Detta examensarbete diskuterar frågan hur lärare i engelska praktiskt arbetar med att bedöma elevers textproduktioner. Tio lärare intervjuades (24 frågor) och deras svar jämförs med internationella forskningsrapporter i ämnet på grund av att det var svårt att hitta forskning om bedömningsmetoder eller modeller gällande engelska elevtexter i Sverige. Frågor som behandlas i arbetet tar upp begrepp såsom formativ eller summativ bedömning och hur de intervjuade lärarna använder sig av bedömningsmodeller för text. Dessutom diskuteras hur dessa lärare uppfattar den tillgängliga arbetstid de har för att utföra bedömningar. Intervjusvar visade på att lärare i engelska i Sverige idag arbetar formativt med syfte att få elever/studenter att lära sig om och förstå förbättringar/modifieringar av sina texter snarare än att enbart få reda på ett visst betyg/bedömning. Svar visade även att lärare inte använder standardiserade bedömningsmetoder för skrift utan oftast har utarbetat sin egen metod, vanligen baserad på "erfarenhet" av uppsatsrättning och på bedömningsanvisningar från Skolverkets nationella prov. Dessutom gav intervjusvaren svar på frågan om "arbetstid" att alla lärare upplever tidsbrist då det gäller att likvärdigt kunna hinna med att bedöma sina elevers engelska textproduktioner. De svenska intervjuresultaten jämförs med internationella rapporter gällande textbedömning av studenters texter på engelska från Taiwan, Iran och Kina och resultaten visar på relativt stora skillnader i bedömningsmetoder gentemot svenska förhållanden. Däremot visar resultaten på att formativa bedömningsmetoder är på frammarsch globalt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur brädspel kan användas i engelskundervisningen samt hur elever upplever att brädspelet kan påverka deras engelskundervisning och deras lärande. Forskning har försökt finna olika undervisningsverktyg som kan motivera och hjälpa elever att utveckla deras språkkunskaper i engelska. Bland dessa har moderna datorspel studerats som dock visar på en problematik vid spelens användning. Dessa problem har dock inte visats vara förknippade med användandet av brädspel i undervisningssammanhang. Däremot visar forskning att brädspel som har använts i undervisning har haft en positiv inverkan på både elevers inlärning och engagemang. I denna studie undersöks hur brädspel kan användas i engelskundervisning för elever i mellanstadiet med hjälp av en aktionsstudie och studien grundar sig på Vygotskijs sociokulturella teori. Studien har genomförts hos två olika skolverksamheter med elever från både årkurs fem och årskurs sex. Studiens resultat visar att elever anser att brädspel bidrar till en mer engagerande lektion som skapar ett arbetsklimat som inbjuder fler elever till att aktivt delta i lektionen. Majoriteten av de deltagande eleverna anser att brädspel kan utveckla deras engelska genom att utöka deras ordförråd och förbättra deras uttal samt förmåga att konstruera meningar. Dock kan användandet av brädspel som undervisningsverktyg vara problematiskt vid större elevgrupper. En del elever kan ha svårt att anpassa sitt beteende till undervisningsformen, vilket kan påverka undervisningen negativt. / Departing from the students' own experience, the purpose of this study is to investigate how board games can be implemented in the EFL (English as a foreign language) classroom and how board games can affect their learning environment and outcome. Previous research has focused on trying to find different teaching tools that could help motivate pupils to develop their English language skills. Modern computer games have been studied among these different teaching tools, but have revealed a problem when using modern computer games for educational purposes. However, these problems have not been shown to be related to the use of board games in educational contexts. On the contrary, research shows that board games can have a positive impact on both pupils’ learning ability and their commitment. This study examines whether board games can be used in the EFL classroom for pupils at the middle school by conducting action research based on Vygotsky’s socio-cultural theory. Two schools have been involved in this research project involving pupils from the fifth and sixth grades. The results show that students believe that board games contribute to more engaging lessons while also encouraging more pupils to actively participate in the lesson. The majority of the participating pupils believe that board games can help them develop their English language skills by expanding their English vocabulary and improving their English pronunciation and their ability to construct sentences correctly in English. However, the use of board games in larger groups may be problematic, since some students may find it difficult to abide by the in-game requirements, which may have an adverse effect on teaching.

