No description available.

<p>The paper examines the philosophical themes of Free Will as opposed to Determinism/Predestination and how they are portrayed in the seven books about Harry Potter. It is discussed whether the character of Harry Potter, but also the world itself in which he acts, seem to be governed primarily by forces of Free Will and/or Determinism. The author concludes that though Harry is indeed strongly tempted to believe in Determinism, influential figures around him direct him towards a different choice - making himself believe in Free Will instead.</p>

<p>The aim of this essay is to point out how Chinua Achebe uses different features of Igbo and Nigerian Pidgin English (NPE) in four of his novels. Firstly, there will be an explanation of the terms code switching and proverb, followed by an overview of Pidgin Languages and Nigerian Pidgin English. This study will then deal with two aspects of code-switching in Achebe’s novels: semantic, which includes intertwined Igbo vocabulary and proverbs; and syntactic, which is a study of Nigerian Pidgin English verb phrase constructions. The study will examine how the Igbo lexicon and proverbs function in the text and if/how it is possible to understand the meaning of the Igbo vocabulary. Further, it will examine how the verb constructions of the NPE dialogues are used and if they follow the norm set up by other linguists, or if Achebe alters their usage according to his own style.</p>

The purpose of this study was to discover what nursery teachers thought about an introduction of English to Swedish nursery schools, whether they had seen children showing an interest for the English language and if so how they had reacted. Theories and research used in the analysis of the results were amongst others the sociocultural theory of learning and the critical period hypothesis. Qualitative semi-structured interviews of four nursery school teachers was the method chosen. The results showed that the teachers felt that an introduction of English could be easily implemented if it were to be unofficial, fun and voluntary and not by force through an addition to the curriculum. The teachers felt that it was currently not part of their job as it was not included in the curriculum. The teachers thought the children could have positive outcomes in their English language development if introduced to English in nursery school. The teachers thought that the main hindrances in introducing English would be due to staff competence in the English language and a possible problem in children’s Swedish language development, mainly in children learning Swedish as a second language. The teachers had seen various instances where children had expressed an interest in the English language, for example in role-play, at mealtimes and at song time. They had acknowledged this interest by asking to hear the children use English, translating English words into Swedish and by expanding the amount of English used in the children’s day to day life at nursery school.

I detta examensarbete undersöks vilka material lärare i F-3 använder för att stimulera elevers andraspråksinlärning och hur det stämmer överens med vad elever tycker är roligast att arbeta med. Undersökningen genomfördes med metodtriangulering genom en enkätundersökning med 81 elever och en intervjuundersökning med fem lärare. Resultatet transkriberades och analyserades genom innehållsanalys, samt har jämförts mot den socio-pedagogiska modellen och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en god överenstämmelse mellan vilket undervisningsmaterial som lärare anser stimulerar andraspråksinlärningen och vad elever tycker är roligast att arbeta med. Grundskolelärare använder ofta olika sorters undervisningsmaterial för att stimulera elevers andraspråksinlärning enligt tidigare forskning och examensarbetets resultat. Resultatet visade också att många elever lär sig engelska både i skolan och på fritiden, samt att över hälften av eleverna såg fram emot engelskundervisningen. Intervjuundersökningen och tidigare forskning visar dock att språklig ängslan finns och behöver hanteras. Studiens resultat kan inte generaliseras till en större population, men ger en idé om hur lärare och elever tänker angående undervisningsmaterial. Ytterligare forskning kan handla om ifall kön spelar roll vid val av undervisningsmaterial för att stimulera andraspråksinlärningen. Resultatet visade nämligen att de elever som inte ville prata eller inte såg fram emot engelskaundervisningen inte definierade sig som flicka. / <p>Engelska</p>

I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i vloggar publicerade på videoplattformen YouTube mellan november 2017 och april 2018. Syftet är att undersöka kodväxlingarnas struktur, funktion och interna skillnader mellan olika youtubers. Det transkriberade materialet har samlats in från åtta vloggar publicerade av fyra olika youtubers mellan november 2017 och april 2018. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna skapades fyra korpusar där kodväxlingarna kategoriserades enligt struktur, funktion och sedan jämfördes sinsemellan. Den vanligaste typen av kodväxling är ettordsväxlingar medan en majoritet av kodväxlingarna har en fatisk funktion. Den komparativa delen av uppsatsen visar att kodväxling förekommer olika mycket hos olika youtubers, men även att det finns vissa skillnader både när det gäller vilka kodväxlingsfunktioner och vilka typer av kodväxling som används av respektive videoskapare.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor. / <p>Engelska</p>

