Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd. Förutom enkät användes även kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Vi upplevde att jämställdhets- och mångfaldsplanen har en relativt låg status, vilket kan ha samband med det faktum att den tenderade att hamna utanför jämställdhetsdiskussionen överlag. Detta kan bero på att medarbetarna i mångt och mycket uppfattar arbetsplatsen som ”redan jämställd”. En anledning till det kan vara att jämställdhets- och mångfaldsplanen inte tillräckligt berör eller fångar upp de jämställdhetsrelaterade problem som informanterna beskriver, främst informella. Exempel på informella jämställdhetsproblem som beskrivs är: inofficiella nätverk, arbetsuppdelning mellan kvinnor och män och arbetsuppdelningens statusskillnad. Ett ytterligare exempel är en obalans i utrymme mellan könen, gällande tal i offentliga utrymmen. Trots att arbetsplatsen redan har ett etablerat jämställdhetsarbete finns det alltså fortfarande områden att åtgärda. Jämställdhet är ett ständigt pågående arbete och vi ser att arbetsplatsen har goda förutsättningar att möta ovan nämnda utmaningar. / During the fall of 2007 we have carried out an investigative work in a workplace connected to politics and an elected political assembly. Our investigation started with a survey being sent out to all employees. The results of this survey allowed us to formulate the precise aim of the study: to investigate how gender equality work can continue and also evolve in a workplace that seems to already have an established gender equality work. As a part of fulfilling our aim we asked the question how the informal gender equality may appear and whether it can be related to the equal opportunities and diversity plan of the workplace? Throughout the investigation we used a gender theory perspective and applied theories concerning gender coding, informal networks, gender segregation and resistance against equality. Apart from the survey, qualitative interviews and field observation were used. We found that the equal opportunity and diversity plan had a relatively low status, which might be connected to the fact that it tended to be placed outside the overall gender equality discussion. This could be a result of workers already perceiving the workplace as “gender equal”. One reason for this could be that the equal opportunities and diversity plan is not adequately focusing on the gender equal related problems that are described as mostly informal. Examples of informal gender equality problems are: informal networks, division of labor based on gender and the differences in status thereof. Another example is the imbalance between the sexes considering verbal communication in public arenas. Despite the fact that the workplace already has an established gender equality work there is still work to be done. Gender equality is an ongoing process and we find that the workplace has a good chance to face these above-mentioned ongoing challenges.

Alarming statistics provides that only 10,2 percentage of companies listed on the Swedish stock exchange has achieved gender equality in their top management. The fact is that women being discriminated, since men dominates these positions of power. The study is of a qualitative nature and aims to achieve a deeper understanding and knowledge contribution of how gender equal companies´ has achieved this gender diversity in their top management. Sweden's highest ranking business leaders has been interviewed in order to obtain their view, and the companies they represent, in order to get an answer to what the most important requirements has been in the achievement. The study's main result has shown that strong core values and corporate culture are basic and required condition for a successful gender equality strategy. A deliberate or emergent strategy can then be successfully implemented, and it is mainly the impact of structural barriers that determine which strategy a company uses. At a deliberate strategy, following measures are in additional to core values and corporate cultural crucial; commitment towards gender equality, a specific plan with clear objectives, and a conscious objective recruitment process. The result found aboute these two factors and three measures also identified a required specific order to follow in order to achieve gender diversity in top management. These findings, which in a near future, aims to contribute to a more gender equal Sweden.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Le droit au partage est généralement présenté comme étant consubstantiel du droit de propriété. Ce dernier est garanti par des textes de valeur constitutionnelle. Or, sinon le caractère prétendument absolu du droit de propriété, du moins son rang dans la hiérarchie des droits réels, s'opposent à ce que ses titulaires se trouvent contraints de l’exercer selon des modalités non voulues. Il importe dès lors que l'opération de partage soit impérativement réalisée dans le respect du droit dont elle est le prolongement, c'est-à-dire conformément aux intérêts patrimoniaux des copartageants. C'est « l’égalité » du partage, entendue alors comme synonyme de neutralité économique de l’opération. Mais les relations entre égalité et partage excèdent largement la notion d'égalité face à l'opération de « conversion » que réalise le partage. L'égalité n'est pas seulement le critère et l'impératif du partage ; elle en est aussi la « cause-impulsive », et parfois le motif. En certaines occasions, c'est parce qu'une certaine forme d'égalité aura été voulue qu'un partage s'établira. A cet égard, l’égalité ne se borne alors plus à assurer la bonne fin du partage ; elle le suscite. Le partage ne saurait se réduire en effet à la simple réalisation d’une opération commutative. Il assure la réception, en droit privé et, plus particulièrement, au sein du droit patrimonial de la famille, d’une aspiration égalitaire transcendant la technique juridique. La convention de partage n’est pas seulement un contrat nécessairement « égalitaire » ; elle emporte « contractualisation de l’égalité ». L’égalité en constitue le principal objet / The right to an equal share in the partition / to equal partition is undisociable from the right to property which is garanteed by Constitutional law. So, If not because of the allegedly absolute right to property, at least because of its rank in the hierarchy of real rights, the right to division is contrary to any acceptance by the entitled (of the proceedings) on undesired modalities. This is equality in partition in the full sense of the word – a synonym, here, of economic neutrality of the operation. The relations between equality and partition go beyond the notion of equality as understood in partition proper. Equality, indeed, is not solely the criterium and imperative for the partition, it is also the cause and, at times, even, the mobile. It may happen that partitioning is made because a certain kind of equality is desired. In these cases, equality has not its goal limited in bringing about a partition; but partition finds its cause in equality. It can, thus, be said that partitioning sums up both the efficacy of the right to property and the enforcement of a principle of equality that far exceeds its legal technique. It is clear, indeed, that the partition can’t be reduced to the sole effectiveness of a necessarily accumulative operation. It helps acknowledge, within, the private law and the patrimonial family law, in particular, that aspiration for equality that far transcends legal procedures. In that sense, the partition agreement must not be regarded solely as a necessarily egalitarian contract; it entails that equality itself be a contract. Indeed, equality is not a characteristic of the operation but its main object

