Syftet med denna uppsats är att jämföra engelska läromedel för årskurs 3 med läroplanen och kursplanen i engelska samt att se om läromedlen tar hänsyn till tidigare språkforskning. Vi har analyserat tre olika läromedel, både textbok och arbetsbok, det vill säga totalt sex böcker. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys. Det innebär att vi ställt fyra frågor utifrån den engelska kursplanen för årskurs 1-3 och läroplanen. Inget av de läromedlen vi analyserat följde den engelska kursplanen och läroplanen helt. Det som saknas i alla läromedel vi analyserat är dramaövningar och lekar. Läromedlen har på olika sätt influerats av hur tidigare forskning menar att eleverna kan lära sig ett nytt språk. Vi ser att vissa läromedel har mer engelsk text än andra och tidigare forskning menar att elever bör få uppleva så mycket engelska som möjligt under engelskundervisningen.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklärare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlända elevernas olika behov. Fokus var främst på anpassning men studien sökte även svar på om det fanns andra faktorer som enligt engelsklärarna var av betydelse för den nyanländes skolframgång i ämnet engelska. Ytterligare tog studien reda på vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlända eleverna enligt engelsklärarna. De empiriska metoderna som har använts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkätfrågor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lärarperspektiv. Resultatet visar att det fanns många tecken på att engelsklärarna anpassar engelskundervisningen för de nyanlända eleverna och detta skedde huvudsakligen i fyra områden: genom anpassning i organisation så som nivåindelning, anpassat arbetssätt, anpassad bedömning och genom individuella utvecklingsplaner. Andra faktorer som lärarna ansåg påverka var elevernas egen motivation. Betydelsefullt var även tillgång till resurser så som modersmålslärare, föräldrarnas påverkan, elevernas tidigare skolerfarenhet samt lärarnas tidigare erfarenhet. Lärarna ansåg även att i arbetet med de nyanlända var det fördelaktigt att många nyanlända elever var motiverade och ville lära sig och att det var intressant att ta del av deras historia. En av lärarna kände en särskild glädje när just dessa elever lyckades i skolan. Samtidigt tyckte de att det var utmanande när vissa av de nyanlända befinner sig på nybörjarnivå och ska gå i den ordinarie klassen. / Nyanländas skolframgång

Children of today grow up in a digital world. Society becomes increasingly digitized, and as a result of that, the conditions for education have changed. Digital tools become more and more common in the classroom. The purpose of this essay is to find out what online websites can contribute to in the language classroom, and what other aspects teachers need to consider in conjunction with that. To do this we did a teaching material study on five websites developed for educational use. We have reviewed the websites to find out if pupils can access the central content for English F-3, by using the websites. The study will also focus on the gender perspective and what the websites can mediate to pupils in that respect. Our analysis shows that integration of websites in the language classroom can promote the pupils’ goal completion and their learning process. We can see that it requires that teachers have pedagogic competence. Our analysis shows that even if the websites can contribute to school’s knowledge mission, they can fail in other aspects, such as the schools value mission. Our conclusion is therefore that the teachers’ pedagogic competence is highly relevant, in that they must have so many different aspects to consider when planning lessons and what study material to use.

The spring of 2017, we conducted a study in a few classes in the grades 1-3 withthe specific aim to explore how teachers’ use the medium of film in the classroomin order to teach English as a second language, and how the use of moviespotentially influences the pupils’ learning. The data collection methods used in the study were five semi-structuredinterviews, which were conducted over the telephone; and in connection withthese interviews participating teachers were also asked to hand out and collect aquestionnaire to the total of 75 pupils in the grades 1-3 that they collectivelytaught. The results of the study suggest that the teachers use movies as a complementto the current English teaching, and to give variety to the teaching, which givesthe pupils motivation. The results also suggest that through the implementationof film in the classroom, pupils increase their vocabulary and practice hearingcomprehension. Our conclusion is therefore that movies complement English teaching andmotivates the pupils to learn English in school.

Syftet med studien var att belysa huruvida förlagspublicerade läromedel i engelska låter elever i årskurs tre arbeta med delarna från det centrala innehållet i kursplanen i engelska, för att stärka sina förmågor i ämnet, samt i vilken utsträckning läromedlen omfattar alla delar från det centrala innehållet. Tre läromedel ingick i studien (Magic!, Champ och Learn English). Som analysmetod användes en kvalitativ komparativ textanalys. Resultatet visade att endast ett av de analyserade läromedlen täcker alla delar i det centrala innehållet. I två av dem saknas kopplingar till filmer, dramatiserade berättelser för barn, respektive ramsor och dikter. Alla tre läromedel bidrar däremot till att eleverna utvecklar sina förmågor inom det engelska språket, genom olika arbetsformer och arbetssätt.

I denna uppsats undersöks kodväxling mellan svenska och engelska i två avsnitt av podden Har du sagt A får du säga B. Syftet är att undersöka kodväxlingens frekvens,funktion, typer och mönster och beskriva dem utifrån tidigare forskning om kodväxling. I de två poddavsnitten förekommer totalt 94 exempel på kodväxlingar under totalt 100 minuter. Den vanligaste kodväxlingsfunktionen är den stilistiska eller fria funktionen och den används mest för att markera en samtalstil och en relation till det engelska språket. Detta eftersom det finns motsvarande svenska ord som talarna hade kunnat använda istället. Kodväxlingen i den undersökta podden verkar också fungera som en identitetsmarkör på flera sätt. Den vanligaste typen av kodväxling är ettordsväxlingar där de flesta är anpassade till den svenka syntaxen. Substantiv är den vanligaste ordklassen bland kodväxlingarna men även andra ordklasser förekommer.

