Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande; Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur? Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5? Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål. Eleverna i år 1 ser fram emot engelskundervisningen, men tror att den kommer att bli svår. Engelskundervisningen i klassrummet är de flesta nöjda med i år 3 och år 5, men de intervjuade eleverna i år 5 tycker att engelskundervisningen har blivit svårare men den är fortfarande rolig.

Abstract With the introduction of the teaching plan Lpo94 and the others, many of the rules that restricted the teacher to just a few didactical methods disappeared. The former strict ruling system changed to a more free goal-oriented system. That and the fact that the governmental ruled shifted from a top down to a bottom up perspective gave the schools the freedom to choose whatever material and methods they would want, as long as the goals could be attained. This freedom allowed the employment of many new didactical methods. All these new methods had “activity” as their main asset. One such method that followed in this wake is “Shakespeare as a second language”, developed and created by Donya Feuer and Ted Hughes. The main objective with this essay is to introduce this method to the readers as well as introduce it in relation with literature in the field of alternative methods and the teaching and course plans of today. My intention is to let it go through some critical evaluation and see if it fits to be employed as a didactical method in the school of today.

Det engelska språket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan på svenskan, bl.a. genom att vara det främsta långivande/lånförmedlande språket. Med dessa nya lån följer ofta svårigheter att anpassa orden till svensk grammatik. Målet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlånade substantiv böjs i plural på svenska: vilka böjningsformer som används, huruvida engelsk eller svensk böjning används oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om språkbrukare upplever pluralböjningen som något problematiskt. För att besvara dessa frågor genomfördes en undersökning av språket i bloggar samt en enkätundersökning. En lista med inlånade engelska substantiv från 1990 eller senare sammanställdes utifrån Nyordsboken – Med 2000 nya ord in i 2000-talet och användes som material till bloggundersökningen. Enkäten utformades med fokus på ordpar med både svensk och engelsk stavning, och ställde också frågan om informanterna undviker att använda pluralformer av de undersökta substantiven. Enkätundersökningen genomfördes bland två grupper: studenter och språkvårdare. Resultaten visade att majoriteten av substantiven i mitt material böjdes med den engelska pluralformen –s och bland de ord som böjdes med svensk pluraländelse dominerade –er, följt av –ar och –or. En kombination av engelsk och svensk pluralform förekom i ord som bimbosar och logosar. Det fanns flera indikationer på osäkerhet inför pluralböjning, t.ex. flera olika böjningsvarianter, reaktioner på enkäten, och språkvårdarnas oenighet. Anpassning till svensk stavning hade stor inverkan på böjningen i plural och verkar vara en bra strategi för att integrera engelska lånord i svenskan. Informanterna i enkätundersökningen tenderade att undvika ord med engelsk stavning mer än de med svensk stavning.

Since the introduction of the Spanish language in elementary school in Sweden in 1994, this language has become larger than other traditional modern languages such as German and French. As Spanish increases in popularity, the number of students who discontinue their Spanish studies also increases. In this study, forty-five students who take Spanish at the high school level were asked why they had chosen this language and how motivated they feel now after studying it for a minimum of three and up to five years. Factors such as the influence of friends while choosing the language, the information that the school provided before the language choice, the interest in Spanish speaking countries’ culture and the use of Spanish in free time, among others, were investigated in the survey. The results revealed that most of the students chose Spanish because it seems amusing and easier than French and German and because they are interested in traveling to Spanish speaking countries. This study also showed that most of the students do not feel motivated to continue studying Spanish but they do it in order to earn merit points that will increase their chances to get accepted in college. The results were compared with previous research studies and analyzed with help of the concepts intrinsic and extrinsic motivation and integrative and instrumental motivations.

The aim of this study is to examine attitudes towards the use of English in the Swedish language, in Swedish society in general, and in Swedish academia. Mainly a quantitative method was used to examine these attitudes. An online questionnaire was constructed, consisting of different statements regarding the current linguistic situation in Sweden. It also contained a section where the participants had to choose between using an English word or a corresponding Swedish word. The study indicates that people tend to choose the English word instead of the corresponding Swedish word. In addition, people answering this questionnaire seem to be more worried about the use of English in the Swedish language than they are about the use of English in Swedish society in general and in academia. This study also shows that the younger you are, the more positive you tend to be towards the usage of English.

