This thesis is a theoretically guided empirical discussion of fashion and its role within the production of national identity in Germany. In recent years, a new patriotism in contemporary German fashion could be observed, starting with the fashion designer Eva Gronbach in 2001. I will approach the term patriotism with the aid of one of Michel Foucault's key terms, the notion of the episteme. In my case study, singular fashion images from three consecutive collections by Gronbach are examined with regard to their role in the discourse of German patriotism. But I am not only interested in the "how" of this discourse. Building up upon Antonio Gramsci's notion of "cultural hegemony", I also explain the recent rise of this fashion patriotism. Thus, my discourse analysis of Gronbach's fashion becomes embedded in social struggles and transformations in Germany. Argueing that fashion is a discursive practice that can show up as well as promote changes in discursive formations, I assume a dialectical structure-agency conception: On the one hand the case of Gronbach hints at the deeper structural problematic of patriotism and social cohesion which allowed Gronbach to become popular. On the other hand, this structure is also produced via discursive practices such as Gronbach´s. The what I term "inclusionary patriotism" comprises cultural normalisation. Thus, the case of Gronbach demonstrates a "constrained heterogeneity" with regard to the discourse of patriotism in Germany, in which diversity is only acceptable within certain discursively constructed limits.

<p>Detta arbete redovisar hur fysiska kännetecken för mänskliga känslouttryck, utan andra mänskliga attribut, överförs till rekvisita och uppfattas av betraktare. Kunskap i hur känslor blir till uttryck, är hämtat från boken <em>Unmasking the face</em>.<em> </em>En byrå, soffa och säng valdes till att uttrycka känslorna. Genom att tänka i animation och rörelse, skapades tolv modeller för känslouttrycken glädje, ilska, rädsla och förvåning. Möblerna och deras känslouttryck tecknades för att slutligen modelleras. Problemställningen besvarades genom en enkätundersökning i Skövde centrum på fyrtiotvå slumpmässigt utvalda personer.</p><p>Glädje, ilska och förvåning uppfattades av majoriteten, även om förvåning var otydligare. Rädsla uppfattades av en mindre del. Generellt uppfattades rädsla som förvåning eller vemod.</p><p>Examensarbetets syfte är att skapa underlag till att fortsättningsvis använda känslouttryck i döda ting. Exempelvis kommunicera känslor i terapeutiskt verktyg, dataspel eller andra mediala sammanhang. </p>

The overall aim of this thesis is to explore how the art of dance for the youngest children can be understood as a Children´s Culture phenomenon. The empirical data mainly consists of observations of the project GO BEBIS! and the dance performances Ah hallo bebis and Prassel. In addition, the study includes a dance analysis of the performances and a text analysis of advertising and reviews of the performances. The view of the child is discussed from childhood sociological, phenomenological and aesthetic performative perspectives. The texts present a view of a curious, calm and creative child and the dance analysis shows that recognition from the child’s life-world, mixed strategies of focus and a still and quiet form is recurrent in the performances. Focus (both visual, bodily and spatial) is used to control the child’s attention and it is likely that the choice of movement can inhabit the child and affect the experience. In the observations it is clear that the dancers and the audiences have a bodily dialogue that could be understood as a never ending feedback loop. However, co-presence or the way of turning to the other is crucial for a successful feedback loop to occur. The dancers’ staging strategies affect the co-presence and if it is supported by a general view of the child that doesn´t comprehend with the actual child in front of them, the feedback loop can fail. For example, the study argues that children´s lively movements can be understood as strong contributions which, if not comprehensive with the ideal image of the child, may pose a threat to the performer and the performance. The adult´s bodily advantage can then be used as a way to regain control over the situation. The adult can lift the child, stand up so that the child can´t reach or verbally control the child’s attention. The result shows that how the dancers and accompanied adults handle the child’s contribution can be affected by the view of the child, theatre-norms, the child’s rhythm, the staging of the performances, instructions, the dancers’ strategy and the accompanied adults’ wishes.