This research investigated the manner in which a group of African male students perceive and construct gender equality in the work place. A sample of 19 African male students within the University of Witwatersrand student population was used. The participants were aged between 19 and 30 years. This specific age range was chosen on the grounds that most students in this age range would have already formed specific views regarding gender equality. Individual and focus group interviews were the main methods of data collection; both types of interviews were conducted with this varied sample of African male students. The study was qualitative in nature and it employed thematic content analysis as a method of data analysis. Key themes were identified and discussed.The results indicated the contradictory nature of how men understand and accept equality. This was evident in how men tried to curb and undermine the empowerment of women in a manner that helped to advance the agenda of men. The participants used a varied number of strategies to try and argue for male power and control. These strategies were utilised as deemed contextually relevant by the men. This was especially relevant in how men were seen to negotiate their roles within the workplace in a manner that would align or help them be seen to be in favour of equal opportunities in the workplace yet in private and within their homes they were seemingly against the whole notion altogether.

A presente tese objetiva analisar o redimensionamento conceitual do Princípio da Igualdade no Direito Internacional Público, assim como a aplicação desse princípio na Organização das Nações Unidas, em especial no órgão judiciário, a Corte Internacional de Justiça, e nas Resoluções da Assembleia Geral da ONU sobre o princípio. A mudança mais relevante da sociedade internacional é a sua expansão horizontal de Estados, que impacta na validade das regras do Direito Internacional. A metodologia da escolha dos casos e das resoluções analisados serão precedidas por um estudo exploratório da doutrina sobre o princípio da igualdade. O novo entendimento sobre o princípio visa garantir uma igualdade material no plano internacional. Admite a possibilidade de buscar a realização da igualdade material com as desigualdades compensatórias ou vantajosas. O tratamento diferenciado ocorre apenas na presença de condições que são desfavoráveis na prática. Num primeiro momento, busca-se articular diversas teorias que explicam o princípio da igualdade na teoria do Direito e no Direito Internacional Público, para, num segundo momento, compreendê-lo a partir de um novo entendimento - uma igualdade solidária e pluralista. / This dissertation aims to analyze the conceptual dimension of the Principle of Equality in Public International Law, as well as its application in the United Nations, particularly in the International Court of Justice, in addition to the UN General Assembly resolutions on thhe principle. The most significant change in international society is its horizontal expansion of States, which impact on the validity of the rules of international law. The methodology for choosing the cases and the analyzed resolutions will be preceded by an exploratory study of the doctrine on the principle of equality. The new understanding of the principle aims to ensure a substantive equality internationally. The principle allows the possibility of seeking the realization of the fulfilment of material equality in counter or advantageous inequality. The differential treatment occurs only in the presence of conditions that are unfavorable in practice. At first, several theories that explain the principle of equality in the theory of law and public international law are articulated in order to develop a new understanding - a plural and a solidarity equality.

