions? Data are based on, semi-structured interviews with students 14 students. The interviews have been conducted in pairs. The study is limited to grades 1-3.  The study show that students have different perceptions of the equal sign both static and dynamic. The results also show that “static” and “dynamic” are not sufficient to describe details in students perception of the equal sign The nuances of the static and dynamic perception presented in the result are: the equal sign indicates an answer, the equal sign as a "stop", the equal sign indicates that there must be a calculation, and the equal sign indicates that they must be equilibrium.

Syftet med föreliggande studie är att belysa elevers uppfattningar om kreativt skrivande inom svenskämnet. Frågeställningarna ämnar undersöka hur kreativt skrivande påverkar elevens skrivutveckling samt om kreativt skrivande kan leda till ökad motivation hos eleven. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet används tidigare forskning samt fenomenografi som ramverk för att analysera skriftliga reflektioner om kreativt skrivande där 33 elever i årkurs nio valt att delta. Resultatet visar att kreativt skrivande är en viktig del i elevernas skrivprocess och bidrar till kunskapsutveckling. Det framkommer att kreativt skrivande skapar motivation och bidrar till ett lustfyllt lärande. Kreativt skrivande bidrar även till personlig utveckling då det bland annat ger eleverna möjlighet att bearbeta och få utlopp för tankar och känslor. / The purpose of the present study is to illustrate students’ perceptions of creative writing within the subject of Swedish. The research questions aim to investigate how creative writing affects students’ writing development and whether it can lead to increased motivation. To address these questions and fulfill the purpose, prior research is used as well as phenomenography used as framework to analyse written reflections on creative wrtiting from 33 ninth-grade students who chose to participate. The results indicate that creative writing is an important part of students’ writing process and contributes to their writing development. It is revealed that creative writing fosters motivation and contributes to joyful learning. Additionally, creative writing contributes to personal development by providing students with opportunities to process and express thoughts and emotions.