Mitt intresse för hur pedagogiskt drama används i förskolan för att främja barns utveckling och lärande har avgjort studiens innehåll. Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger använder pedagogiskt drama i förskolan som ett meningsfullt verktyg. Jag vill också veta hur pedagogiskt drama kan främja barns utveckling och lärande samt empatiska förmågor och undersöka hur pedagoger i förskolan kan använda pedagogiskt drama som ett lustfullt lärande. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på när lärandet sker i ett samspel.Min studie grundar sig på kvalitativa intervjuer med tre verksamma förskollärare som arbetar på samma avdelning. De tre intervjuande pedagogerna är alla överens om att pedagogiskt drama är ett lustfyllt lärande både för barn och pedagoger. Det bidrar till ett gemensamt lärande där glädjen är i fokus. Studien visade att pedagogiskt drama är ett bra verktyg att använda för att främja barns utveckling och lärande samt empatiska förmågor. Min studie visar att pedagogiskt drama bidrar till ett socialt samspel och ett gemensamt lärande för deltagarna. / My interest in how educational drama is used in preschool to promote children's development and learning has brought the study content. My purpose with this study is to examine how teachers use educational drama in preschool as a meaningful tool. I also want to know how educational drama can promote children's development and learning and empathic abilities and to examine how teachers in preschool can use educational drama as a pleasurable learning.   My study is based on qualitative interviews with three active preschool teachers who work in the same department. The three interviewed teachers all agree that educational drama is an enjoyable learning for children and educators. It contributes to a shared learning where the joy is in focus. The study showed that educational drama is a good tool to promote children's development and learning and empathic abilities.   I started from a sociocultural perspective with focus on when learning occurs in interaction. My study shows that educational drama contributes to social interaction and joint learning for the participants.

Det här examensarbetet undersöker om klassiska användbarhetsprinciper kan appliceras på en rigg i en dataspelsproduktion och göra den mer lättanimerad. Arbetet beskriver problemen med riggar som är väldigt svåranimerade på grund av ett krångligt gränssnitt. Den beskriver också det praktiska arbetet vilket innebär att ta en produkt från en idé till en färdig fullt animerad 3D-modell, som kan importeras i en spelmotor. Den behandlar vikten av att samla referensmaterial inför animation, hur Disneys tolv animationsprinciper kan appliceras inom 3D-animation och hur en produktionspipeline kan se ut. Rapporten behandlar hur man genomför användbarhetstester och vad som skiljer att rigga för olika medium som film och spelproduktioner. Det här examensarbetet har varit väldigt lärorikt för mig med mycket akademiskt och praktiskt arbete.

Bakgrund: Vårdmiljön har genom tiderna gått från att vara i fokus, till att bli åsidosatt till förmån för den medicintekniska utvecklingen och nu på senare år blir den igen allt mer uppmärksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vårdmiljö men hur upplever patienten vårdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: Utifrån patientens upplevelser av vårdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman. Den omgivande miljön innefattande välkomnande och trygg samt estetikens betydelse. De viktiga relationerna innefattande sjuksköterskors omsorg och samspel med andra. Den inre kraften innefattande en holistisk syn samt delaktighet i vården. Slutsats: Patienterna upplevde både den yttre och den inre miljön som viktig och de båda miljöerna var i ett ständigt utbyte med varandra. Patienterna önskade uppleva en välkomnade och trygg omgivning vid ankomst till en vårdmiljö, miljön skulle även vara estetiskt tilltalande. Patienterna önskade goda relationer med sjuksköterskorna och samspel med de andra patienterna, de ville bli sedda med en holistisk syn samt vara delaktiga i sin egen vård. / Background: The healthcare environment has gone from being in focus, to be disregarded in favor of the medical progress and in recent years again becoming more and more attentive. Problem: The nurse has an important role in creating a care environment but how does the patient experience the care environment? Aim: To elucidate the patient's experience of the care environment in hospital settings. Method: A literature review with a qualitative approach and a descriptive synthesis as method. Results: Based on the patient's perceptions of the care environment three themes with related subthemes were identified. The surrounding environment including welcoming and safe as well as the aesthetic importance. The important relationships including nursing care and interaction with others. The internal power including a holistic approach and involvement in care. Conclusion: Patients experienced both the external and internal environment as important, and the two environments are intertwined. Patients wanted to experience a welcoming and safe surrounding on arrival to a healthcare environment, they also wanted the environment to be aesthetically pleasing. Patients wanted good relations with nurses and interaction with the other patients, they wanted to be seen with a holistic view and participate in their own care.

