Människan påverkar klimatet på ett negativt sätt. Därför har EU satt upp vissa mål som har påverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att få tillbaka Växjö på kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för Växjös kommun och näringsliv. För att utreda olika synpunkter på tävlingen efterlystes ett examensarbete där olika aktörer som kan vara intressanta för tävlingen intervjuades. Svaren sammanställdes i en sammanhängande text med tillhörande diagram från vilken fyra olika förslag till bedömning formades.

Titel: Energiprestandans prispåverkande effekt på småhus Nivå: C- uppsats i Företagsekonomi Författare: Daniel Lorentzon & Patrik Salmén Handledare: Peter Lindberg Datum: 2011 – Januari För att främja en hållbar utveckling och en god miljö är energieffektivisering av befintlig bebyggelse viktigt för att uppnå de energipolitiska målen. Syfte: För att uppnå energipolitiska mål om en hållbar utveckling och en god miljö är energieffektivisering inom bl a bostads- och servicesektorn nödvändig. Denna studies huvudsyfte är att beskriva hur bostadsmarknadens energiprestandamedvetenhet ser ut i dagsläget. För att kunna mäta den så har vi i studien likställt energiprestandamedvetenhet med värdet av energiprestandan i fastighetens köpeskilling. Frågeställningen blir således: Hur påverkar ett småhus energiprestanda dess köpeskilling? Finns det några skillnader geografiskt? Metod: Införandet av energideklarationer har möjliggjort vår kvantitativa studie, där vi sammanfogat data från Lantmäteriets Fastighetsregister och Boverkets Deklarationsregister. Ur dessa har vi tagit ur värdepåverkande faktorer och använt dessa som variabler i en multipel regressionsanalys. På detta sätt kan vi undersöka hur småhus energiprestanda påverkar köpeskillingen och om det finns några geografiska skillnader. Resultat och slutsats: Genom analyserna har det visat sig att energiprestanda inte har någon märkbar påverkan på köpeskillingen vid fastighetsaffärer. Geografiskt sett kan det inte heller utläsas några större skillnader, med undantag från Jönköpings kommun som har lägre genomsnittlig energiprestanda och ett statistiskt signifikant resultat. Förslag till fortsatt forskning: För att få en mer individuell syn på hur energiprestanda värdesätts så kan en kvalitativ studie genom intervjuer och utförliga enkäter göras. Energiprestanda påverkas av uppvärmningssystem och energibesparande renoveringar. Hur ser återbetalningstiderna för dessa ut och lönar det sig att investera i dessa? Kan man se om olika tidsperioders byggnadsteknik har någon prispåverkande effekt? Hur väl stämmer Atemp överens med Fastighetsregistrets uppgifter om area? Varför utmärker sig Jönköping som de gör? Uppsatsen bidrag: Studien slår fast att energiprestandamedvetenheten är låg, om någon alls. Fastighetsmäklare bör lyfta fram såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar med en låg energiprestanda för konsumenterna och använda det som ett säljargument. Nyckelord: Energiprestanda, Prispåverkande faktorer, Hedonisk prissättning, Småhus, Fastighetsmäklare, Energideklaration. / Title: The price-adding effect of energy performance on housing prices Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Daniel Lorentzon & Patrik Salmén Supervisor: Peter Lindberg Date: 2011 – January Aim: To achieve political energy objectives of sustainable development and healthy environment energy efficiency in areas such as housing and service is necessary. The main aim for this study is to describe today’s energy awareness in the housing market. To measure this we have chosen to equate energy awareness with how homebuyers value energy performance as a part of the full purchase price of their house. The issue to be analysed is: How does house’s energy performance affect its purchase price? Are there any geographical differences? Method: The introduction of energy performance certificates has allowed our quantitative study, where we have merged data from Lantmäteriet’s property records and Boverket’s register of energy performance certificates. From these, we have picked out value-adding factors and used them as variables in a multiple regression analysis. Through this we can investigate how house energy performance affects its purchase price and if there are any differences geographically. Result & Conclusions: Our research shows that house energy performance does not have any noticeable impact on the purchase price of houses. There are no geographically major differences to notice either, apart from Jönköping that have better average energy performance and a statistically significant result. Suggestions for future research: To get a more individual view of how energy performance is valued on the housing market, a qualitative study through interviews and extensive surveys could be done. Energy performance is affected by heating systems and energy-saving renovations. How long are the payback times for these and are they worth the investment? Is one able to find out if building techniques through different periods of time affects the value? How well does Atemp agree with the property records data of area? Why does Jönköping distinguish in energy performance? Contribution of the thesis: The study concludes that the energy awareness in the housing market is low, if it exists. Real estate agents should promote both economic and environmental benefits with good energy performance for customers and use it as a selling point. Key words: Energy performance, value-adding factors, hedonic pricing, residential property, real estate agent, energy performance certificates.