Föreliggande uppsats utgår från en kvalitativ studie där medarbetarnas uppfattningar av jämställdhet har undersökts inom en statligt ägd organisation. Studien har genomförts utifrån ett genusperspektiv där syftet är att diskutera hur jämställdhet skapas i teori och praktik. Syftet innefattas även av medarbetarnas uppfattningar av manligt respektive kvinnligt och har besvarats med tre frågeställningar. Den första ser till vilka uppfattningar medarbetarna har av jämställdhet, nummer två behandlar policydokumentens betydelse och till sist undersöks vad som verkar hindrande samt främjande för jämställdhet. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa intervjuer samt dokumentanalyser av organisationens policys rörande jämställdhet. Studiens huvudresultat visar att organisationen misslyckas med kvalitativ jämställdhet och att fokus på kvantitativ jämställdhet inte är tillräckligt för att skapa jämställdhet. Resultatet visade även att normer styr mer än policys med lovord och att det finns förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Studiens slutsats är att synliggörande samt ifrågasättande av stereotypa uppfattningar krävs för att möjliggöra kvalitativ jämställdhet. / This essay is a qualitative study in which the employees' perceptions of gender equality have been investigated within a state-owned organization. The study has been conducted on the basis of a gender perspective where the purpose that is answered is how stereotypical perceptions of male and female are recreated and maintained. How the qualitative equality within the organization is affected by the stereotypical views is also included in the purpose, and has been answered with three questions. The first looks at what perceptions the employees have of gender equality, number two deals with the significance of the policy documents and the last question examines what seems to be obstructing and promoting gender equality. The empirical data has been collected through six qualitative interviews and document analyzes of the organisation's policies on gender equality. The main results of the study showed that the organization fails with qualitative equality and that quantitative equality is not enough. The results also showed that norms govern more than policies with praise and that there are expectations of how men and women should behave. The study's conclusion is that visibility and questioning of stereotypical perceptions is required to enable qualitative equality.

<p>The purpose of the essay is to examine how issues concerning gender equality are perceived and to show what areas are defined as problematic in different discourses. It also raises the question of who is defined as responsible for dealing with issues concerning gender equality in these different contexts. Theories used are the gender system and intersectionality. The study builds on a mapping of a company that is active nationally and internationally, with emphasis on the problems that can arise when these two social contexts meet, with a special focus on cathegories such as gender and “Swedishness”. The material was first gathered through the use of questionnaires and interviews, then analysed through discourse analysis. The analysis shows that discourses of gender equality can be seen as constructed and dependent on the context, problems concerning equality are defined in one way nationally and in another way internationally. In cases of sexual harassment internationally the informants often choose to look the other way and feel like it is difficult to bring the “Swedish” values concerning equality abroad. It is more common to adapt to the ways of international colleagues but the informants also find it important to point out that they don’t necessarily agree with these.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv undersöka hur frågor om jämställdhet uppfattas och visa vilka områden man väljer att peka ut som problemområden i olika diskurser. Uppsatsen utreder även vem som anses ha ansvaret för frågor som rör jämställdhet i olika sammanhang. Det teorier som används är genussystemet och intersektionalitet. Analysen utgår från en kartläggning av ett företag som är internationellt aktiva och den problematik som kan uppstå i möten mellan olika sociala kontexter, med fokus på föreställningar av genus och ”svenskhet”. Arbetsmetoden består av enkät- och intervjustudier och analysen har gjorts genom diskursanalys. Denna visar att jämställdhetsdiskurser kan ses som konstruerade och kontextbundna. Jämställdhetsproblematik definieras på olika sätt beroende på om man befinner sig på arbetsplatsen eller utomlands. Om man utsätts för könskränkningar i det internationella arbetet väljer informanterna många gånger att se mellan fingrarna och tycker att det är svårt att tillämpa ett ”svenskt” synsätt internationellt. Det är vanligt att anpassa sig mycket efter sina utländska kollegor, men poängterar samtidigt att man egentligen inte håller med om deras synsätt.</p>