Dagens samhälle har utvecklats snabbt och människor lever ett digitalt liv med iPads, spel och filmer som konstanta influenser. Eftersom det digitala samhället har utvecklats snabbt har digitaliseringen påverkat pedagoger och elever. Tidigare studier har visat att lärare kan ha svårigheter med att integrera digitala verktyg i undervisningen. Forskning visar att lärare kan ha en stor kunskap om teknik i det privata livet men de kan inte använda teknikkunskaperna på ett pedagogiskt sätt. Ytterligare en aspekt som påverkar lärares kunskaper och intresse för teknik, nämligen lärarnas ålder. Tidigare forskning tyder på att yngre lärare uppvisar en starkare självbild kopplat till digitala verktyg jämfört med äldre pedagoger. Syftet med uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning lärare bedriver sin engelskundervisning med hjälp av digital teknik samt vilka digitala verktyg lärarna använder. Studien avser även att undersöka behov av fortbildning och om examensår har en betydelse för lärares användning av digitala verktyg. För att undersöka detta har en kvantitativ studie genomförts. Undersökningen utfördes med en enkät på internet, en så kallad webbenkät. Enkäten skickades ut till en engelsklärargrupp på Facebook. Mail skickades även ut till rektorer som sedan vidarebefordrade enkäten till sina engelsklärare. Totalt medverkade 50 lärare i undersökningen. Resultatet visade att lärare i stor utsträckning använder sig av digitala verktyg i engelskundervisningen. Det visade sig att lärare som tagit examen mellan år 2000–2017 hade en starkare självbild gällande digitala verktyg. Två av femtio lärare sade att de inte arbetade med digitala verktyg under engelskundervisningen. Det var en stor majoritet av lärare som uppgav att de ville få fortbildning gällande digitala verktyg. Lärarna som besvarade enkäten skrev även ner olika appar de använde sig av i engelskundervisningen och FunEnglish var den app som användes av flest lärare.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att man bör bemöta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i ämnet engelska, för en framgångsrik undervisning där alla elever har möjlighet att nå kunskapskraven. I dagens globala samhälle är goda kunskaper i engelska betydelsefulla. Kunskaper i engelska värderas högt. Engelska är ett av tre kärnämnen som elever behöver vara godkända i när de lämnar årskurs 9 för att ha möjlighet att studera vidare på gymnasienivå. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever ofta att undervisningen i engelska är utmanande på grund av sina svårigheter att läsa och skriva. För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad läsoch skrivsvårigheter och dyslexi är. Utifrån tidigare forskning fokuseras på vilka framgångsfaktorer som tidigare forskning visar på för elever i läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i undervisningen i engelska. Slutligen beskrivs vilka hinder och möjligheter dessa elever kan möta i undervisningen i engelska. I den kvalitativa undersökningen intervjuas lärare som undervisar elever i engelska i årskurs 7-9. Utifrån lärarperspektivet beskriver lärarna sina upplevelser om bemötandets betydelse, vad de upplever är framgångsrik undervisning i engelska samt vilka svårigheter de upplever att de har att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i engelska. I den fenomenologiska analysen framkommer ett antal fenomen inom varje område. I resultatdiskussionen diskuteras essenserna, tillit som skapar trygghet samt meningsfull undervisning, som framkommit genom den fenomenologiska analysen.

Detta arbete är en fallstudie av videografisk natur som ger inblick i vilka aktiviteter och vilken typ av kommunikation som sker i en engelskalektion för de yngre åldrarna. Filmen gjordes i ett klassrum i årskurs 3 och gav inblick i hur en lektion kunde se ut och vilka aktiviteter som eleverna fick ta del av. Bakgrunden till detta är att allt fler lärare som anställs i skolan saknar pedagogiskutbildning och det är därför av intresse att se hur engelskalektionerna kan se ut. Undersökningen visade att det fanns ett fokus på skriftspråkspraktiken, det vill säga på både produktion av text samt läsning. Resultatet visade också att det talade språket inte tar lika stor plats i undervisningen. Arbetsspråket för undervisningen var inte engelska utan istället användes modersmålet som ingång till språkinlärningen. Utifrån studien är det troligt att läromedlet har en stark påverkan på lektionsinnehållet och strukturen av lektionen.