This project aims to contribute to the energy mapping of Visby’s building stock. Using energy performance certificates data, the building stock can be categorized after defining energy related parameters. From every category, an archetype building is developed from the mean value of interesting parameters in each group. The goal is to create distinct categories which as well as possible represents the building stock. This study commences with an inventory of Visby’s building stock to create an overall picture. Thereafter categories of the building stock are examined on the basis of interesting parameters that supposedly have an impact on the building’s energy consumption. The purpose is to examine which parameters that together catches the most representative picture of Visby’s building stock. The energy performance of the buildings is the main factor for comparison. Parameters that are used in the categorization process are: Building type, location of the buildings, building volume, type code, year of construction, heating system and number of floors. From the determined categorizations, archetypes are developed and type buildings can be represented. This study only examines residential buildings. Two times during the study, abnormal values were removed from the used material. The cleaning of abnormal values prevents that a few values which are considered as abnormal gives a wrong picture of the building stocks characteristics. The first analysis of the parameters leads to 6 examined categorizations where two are selected, one for single family housing and one for multi-family housing. Parameters that best defines single family housing are year of construction, heating system and building volume. Parameters that best defines multi-family housing are year of construction and building volume.  The established categorization covers 92% of the building stock and 205 buildings are erased by the purge. The standard deviation on the mean value of energy performance has the average value of 30 kWh/m2 in the categorization for single family housing. For multi-family housing the standard deviation of the mean value is on average 17 kWh/m2 in the categorization. The high value of standard deviation for single family housing is affected by the wide range of energy performances values. These values could be caused by buildings that have had renovations or that other parameters that has not been taken into consideration in this study could have been better in the categorization. / Detta projekt syftar att bidra till energikartläggningen av Visbys byggnadsbestånd. Med hjälp av energideklarationsdata kategoriseras byggnadsbeståndet efter definierande energirelaterade parametrar. Ur varje kategori tas en arketypbyggnad fram från medelvärdet av intressanta parametrar inom sin grupp. Målet är att skapa distinkta arketyper som fångar en så stor del av byggnadsbeståndet som möjligt.  Studien inleds med en inventering av Visbys byggnadsbestånd för att skapa en helhetsbild, detta stadie benämns i rapporten som lägesöversikt. Därefter undersöks olika kategoriseringar av byggnadsbeståndet utifrån några intressanta parametrar som antas ha inverkan på byggnadernas energiförbrukning. Avsikten är att undersöka vilka parametrar som tillsammans fångar den mest representativa bilden av Visbys byggnadsbestånd. Byggnadernas energiprestanda utgör den huvudsakliga faktorn för jämförelse. Parametrar som undersöks i kategoriseringarna är: Byggnadstyp, läge på byggnaderna, byggnadsvolym, typkod, nybyggnadsår, uppvärmningssystem och antal plan. Ur fastställda kategorier tas sedan arketyper och typbyggnader fram. Studien avgränsas till att endast undersöka bostadsbyggnader. Det använda materialet rensas på abnorma värden vid två tillfällen under studiens gång. Rensningen förhindrar att ett fåtal utstickande värden ger en missvisande bild av byggnadsbeståndets egenskaper.  Lägesöversikten leder till 6 undersökta kategoriseringar där två väljs ut: en för flerbostadshus och en för småhus. Parametrar som bäst definierar gruppen småhus är nybyggnadsår, uppvärmningssystem och byggnadsvolym. Parametrar som bäst definierar gruppen flerbostadshus är nybyggnadsår och byggnadsvolym. Den fastställda kategoriseringen täcker 92% av byggnadsbeståndet och totalt stryks 205 byggnader vid rensning. Standardavvikelsen i energiprestanda ligger i snitt på 30 kWh/m2 i kategoriseringen för småhus och i snitt på 17 kWh/m2 i kategoriseringen för flerbostadshus. Den stora spridningen av energiprestanda i gruppen småhus kan till exempel bero på att vissa byggnader blivit renoverade eller att parametrar som bättre definierar gruppen inte har undersökts i denna studie.