<p>This paper is about research carried out at a hospital at which managers had taken a course in gender equality. The aim was to get a deepened understanding of them and their work on gender equality. I wanted to find out if they themselves felt that they had obtained any new knowledge and if they had changed anything at their workplace because of this new knowledge. I also wanted to know if they had experienced any problems in this process. I found that the course has been more or less decisive in order for them to start working with questions concerning gender equality. I also found that the awareness of the shortcomings and the conditions concerning gender equality at the hospital is good, and that there is a willingness to change this. However, there seem to be some difficulties at the hospital in knowing how to move forward with information retrieved in local surveys at the hospitals about whether or not male and female patients are treated equally. Difficulties also arise from the fact that the work on gender equality is carried out in a area of work – health care – that is based to a large extent on sex and the human body. Here, the will to give the best possible care to both men and women collides with gender stereotypes among the medical staff. There is an awareness of this but at the same time they say that it is important for the balance in the workgroups that there are both men and women. In society in general there are discussions about the importance of quantitative equality, which is reflected in the work done on gender equality at the hospital. As the idea that time in it self will rectify problems concerning gender equality. Their role as managers becomes prominent as the importance of them showing the significance of gender equality.</p> / <p>Denna uppsats är en studie på ett sjukhus där chefer har gått en jämställdhetsutbildning. Syftet var att få en fördjupad förståelse av chefer som gått den certifierade jämställdhetsutbildningen och deras arbete med jämställdhet. Jag ville ta reda på om de upplever att de erhållit nya kunskaper, om det kan vara så att de har förändrat något på sin arbetsplats eller om de upplevt eventuella problem. Det jag fann var att jämställdhetsutbildningen förefaller mer eller mindre avgörande för att informanterna började arbeta med jämställdhet. Det finns en ganska god medvetenhet om vilka brister, möjligheter och förutsättningar som finns på sjukhuset och en vilja att förändra detta. Däremot förefaller det lite mer problematiskt att veta hur man ska gå vidare med resultat från lokala undersökningar där man studerat om män och kvinnor får olika vård. Problemet ligger också i att jämställdhetsarbetet finner sig i ett yrkesområde, sjukvården, som baserar mycket av sitt arbete på just kroppen. Här krockar viljan att ge den bästa vården för män och kvinnor med föreställningar om att könen står för ganska olika saker. Det finns en form av medvetenhet runt detta samtidigt som man säger att det är viktigt för balansen i arbetsgrupperna att det finns både män och kvinnor. I samhället i stort talas det mycket om kvantitativ jämställdhet, dvs. antalet kvinnor och män, vilket avspeglas på sjukhuset. Likaså att tiden ska avhjälpa jämställdhetsproblem. Chefskapet blir framträdande i jämställdhetsarbetet och informanterna pekar på vikten av att chefen visar att jämställdhetsarbetet är angeläget.</p>

The purpose of the essay is to examine how issues concerning gender equality are perceived and to show what areas are defined as problematic in different discourses. It also raises the question of who is defined as responsible for dealing with issues concerning gender equality in these different contexts. Theories used are the gender system and intersectionality. The study builds on a mapping of a company that is active nationally and internationally, with emphasis on the problems that can arise when these two social contexts meet, with a special focus on cathegories such as gender and “Swedishness”. The material was first gathered through the use of questionnaires and interviews, then analysed through discourse analysis. The analysis shows that discourses of gender equality can be seen as constructed and dependent on the context, problems concerning equality are defined in one way nationally and in another way internationally. In cases of sexual harassment internationally the informants often choose to look the other way and feel like it is difficult to bring the “Swedish” values concerning equality abroad. It is more common to adapt to the ways of international colleagues but the informants also find it important to point out that they don’t necessarily agree with these. / Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv undersöka hur frågor om jämställdhet uppfattas och visa vilka områden man väljer att peka ut som problemområden i olika diskurser. Uppsatsen utreder även vem som anses ha ansvaret för frågor som rör jämställdhet i olika sammanhang. Det teorier som används är genussystemet och intersektionalitet. Analysen utgår från en kartläggning av ett företag som är internationellt aktiva och den problematik som kan uppstå i möten mellan olika sociala kontexter, med fokus på föreställningar av genus och ”svenskhet”. Arbetsmetoden består av enkät- och intervjustudier och analysen har gjorts genom diskursanalys. Denna visar att jämställdhetsdiskurser kan ses som konstruerade och kontextbundna. Jämställdhetsproblematik definieras på olika sätt beroende på om man befinner sig på arbetsplatsen eller utomlands. Om man utsätts för könskränkningar i det internationella arbetet väljer informanterna många gånger att se mellan fingrarna och tycker att det är svårt att tillämpa ett ”svenskt” synsätt internationellt. Det är vanligt att anpassa sig mycket efter sina utländska kollegor, men poängterar samtidigt att man egentligen inte håller med om deras synsätt.