Denna uppsats syfte ligger i att skapa förståelse för var, när, och hur det är möjligt att uppnå en musikupplevelse som är koncentrerad med Spotify. Tre frågeställningar har tagits fram som behandlar: konstobjektets immateriella form, hur plats och mobilitet kan påverka upplevelsen, och hur detta möjliggör eller försvårar en koncentrerad musikupplevelse. Uppsatsens teoretiska ingång har sin utgångspunkt från Walter Benjamins (2014) tanke om att konsten besitter en aura som påverkas av form och mediering. För att förstå det strömmade musikmediet och konstobjektet används Jay David Bolter & Richard Grusins (1999) remedieringsteori, samt senare teorier om det personliga flödet av Richard Grusin (2009). Tillkommer gör även teorier om musikpraktiker i form av: Lee Marshall (2014) och Eric W. Rothenbuhler & John Durham Peters (1997). Ett fenomenologiskt perspektiv på livet och rummen med medier knyter ihop ramverket och utgår från Scannell (2014), Bakardjieva (2005) och Bengtsson (2007). Ämnet undersöks med en etnografiskt inspirerad metodologi i form av tre kvalitativa forskningsintervjuer med unga, musikintresserade och flitiga användare av Spotify. Det som framkom från intervjuerna var att en koncentrerad musikupplevelse är ovanlig, men inte omöjlig. När allt stämmer kan en djup och nära upplevelse nås. Användarna uttryckte i första hand andra kvalitéter hos det strömmade, det nya ”äkta” ansågs ligga i det personliga och kontrollerade flödet.

Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har.

Syftet med denna studie är att diskutera och problematisera anti-estetisk design och undersöka vilken funktion den har idag. Denna uppsats bygger på en bred bakgrund om fulhet och skönhet, om olika anti-estetiska och kritiska rörelser genom historien och teorier så som kritisk design, normkritik och feminism. Information har insamlats genom en kritisk granskning av tre nummer av tidskriften Bang, analys av offentliga uttalanden om och av Bang och Bastion, samt intervjuer med formgivaren Sepidar Hosseini och tio designstudenter. Metoden kvalitativ ansats användes i studien och induktiv samt deduktiv analys av intervjuerna utfördes. I analysen undersöktes hur avvikande designelement kunde bidra till att kritisera normen med hjälp av etablerade teorier, uttalanden från Bastion och kommentarer från Hosseini och designstudenter. Resultatet av denna studie skall visa på ett alternativt perspektiv på design och diskutera vilken tillämpning den kan ha idag. Anti-estetisk design kan anses ha funktionen att skapa rum för det som inte passar in i det rådande idealet och fungera som grogrund för vidare diskussion om samhällets normer.

No description available.

This work has two purposes. The first purpose is to investigate how politicians, in the Planning- and Buildingcommitee, affect the aesthetics of buildings in Uppsala city center. The second purpose is to document the thoughts of politicians and officials about how politicians acted during the process.   The overall method of work is a case study based on qualitative interviews. The interviewees are members of the current Planning and Buildingcommitee and officals who are or have been employed by the City Planning Administration. The case is; the impact of the Planning and Building Board on the aesthetics of buildings in Uppsala city center.   The result shows that politicians have had an influence on the facades and volumes of buildings, and a number of examples of buildings that have been affected are provided. Due to the nature of the influence and the method's risk of subjectivity, it has not been possible to identify the impact in detail.

This essay studies stylistic differences as well as homage’s between four films produced in two different contexts, New Hollywood and alternative aesthetics today in America. This is done in order to answer the question how alternative Hollywood works against or with Classical Hollywood Cinema in cases like style and narrative. The Work is done by a theory of neoformalism and the definition made by them of Classical Hollywood Cinema. The essay finds small changes, although kind of important witch are mainly shown in editing and causal motivation. It’s found that, in these films Classical Hollywood Cinema still contributes with a huge part.