Lagen om energideklaration började gälla den 1 oktober 2006 och grundar sig på ett EG direktiv som syftar på att energieffektivisera våra byggnader. Byggnader i Sverige står för cirka 40 procent av landets totala energianvändning och det är därför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta område. Målet med energieffektiviseringen är att skapa möjligheter för en hållbar samhällsutveckling, trygga vår energiförsörjning och samtidigt kunna minska EU:s beroende av importerad energi. Syftet med detta examensarbete är att hjälpa John Mattson Fastighets AB att uträtta en energideklaration för fastighetsbeståndet ute på Lidingö. Målet är att komma fram till energibesparingsåtgärder som är kostnadseffektiva och värna om kundkvalitén. När man sedan genomför åtgärderna kommer det att medföra att driftkostnaderna minskas och att hyresgästerna får en bättre boendemiljö samt bidrar till ett hållbart samhälle. Det visar sig att två kostnadseffektiva energibesparingsförslag skulle kunna minska energiförbrukningen i fastighetsbeståndet med ungefär 15 % som inte kräver några större ingrepp i byggnaderna. Investeringskostnaden är låg och Pay-Off-tiden relativt kort om man jämför med andra besparingsförslag. Åtgärderna minimerar även koldioxid utsläppet och bidrar till ett hållbart samhälle.

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads årliga energi-förbrukning för uppvärmning, ventilation och övriga tekniska installationer. Ställt i förhållande till byggnadens uppvärmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt går att förbättra skall energideklarationen även innehålla förslag på sådana förbättringar.  Samtidigt säger regelverket att åtgärdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvärden inte får lämnas. Inom kulturmiljövårdssektorn har röster höjts för att uppmärksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med äldre byggnader. Vetenskapliga belägg för vilka effekter energideklarations-systemet faktiskt har på det bebyggda kulturarvet saknas dock i dagsläget, vilket är den bakomliggande anledningen till behovet av denna undersökning.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka eventuella risker det svenska energideklarationssystemet medför för äldre bebyggelses kulturvärden. För genomförandet av undersökningen har en värderingsmetod för att bedöma riskgraden i systemets olika åtgärdsförslag tagits fram. Metoden utgår från begreppet karaktärsbärande värden och den teoretiska utgångspunkten att såväl gällande lagstiftning för ändring av byggnader som den svenska kulturmiljö-vårdens målsättningar bör uppfyllas om byggnadens karaktärsbärande värden identifieras, respekteras och bevaras. Åtgärdsförslagen har klassificerats efter om de medför Hög, Viss eller Låg risk för att en byggnads karaktärsbärande värden påverkas på ett sådant sätt att dess visuella helhetsverkan störs och/eller att dess förmåga att förmedla sin historia förhindras. Undersökningen har utförts på statistik som hämtats från Boverkets energideklarationsregister, databasen Gripen, och omfattar samtliga godkända energideklarationer för en- och tvåfamiljshus samt flerbostadshus under 2012.  Resultatet av undersökning visar, bland annat, att det inte finns procentuellt påtagliga skillnader mellan åtgärdsförslagens omfattning och typ i förhållande till byggnadernas nybyggnadsår. Detta till trots går det med den värderingsmetod som använts för undersökningen inte att utesluta att energideklarationssystemet utgör en viss risk för äldre bebyggelses karaktärsbärande värden. Den slutsatsen baserar sig dels på att det för en betydande mängd äldre byggnader lämnas åtgärdsförslag som medför Hög risk, även om förekomsten av sådana förslag procentuellt sett är begränsad i förhållande till övriga riskgrupper. Dels tyder resultaten på att anledningen till denna låga procentandel snarare är att åtgärderna inte anses kostnadseffektiva än att de oberoende energiexperterna motiverar sina beslut på antikvariska ställningstaganden.   Uppsatsen ger dessutom förslag på förändringar av energideklarationssystemet, samt på vidare forskning i ämnet. / In Swedish energy certifications independent energy experts makes suggestions on ways to reduce buildings energy consumption. These recommendations must be cost-efficient, but at the same time they must not jeopardize the historic values of the buildings. Since the system is adapted for modern building materials and techniques a legitimate question is if such proposals nevertheless are suitable for older buildings.   