The study has been conducted to find out whether aesthetic expressions and experiences can benefit the smallest children's language development. How do the teachers at the preschool relate to aesthetic expression? Do they think that aesthetic expression and experience will be favorable for stimulating children's language? Children perceive through their senses, logically aesthetic expressions should promote children's learning and development. How does this claim stand in relation with the smallest children's language development and teachers' views on aesthetics as a pedagogical tool for language stimulation? To get closer to the answer a survey have been done. The selection group consisted of six preschool teachers. The preschool teachers have responded to questions about aesthetics in relation to the smallest children`s language development. The study also looked at relevant research and literature. The analytical reflections of the preschool teacher's answers in the study shows that aesthetic expressions and experiences are favorable for the language development. It also appears that the most important aspects of children's language development is about dialogue, interaction and confirmation of the child. Something that you can clearly see the pattern of in the research literature and the study materials included in this study. Aesthetics is important in preschool, but it needs to be richer in meaning and in its form and content. / Studien har genomförts för att ta reda på om estetiska uttryck och upplevelser kan gynna de allra minsta barnens språkutveckling. Hur förhåller sig pedagoger på förskolan till estetiska uttryck? Anser de att estetiska uttryck och upplevelser kan vara gynnande för att stimulera barns språk? Barn upplever genom sina sinnen, logiskt borde estetiska uttryck gynna barns lärande och utveckling. Hur förhåller sig detta påstående i relation med de allra minsta barnens språkutveckling samt pedagogers syn på estetik som pedagogiskt verktyg för språkstimulering. För att komma närmare svaret har en surveyundersökning genomfört. Urvalsgruppen har bestått av 6 Pedagoger verksamma på avdelningar för de allra minsta barnen. Pedagogerna har fått svara på frågor kring estetik i relation till barns språkutveckling. Studien har även tittat på relevant forskning och litteratur. Studien visar utifrån analyserande reflektioner att de tillfrågade pedagogerna kan se att estetiska uttryck och upplevelser är gynnande för barns språkutveckling. Det framkommer också att de viktigaste aspekterna kring barns språkutveckling handlar om dialog, samspel och bekräftelse. Något som man tydligt kan se mönster av i den forskning, litteratur och det undersökningsmaterial som behandlats i studien. Estetik är viktig för förskolan, men den behöver bli rikare i sin betydelse, i sitt innehåll och i sin form.

The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research. The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art. The teachers didn’t seem to have considered the esthetic expressions as a tool to learn other subjects. They have interpreted the aims of the curriculum as aims for the children. Several teachers also think that the aim points on the importance of finishing started projects. They also wish for more time to plan and organize the work with the children.

<p>Vårdmiljön och dess estetik är en viktig del av patientens livsvärld. Estetik är kunskapen om det sköna och dess modifikationer, samt förnimmelsekunskap. Sjuksköterskor kommer dagligen genom arbetet i kontakt med patienternas upplevelser av miljön. Tidigare forskning visar att det tenderar att finnas en uppdelning av estetiken i olika kategorier och att det saknas en helhetsbild av vårdmiljön och dess estetik. Det finns inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenheter inom området, inte heller mycket om patientens perspektiv. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur vårdmiljön och dess estetik påverkar patienterna. Datainsamlingen gjordes med intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av texten och fem kategorier framkom; personalens inflytande, vårdutrymmenas utformning och funktion, inredningen, vikten av genomtänkt stimulering och aktivitet samt tillgång till natur. Resultatet visar att vårdmiljö är ett brett ämne och uppfattningarna om ämnet grundar sig ofta på subjektiva erfarenheter och upplevelser. Personalen spelar en viktig roll i vårdmiljön. Det finns dock mycket kvar att göra i miljön.</p> / <p>The care environment and its aesthetics is an important part of a patient's world. Aesthetics is the knowledge of beauty and its modifications; and also of perception. Nurses are in contact with patient's perception of the environment every day in their work. Former research shows that there tends to be a division of the aesthetics into different categories and there is a lack of knowledge about the whole picture. There is not much described about the nurse's experiences in the area neither is there much about the patient's perspective. The aim of the study is to cast light on the nurses experiences of how the care environment and its aesthetics affect the patients. Data collection was made through interviews and audio recorded and written out. A qualitative content analysis was made of the text, five categories were found; the influence of staff; the care areas design and function; interior; the importance of careful stimulation and activities; access to nature. The result shows that the care environment is a broad subject and the understanding of it is based on subjective experiences. The staff plays an important roll in the care environment. There is also much left to do about the environment.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger tänker och resonerar kring estetik och estetikens värde i Reggio Emilia-inspirerade förskolor och förskoleklasser. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie tillsammans med fem pedagoger i Skåne. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats utifrån aktuell forskning samt Vygotskijs kulturhistoriska teori. Resultatet som redovisas berör Reggio Emilia-inspirerade pedagogers olika sätt att resonera kring estetik där det bland annat beskrivs som ett sätt att kommunicera, utforska och förstå sin omvärld. Med ett förhållningssätt där barn ses som kompetenta och sociala betonar pedagogerna vikten av att skapa möjligheter i verksamheten för att barnens intressen och funderingar ska synliggöras och utmanas vidare. Pedagogerna reflekterar även kring pedagogisk dokumentation, miljö och material i relation till estetik. Vårt huvudsakliga resultat ger en bild av estetiken som en viktig del av en helhet för barns lärande och utveckling. Estetiken beskrivs som både ett verktyg för att komma i relation till och lära om något annat som ett ämne med ett intrinsikalt värde.