Syftet med uppsatsen är att problematisera hur de nordiska EU-ledamöternas språkaktivitet ser ut när de gör inlägg i EU-parlamentet, vilka språk de använder förutom sitt modersmål och varför de i så fall väljer bort sitt modersmål samt vilka faktorer som medför att språkbruket påverkas. Tidigare forskning om språkval i EU-parlamentet och intervjuer av svenska EU-ledamöter om deras språkanvändning utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på muntliga och transkriberade inlägg som gjordes i EU-kammaren under en tvåårsperiod. De övergripande analytiska ramarna består av både ett kvantitativt, kvalitativt och komparativt perspektiv som intas vid analysen av inläggen. Undersökningen visar att ledamöterna föredrar att tala sitt modersmål i plenum men en del av dem använder i synnerhet engelska men även flera andra språk. Ledamöternas ålder, EU-partigrupper och i viss mån kön tycks påverka deras språkval, med någorlunda tydliga skilda trender i respektive nordiskt EU-land. De svenska ledamöterna använde både endast engelska i ett och samma inlägg och kodväxlade mellan olika språk. Trots att de alltid har tillgång till simultantolkning anpassar ledamöterna sitt språk till framför allt sin målgrupp, som kan vara olika och en del debatterade ärenden. Kodväxling förekommer för det mesta avsiktligt hos framför allt engelskanvändarna. Slutsatsen i uppsatsen är i grunden, trots att parlamentarikerna har full tillgång till tolk och har som uppgift att företräda sina väljare och medborgarna (och därför förväntas att tala sitt modersmål), så är detta inte tillräckligt för att få EU-ledamöterna att tala sitt modersmål i plenum. Som en konsekvens skulle EU-medborgares intresse för EU-frågor kunna minska ytterligare.

När man lär sig ett nytt språk så är det ytterst viktigt att kunna ha ett brett och varierat ordförråd. Elever somstuderar engelska som andraspråk eller främmandespråk, eller ett annat modern språk, ställs alltid inför kravet attexpandera sitt ordförråd. Uppsatsen ämnar ge en mer allmän klarhet och bringa förståelse för ordinlärningsprocessenoch dessutom undersöka vilken metod, implicit eller explicit, som leder till ett ökat ordförråd. En systematiskforskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 10 empiriska artiklar som analyserades och kategoriseradessystematiskt. Resultatet visade på en variation gällande studiernas slutsatser på viken metod som är effektivast.Däremot visar resultatet klart och tydligt vikten av att inkludera explicit metod i undervisningen för att effektiviseraordinlärningen speciellt vid läsning.

Syftet med denna undersökning är att se hur bruket av engelska ser ut i de två nordiska språken svenska och isländska, samt om det finns några skillnader i fråga om förhållningssätt till engelsk påverkan. Inte bara accepterade lånord inkluderas, utan även mindre etablerat bruk av engelska såsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för är sådant som är relativt nytt i språket, vilket här definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat användas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i användning efter nämnda tidpunkt. Undersökningen är uppdelad i två delar där den ena fokuserar på hur bruket ser ut och den andra på hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestående av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in från elva svenska och lika många isländska bloggar. Den slutgiltiga textmassan består av sammanlagt 66 512 ord där 33 399 ord utgör det svenska materialet och 33 113 utgör det isländska. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av enkät och intervjuer. Enkäten har besvarats av 132 svenskar och 128 islänningar. Av dessa deltog åtta, fyra från varje språk, i en efterföljande intervju. Resultat av bloggundersökningen visar att det i båda språken är vanligast att låna in substantiv, vilka utgör drygt hälften av den totala mängden engelska ord och uttryck. En stor skillnad mellan de två språkens material är att det isländska materialet innehåller en betydligt högre andel ord och uttryck som anpassas enligt inhemsk stavning och böjning. Av det totala bruket av engelska i den isländska textmassan utgör anpassade lån 36 %, medan motsvarande siffra i det svenska materialet är 12 %. Detta märks också i attitydundersökningen där islänningar är betydligt mer positivt inställda till anpassning av engelska. Vissa ser det som en förutsättning för att kunna använda ett ord eller uttryck. Attitydundersökningens resultat visar också att både svenskar och islänningar värdesätter kunskaper i engelska högt. Hälften av informanterna i varje språkgrupp anser att engelska används för mycket i Sverige/på Island, medan den andra hälften inte tycker det. Många anser att de själva använder mycket engelska i vardagen, något som vissa anser är positivt och andra negativt. Särskilt bland de isländska informanterna finns många som uttrycker missnöje över i vilken utsträckning de använder engelska ord och uttryck när de talar isländska.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna. Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt. Dessa kulturspecifika referenser har översatts med hjälp av följande översättningstekniker: bevarande, förtydligande, direkt översättning,  etablerad motsvarighet, generalisering, kulturell motsvarighet och utelämnande. Kategorierna och översättningsteknikerna förklaras samt exempel på varje tas upp i uppsatsen. Den statistiska analysen av översättningsteknikerna har visat att de översatta texterna har blivit starkt exotiserade, d.v.s. källspråksorienterade. 80% av kulturspecifika referenser i målspråket tjeckiska har översatts på ett exoticerande sätt medan i målspråket engelska är det 89%. En stark exotisering av den översatta texten kan å ena sidan resultera i att texten blir svårläst, å andra sidan framhävs den främmande kulturen (den svenska kulturen i detta fall) och det kan vara en av anledningar till att svenska kriminalromaner har blivit så populära i hela världen.

No description available.