This thesis aims to determine whether the Swedish energy certification system induces risks for values of historical buildings. For the implementation of the survey, an evaluation method to assess the risk level of the action proposals has been developed. The method is based on the concept of characteristic values ​​and the theoretical point that both the existing legislation for amendment of buildings and contemporary Swedish conservation theories should be met if the building's characteristic values are being ​​recognized, respected and preserved. The study was conducted on statistics derived from the energy certification registry of the National Board of Housing (Boverket), the database Gripen, and includes all approved energy certifications for one-and two-family houses and apartment buildings in 2012.  The results of the survey show that the age of the building does not have a significant effect on the quantity or type of the given recommendations. Despite this, it can’t be excluded that the energy certification system poses some risk for the characteristic values of older buildings. This conclusion is partly based on the fact that recommendations involving high risk actually were given for a significant amount of older buildings, although the incidence of such proposals in percentage terms were limited compared to other risk groups. Secondly, the results indicate that the reason for this low percentage rather is that the recommendations aren’t considered cost-efficient than that the energy experts actually justifies their decisions from a conservation point of view.  The thesis also provides suggestions for changes in the energy certification system and further research on the subject. / Spara och bevara

Globalt utgör byggnader för mer än 40% av världens energianvändning. I EU är 35% av byggnaderna mer än 50 år gamla samtidigt som 75% av dem är energiineffektiva. Byggnader från bland annat det svenska miljonprogrammet, den tid då en miljon bostäder byggdes mellan åren 1965 och 1974 i Sverige, är i behov av att rustas upp och energieffektiviseras för att de inte ska nå slutet av sin tekniska livslängd. I detta projekt jämförs tre energisystem på tre olika fastigheter i södra Sverige. Ett FX-system med fjärrvärmecentral i Lund, en spillvattenanläggning i Växjö och ett äldreboende i Ronneby med solhybrider och borrhål.  Jämförelsen görs bland annat genom en ekonomisk analys med LCC, återbetalningstid och investeringens minskning av primärenergianvändning. Genom en energiteknisk analys har jämförelser fastställts gällande energiförbrukning, potentiell energi att ta vara på ur frånluft och spillvatten samt förändringen av fastigheternas energideklarationer före och efter installation utifrån BBR29 i Boverkets Gripen tillsammans med en certifierad oberoende energiexpert. Jämförelsen har även lyft för- och nackdelar med de olika systemen. FX-systemet med fjärrvärmecentral medför risk för kallras och att obehandlad luft tas in i fastigheten, däremot är installationen enkel om lämplig i fastigheter med frånluftskanaler. Spillvattenanläggningen är beteende beroende och begränsas av en lägsta returtemperatur men möjliggör energiåtervinning ur spillvatten samt att solhybrider med borrhål begränsas av tillgången på användbar mark för installation men producerar både värme och el.  Resultatet av den ekonomiska analysen blev att återbetalningstiden, utan hänsyn till kalkylränta, var kortast för solhybridanläggningen med borrhål som var omkring 9 år medan spillvattenanläggningen hade längst återbetalningstid på 95 år. FX-systemet med fjärrvärmecentral hade en återbetalningstid på 22 år medan endast FX-systemet hade 11 år.  Utifrån den energitekniska analysen minskade solhybridanläggningen med borrhål primärenergitalet från energideklarationen mest med 61 kWh/Atemp, år motsvarande 33,7%, medan FX-systemet med fjärrvärmecentral minskade med 24 kWh/Atemp, år motsvarande 21,0%. För spillvattenanläggningen minskade primärenergitalet minst av de tre anläggningarna med 6 kWh/Atemp, år motsvarande 7,8%. Solhybridanläggningen med borrhål hade det högsta årliga anläggnings COP på 5,3 medan FX-systemet med fjärrvärmecentralen hade 3,9. Lägst årligt anläggnings COP hade spillvattenanläggningen med 3,8. Energin, för de standardiserade frånlufts- och spillvattenflödena, var att frånluften innehöll 2,4 gånger mer energi att ta vara på än spillvattnet. Spillvattnet hade 26,4 kWh/Atemp, år medan frånluften hade 64,4 kWh/Atemp.  En av slutsatserna med projektet var att spillvattenåtervinningen inte lämpar sig som första renoveringsåtgärd utan mer som effektivisering av redan energieffektiva byggnader som behöver reducera energianvändningen ytterligare. Installation av solhybrider med borrhål var lönsammast, men begränsas av markyta för borrhålen. FX-systemet lämpar sig för fastigheter med befintligt frånluftssystem.