Syftet med den här studien var att undersöka kopplingar mellan användande av MMO-spel och ökad engelsk språkutveckling hos elever i svensk skola ur ett lärarperspektiv. För att besvara syftesfrågorna i studien användes en kvalitativ metod. Fem lärare som undervisar eller har undervisat i engelska i årskurserna 4-6 intervjuades om sina erfarenheter. Studien har inspirerats av fenomenografi och fokuserar på lärarnas upplevelser och erfarenheter av MMO-spelande elevers språkutveckling i engelska.  Resultatet i studien visar att lärare har följande uppfattningar: elever som spelar MMO-spel har en ökad engelsk muntlig förmåga, mer tillgång till det engelska språket ett naturligt sammanhang för det engelska. Samtidigt finns det nackdelar med MMO-spelens inverkan på elevernas engelska språkutveckling. Dessa nackdelar består av negativt språkbruk, avsaknad av abstraktionsförmåga och svårigheter med att skilja på formellt och informellt språkbruk. / The aim of this study was to investigate the relation between the use of MMO games and increased English language development among pupils in Swedish schools from a teacher perspective. To answer the research questions of this study, a qualitative method was used. Five teachers who teach or have taught English to grade 4-6 pupils were interviewed about their experiences. The study has been inspired by phenomenography and is focused on how teachers experience the phenomenon of MMO playing pupils and their English language development. The result of the study show that teachers hold the following perceptions: pupils have an increased English verbal ability, more access to the English language, and that the MMO games give a natural context for the English language. At the same time, MMO games may have a negative impact on pupils English language development. These disadvantages consist of negative language, lack of abstraction ability, and difficulties in distinguishing between formal and informal English language use.

Med detta arbete har jag försökt besvara frågan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterära romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska språket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frågan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form är och vilka tempus som finns, samt att besvara frågan om när man som språkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger då man använder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit är att progressiv form har ökat från år 1813 till år 1913 och ytterligare till år 2001. / A study of three extracts from three English novels from three centuries regarding verb aspect, i.e. the progressive form. The tendency is that the progressive form has increased from 1813 to 1913 and further to 2001.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare. Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna. I denna studie undersöks avancerade inlärare av engelska, d.v.s. inlärare med en god kunskap om målspråket. Repetitionens roll i dessa samtal granskas i förhållande till såväl repetitionens roll i samtalet på modersmålet som repetitionens roll i andraspråksinlärning. I analysen framkom att det främst är de sociala motiven som utgör skäl för repetitionerna, och rollerna som infödd talare respektive inlärare förefaller inte ha någon relevans för användandet av repetitioner. Det förekommer inga direkta bevis för aktiv och medveten inlärning, men däremot kan man anta en potentiell inlärning i ett slags ”biprodukt” av den sociala verksamheten som samtalen utgör, då det t.ex. skapas syntaktiska strukturer, vilka upprepas av de olika deltagarna med mer eller mindre variation. Det kan vidare konstateras att repetitionerna används på ett mycket kontextbundet sätt, och att de två samtalens olika karaktär således delvis ger olika resultat vad beträffar repetitionerna.