Länder med det officiella språket engelska dominerar idag inom import och industri. Som konsekvens började engelskan utöva ett starkt inflytande på andra språk och språkdomäner, bland annat skönhetsbranschen i Sverige. Syftet med denna uppsats är att inventera bruket av engelska skönhetslånord i svenska språket samt att undersöka undermedvetna attityder till dem. Studien bygger på två delundersökningar: en korpusundersökning och en attitydundersökning. Korpusundersökningen ämnar inventera nyare engelska skönhetslånord som inte är belagda i SAOL:s 12:e upplaga, med fokus på direktlån och betydelselån. Dessutom undersöks lånordens frekvens samt deras integrering till svenska språkets struktur. Materialet bestående av 575 belägg har samlats in från 12 tidningsnummer. Metodanalysen innebar beräkningen av de olika lånordens frekvens samt en analys av lånordens integrering till svenskan utifrån ett mångfaldigt perspektiv: på formnivå, på menings- samt frasnivå, på morfologisk nivå och på ortografisk nivå. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av ett matched guise-test. Dess stimulustext handlade om en sminkrutin och matched guise-testet gjordes på 91 informanter. Resultat av korpusundersökningen visar att de 575 beläggen fördelar sig på 31 olika lånord, där huvuddelen utgörs av direktlån. Det finns endast fyra olika betydelselån, men de förekommer ofta. Detta faktum återspeglas i materialets högfrekventa lånord mask, serum och foundation, där de första två är betydelselån. Lånordens integrering ses på formnivå, på menings- respektive frasnivå och på morfologisk nivå. Deras ursprungliga ortografi har dock bevarats. På formnivå är de flesta av de flerledade beläggen sammanskrivna. På menings- och frasnivå innehåller de flesta meningar inga andra engelska lån. Huvuddelen adjektiv respektive particip står i attributiv position, med inhemska huvudord. Alla verb har svenska subjekt och objekt. Runt 75 % av beläggen ingår i en större fras, oftast nominalfraser. På morfologisk nivå har både direktlånen och betydelselånen anpassats i samma utsträckning, runt 50 % vardera, dock är flera betydelselån anpassade. Båda uppvisar också främst böjda former, men direktlånen omfattar flera avledda och hybrida former.  Enligt attitydundersökningen är svenskar i stort sett negativa till engelska skönhetslånord, men det beror också på målgrupp. Resultaten utifrån variablerna visar att yngre, kvinnliga, lågutbildade och starkt branschintresserade individer är mer positiva till engelska än de andra grupperna. Personer med ett starkt branschintresse är dock mest positivt inställda till engelska av alla. När engelskan är positivt värderad så är det oftast på kompetensdimensionen, i vissa fall på dynamik och sällan på superioritet (relaterad till en traditionell offentlig gemenskap). Svenskan står starkare när det gäller sociabilitet och superioritet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanfatta och analysera forskning kring hur lärare kan använda multimodala arbetssätt för att stötta elevers muntliga kommunikation i engelska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare använda multimodala arbetssätt i sociala samspel för att motivera elevernas muntliga kommunikation i engelska inomhus och utomhus i skolan? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om multimodala arbetssätt, motivation till att lära sig ett språk och talängslan samt utomhuspedagogik.   Vårt resultat visar på att när lärare använder sig av multimodala arbetssätt gynnar detta elevers motivation till engelskinlärning, minskar talängslan vid muntlig kommunikation och främjar språkinlärningen. Vidare har bedrivandet av utomhuspedagogik och ett främjande av social interaktion i undervisningen även detta positiva effekter på språkinlärningen med tydliga resultat på ett långsiktigt lärande.

Syftet med denna studie är att skönja vilka diskurser de deltagande lärarna utvecklat för vad som är det gångbara språket under engelsklektionerna i årskurs 2 och 3. För att svara på detta syfte har vi utvecklat två frågeställningar angående vilka situationer lärarna använder sig av de olika språken. Vi har använt oss av en etnografisk ansats för metoden som vi byggt på inspelat material och fältanteckningar. För att få fram fältanteckningar och inspelat material genomförde vi observationer i tre olika klasser i åk 2 och 3, två gånger i en klass och en gång i de andra två klasserna.   I den här studien använder vi oss av diskursanalys som delvis är en kvalitativ analysmetod. Analysen genomförs genom olika delar. Som en början av analysprocessen har vi valt att koda vårt insamlade material. Kodningen görs genom en lektion i taget och hjälper oss att identifiera teman i materialet. I diskussionsavsnittet skapas en förståelse av de identifierade temana genom det teoretiska ramverket.   Teman sätts då i relation till teori och perspektiv. Vi har i vårt resultat presenterat de diskurser vi lyckats skönja genom analysprocessen av vårt observationsmaterial. Lärarnas diskurser om vilket språk som är det gångbara för olika situationer är kopplade till exempelvis när lärarna ska tillrättavisa elever, fråga elev/elever, förklarar/beskriver något för elever eller när lärarna uttrycker värdeladdade kommentarer till elev/elever.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om huruvida nyanlända elever använder sig av andra läsförståelsestrategier i engelska än svenskfödda elever. Vi observerade hur ett antal elever med olika bakgrunder läste en text på engelska och besvarade tillhörande läsförståelsefrågor. Genom detta och efterföljande intervjuer med eleverna kunde vi se att de använde sig av samma strategier för att förstå svåra ord och meningar, oavsett om de hade haft lite eller mycket undervisning i ämnet. De som hade svårigheter med engelskan använde dock strategierna i större utsträckning än de som inte hade det, oavsett om det var nyanlända eller svenskfödda elever.