I Sveriges byggnadsbestånd finns miljöer, byggnader och områden med höga kulturhistoriska värden. Vid renovering och energieffektivisering måste därför särskild hänsyn tas för att inte kulturvärden ska gå förlorade. Det finns stora databrister i befintliga bebyggelseregister över energianvändning i historiska byggnader. Med hjälp av Boverkets energideklarationsregister Gripen går det ändå att undersöka sambandet mellan byggnaders energianvändning, energisparpotential och nybyggnadsår. Nybyggnadsår används i studien som ett vägledande mått på kulturhistoriska värden. Underlaget utgörs av drygt 531 000 svenska bostadshus. Av dessa är drygt 122 000 uppförda före 1945. Energianvändning och energiprestanda har studerats utifrån byggnadskategori, intilliggande väggar (friliggande, gavel och mellanliggande), klimatzon och värmekälla. Undersökningen visar att det finns en stor spridning mellan hög- och lågförbrukande byggnader över tiden. Detta innebär en effektiviseringspotential i det historiska byggnadsbeståndet. Spridningen är så gott som konstant oavsett nybyggnadsår och att endast titta på nybyggnadsår i analysen av besparingspotential är därför otillräckligt. Andra faktorer visar sig ha större påverkan. Störst betydelse har värmekällan. Det framgår att installation av värmepump i en- och tvåbostadshus är mycket effektivt för att uppnå lägre energianvändning. Det framgår också att såväl en- och tvåbostadshus som flerbostadshus från 1845 har samma energiprestanda som beståndet uppfört 1945. Utförda renoveringar har inte beaktats i studien. / Potential och policies

This report is a degree project carried out at Rejles AB on behalf of a local real estate company in Umeå, Sweden. The real estate company bought two properties with a total of 95 rental apartments from another company in 2018. The buildings were built in 1991 and have installed new ventilation units in 2015, in other words before the change of ownership. The real estate company has requested confidentiality and therefore the properties will be named Property A and Property B. Property A consists of 59 apartment and Property B consists of 36 apartments. The real estate company thinks that the properties consume a lot of purchased energy compared to other properties that they manage in the same area. Property A purchased energy in the form of district heating and electricity corresponding to an average of 623 MWh per year during the years 2018, 2019 and 2020. The same figure for Property B was 477 MWh per year. Both properties received the grade E in the latest energy declaration (Swedish standard). The rating scale is graded from A to G, where A is the best, C is the requirement for new construction and G is the worst. The project begins with the head of administration describing the buildings, providing information and some floor plans. They contributed with, among other things, data on purchased district heating, electricity, and cold water from the years they were owners. This together provided a basis for field studies of the properties. During the site study, temperature measurements were made, products were documented, and the drawings were supplemented. Thereafter, calculations were made in Excel and simulations of the buildings in IDA ICE. Finally, a life cycle cost analysis was made The conclusion that both properties have the lighting in stairwells and elevators running around the clock, all year round. This could reduce the cost from 9,400 SEK per year to 1,200 SEK per year with sensory control. By lowering the temperature in the auxiliary spaces to 18 °C on Property A, a saving of at least 7,800 SEK per year could be made. The same measure in Property B would result in savings of 2,936 SEK per year. Property B has 36 towel warmers in the rental apartments and 9 towel warmers in different rooms in the property. All 45 towel warmers run on the hot water circulation. The 9 towel warmers in the property were not in use and should be taken out of service. This has the potential to make a saving of a total of 8,900 SEK per year. Replacing the remaining 36 with electric towel rails would provide a saving of SEK 35,000 SEK per year for the property owner. The above measures would make all the buildings to go from classification E to D according to BBR's BFE 2020: 4. / Denna rapport är ett examensarbete utfört på Rejlers AB på uppdrag åt ett lokalt fastighetsbolag i Umeå. Fastighetsbolaget köpte upp två fastigheter med totalt 95 hyreslägenheter från ett annat bolag 2018. Byggnaderna stod färdiga 1991 och har installerat nya ventilationsaggregat 2015, alltså innan ägarbytet. Nuvarande fastighetsbolaget vill att fastigheterna går under sekretess och därför kommer fastigheterna att benämnas som Fastighet A och Fastighet B. Fastighet A har 59 lägenheter och Fastighet B har 36 lägenheter. Fastighetsbolaget tycker att fastigheterna har en hög energianvändning jämfört med andra fastigheter som de förvaltar i samma område. Fastighet Aköper energi i form av fjärrvärme och elektricitet motsvarande ett snitt