An earlier corpus study on Swedish university students’ errors concerning the use of apostrophes when writing in English (overuse, omission and misplacement) is contrasted to a new corpus study of upper secondary pupils’ texts. The results turn out to be similar: omissions are numerous among the upper secondary pupils, but overuses negligible. The proportionally most common errors are omissions in genitive constructions. This is contrasted to the views of the classes’ teacher, who perceived contractions to be more problematic due to these errors being more numerous. The essay also briefly deals with the teaching and the future of the apostrophe.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka engelskans påverkan på det svenska språket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers inställning till och attityder till användning av engelska i svenskan.Här vill jag ta reda på hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de använder engelska ord i sitt vardagliga språk och varför de använder engelska ord. Andra frågor som jag vill få besvarade är vilka engelska ord som används, om man föredrar engelsk stavning på engelska lånord eller svensk stavning. Slutligen vill jag också få besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstår svenska meningar med lånord i, om man godtar svenska meningar med engelska lånord i och om man använder svenska meningar med engelska lånord i. Arbetet bygger på en enkätundersökning som gjorts på två grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i år 9. Resultatet visar att engelskan i allra högsta grad är en del av tonåringars vardagsspråk. En klar majoritet av eleverna är positivt inställda till engelskan i det svenska språket medan endast ett fåtal är kritiska till den engelska språkpåverkan.

I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i bloggtexter. Syftet är att jämföra kodväxlingens frekvens, struktur och funktion i svenska och utlandssvenska bloggar. Materialet har inhämtats i sex olika bloggar, varav hälften av skribenterna är baserade i Sverige och den andra hälften har sin hemvist i USA. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har såväl en kvantitativ som en kvalitativ metod tillämpats. Studien visar att kodväxlingen är mer frekvent bland de bloggskribenter som befinner sig i en engelskspråkig kontext. Kodväxlingens struktur uppvisar ett likartat mönster i de båda urvalsgrupperna, där kodväxling på ordnivå är vanligast. Det förekommer vissa skillnader mellan grupperna i fråga om kodväxlingens funktion, vilket kan vara en effekt av att de utlandssvenska blogg­skribenterna befinner sig i en direkt språkkontakt med engelskan.

Engelskans påverkan på svenskan diskuteras ofta och väcker reaktioner hos många. Idag lånar vi in engelska ord och uttryck i större omfattning än någonsin förr. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskars acceptans av nyare anglicismer i svenskan. Undersökningens fokus ligger på konstruktions- och betydelselån snarare än på direkta lånord. Dessutom undersöks svenskars attityder till språksituationen i Sverige idag. Undersökningens material består av 15 anglicismer. Acceptansen av dessa har kontrollerats genom en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att betydelselån accepteras i högre grad än konstruktionslån och att yngre i högre grad accepterar anglicismer än äldre, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultaten visar också att engelskans ställning i Sverige är stark och att informanterna inte ser domänförluster som ett problem. Slutsatsen är att vissa anglicismer i princip är helt accepterade i svenskan idag, att graden av etablering och graden av acceptans av ett uttryck påverkar varandra och att svenskar inte är oroliga för engelskans påverkan på det svenska språket.

Syftet med studien var dels att undersöka 4–6-lärares användning av läromedel och barnlitteratur i engelskundervisningen, dels att ta reda på om lärarna såg några fördelar med att använda barnlitteratur i engelskundervisningen. Dessutom genomfördes denna studie för att undersöka om det finns någon koppling mellan användandet av barnlitteratur och lärares utbildning, läsvanor och språkvanor. Data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 4–6-lärare från flera kommuner i Sverige. Resultatet visade att majoriteten av informanterna använder barnlitteratur i någon utsträckning i engelskundervisningen och ser flera fördelar med det, såsom variation i undervisningen samt ökad motivation hos eleverna. Barnlitteratur i klassrummet används mest genom högläsning och självständig läsning. Dessa arbetssätt bidrar, enligt informanterna, till ökad läsförståelse och större ordförråd. För det mesta används barnlitteratur inte enbart utan som komplement till läromedel. Det går även att se kopplingar mellan lärares läs- och språkvanor och användningen av barnlitteratur. Undersökningen är av betydelse främst för blivande grundskollärare i engelska men kan även intressera verksamma grundskollärare som vill prova att använda barnlitteratur i undervisningen.