på 623 MWh per år. Samma siffra för Fastighet B var 477 MWh per år. I den senaste energideklarationen fick båda fastigheterna betyget E. Betygsskalan är graderad från A till G, där A är bäst, C är kravet för nybyggnation och G är sämst. Projektet inleddes med att förvaltningschefen beskrev byggnaderna, tillhandahöll information och ritningar. Fastighetsbolaget bidrog med bland annat data på inköpt fjärrvärme, elektricitet och kallvatten från åren som de varit ägare. Fastighetsbolaget gav även de senaste priserna för fjärrvärme och elektricitet. Detta tillsammans gav ett underlag för platsstudie av fastigheterna. Under platsstudien gjordes temperaturmätningar, produkter dokumenterades och ritningarna kompletterades. Där efter gjordes beräkningar i Excel och simuleringar av byggnaderna i IDA ICE. Till sist gjordes en livscykelkostandsanalys. Resultatet visade att kostnaden för fastighetsel kan gå från 9,4 tkr per år till 1,2 tkr per år genom att ersätta konstant belysning med sensorstyrd belysning. Genom att sänka temperaturen i biutrymmen till 18 °C i Fastighet A, så skulle en besparing på minst 7,8 tkr per år kunna göras. Samma åtgärd i Fastighet B skulle ge besparing på 3,0 tkr per år. Fastighet B hade totalt 45 handdukstorkar kopplade på varmvattencirkulationen, varav 9 av dem fanns i biutrymmen och användes ej. Det går att göra en besparing på 8,9 tkr per år att koppla bort handdukstorkarna belägna i biutrymmen. Med att ersätta resterande 36 med elektriska skulle det ge en besparing på 35,4 tkr per år för fastighetsägaren. Ovanstående förslag till åtgärder skulle göra att alla byggnaderna går från klassificeringen E till D enligt BBR:s BFE 2020:4.

The purpose of this study was to describe how real estate agents take into account invested energy improvement measures in their valuation of single-family homes. A qualitative research method has been used to achieve the purpose of the study. The data collection was performed through semi-structured interviews with real estate agents in Sweden. In order to be able to structure and analyze the collected material, an analysis method has been used according to Gioia. What we found in the study is that energy-saving investments affect value to varying degrees. Single measures have an insignificant value impact, while several investments have a greater effect on the value of the property. Investment in a new heating system is one such measure that we have found leads to an increased value. We have also found that there is a lack of market information for real estate agents when valuing single-family house units regarding to the energy performance of the comparison object.

Baserat på den höga energianvändningen inom bostads- och servicesektorn i Sverige idag där det sätts upp mål om att minska energianvändnigen och effektivisera processer inom denna sektor, har detta projekt handlat om att komma med åtgärdsförslag för en mins- ka energianvändning av en befintlig lokalbyggnad i Uppsala. Med hjälp av IDA ICE har det gjorts effekt- och energisimuleringar av denna byggnad för att se om det går att sänka effekt- och energibehovet så pass mycket att byggnaden skulle kunna klara sig på endast ett av de två uppvärmningssystem som finns idag. De åtgärder som görs i detta arbete är tilläggsisolering i yttervägg och byte av befintliga FTX-system, ytterligare görs en analys på den optimala tjockleken av isolering utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Resultatet i denna rapport visar att det är möjligt för fastigheten att endast klara sig på ett uppvärmningssy- stem med kombination av de två åtgärderna. Den ekonomiskt optimala isoleringstjockleken visades vara 125 mm och kan ge en energibesparing på 25% och ekonomisk besparing på 107 345 kr/år. Vid kombination av de två åtgärderna kan en energibesparing på 40% göras och en ekonomisk besparing på 100 443 kr/år. / Based on the high energy use in the housing and service sector in Sweden today, where goals are set to reduce energy use and streamline energy processes in this sector, this project has been about coming up with measures to reduce energy use of an existing local building in Uppsala. With the help of IDA ICE, heating load and energy simulations have been made for this building to see if it is possible to reduce the heating load and energy needs so much that the building could manage on only one of the two heating systems that exist today. The measures taken in this work are additional insulation in the outer wall and replacement of existing ventilation systems, a further analysis is made of the optimal thickness of insulation from an economic perspective. The results of this report show that it is possible for the property to manage only on a heating system with a combination of the two measures. The economically optimal insulation thickness was shown to be 125 mm and can provide an energy saving of 25% and an economic saving of 107 345 kr/year. By combining the two measures, an energy saving of 40% can be made and a financial saving of 100 443 kr/year.