The aim of the study is to examine how preschool teacher looks at aesthetics and how they are using the aesthetics of everyday activities. As a method I have used a qualitative interview form, and I interviewed four preschool teachers. My study is based on a socio-cultural perspective with the direction of Vygotsky's theory of the child's interaction and learning. The results showed that preschool teachers who participated in my survey agreed that the aesthetics and the aesthetic forms of expression are important for children's learning. That offers all kinds of aesthetics and all sorts of materials and the chance to give an expression of what you think is fun is important for my respondents. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur förskollärare ser på estetik och hur de använder estetik i den vardagliga verksamheten. Som metod har jag använt mig av en kvalitativ intervjuform och jag intervjuade fyra stycken förskollärare.  Min studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med riktning mot Vygotskijs teori om barns samspel och lärande. Resultatet visade att förskollärarna som deltog i min undersökning var eniga om att estetik och de estetiska uttrycksformerna är viktigt för barns lärande. Att man erbjuder all slags estetik och alla möjliga material och chansen att ge ett uttryck i det man tycker är kul är viktigt för mina respondenter.

Trä har använts som byggmaterial i tusentals år men det har även varit känt för att brinna lika länge. Idag har trä kommit att bli aktuellt att bygga högt och stort med mycket tack vare att det är en hållbar och klimatsmart råvara som det finns gott om i Sverige men med det har även problem uppstått. Brandproblematiken, som studeras i det här projektet, i träkonstruktioner beror på luftspalter mellan konstruktionsdelar, risken med att en brand kan ta sig in i konstruktionen, att vatten i samband med trä inte är bra, försäkringsbolagens tveksamhet på grund av dessa aspekter vilket försvårar och leder till dyra försäkringar och slutligen faktumet att det inte finns särskilt många dokumenterade fall där skador uppkommit i samband med brand. Det finns därför förbättringsmöjligheter att sträva efter och i det här projektet ligger fokus främst på att undersöka vilka krav som ställts och vilka klassifikationer som finns, vilka brandtekniska lösningar som finns och hur dessa påverkar träbyggnaders estetik samt hur försäkringsbolag ställer sig till träbyggande eller inte. För att undersöka dessa aspekter och försöka se hur de skulle kunna förbättras har intervjuer hållits, artiklar, böcker och andra internetrelaterade sidor har lästs och en del siffror har tagits från doktorsavhandlingar. Det resulterade i nya perspektiv på problemet med att bygga högt och stort i trä på grund av brandrisken men även större förståelse för de positiva aspekterna med träbyggande ur ett hållbarhets perspektiv. De brandtekniska lösningarna har inverkan på estetiken när brandsäkerhet även sätts i fokus och försäkringsbolagen visade sig se träbyggande ur ett lite annat säkerhetsperspektiv där alla parter skulle kunna lära sig av varandra och få ett bättre samarbete. På så sätt skulle Sverige kunna främja träbyggande ännu mer och byggbranschen bidra till ett hållbart byggande där materialvalen är klimatsmarta. / Wood has been used as building material for thousands of years but it has also been known for being a burning material for as long. Today, wood has come to be a material to build high and large with mostly because it is i sustainable and climate-friendly material that Sweden has plenty of in the forests but it has also led to som problematic aspects. The fire related problems that are being studied in this project are the air gaps between construction parts, the risk that fire may get into the construction, that water in combination with wood is not good, the insurance companies doubts due to these aspects which make it a bit more difficult and more expensive to get insurance and finally the fact that there are not many documented cases where damage has occurred because of fire. Therefore, there are possibilities for improvements and in this project focus is primarily on investigating the requirements for fire safety and what classifications there is, what fire technology solutions are available and how these affect the aesthetics of wooden buildings as well as whether or not insurance companies are against wood construction. In order to investigate these aspects and try to see how they could be improved, interviews have been held, articles, books and other internet-related pages have been read and some numbers have been taken from doctor dissertations. This resulted in new perspectives on the problem of building high and large in wood due to fire risk, but also greater understanding of the positive aspects of wood construction from a sustainability perspective. The fire technology solutions have an impact on the aesthetics in cases when fire safety is also in focus and the insurance companies turned out to see wood construction from a slightly different security perspective where all parties could learn from each other and in order to get better cooperation. Thus Sweden could encourage wood construction even more, and the construction industry could contribute to a sustainable way of construction where the choice of material is good for the climate.

No description available.

The focus of this study is to examine the aesthetics due to a new residential area, Glasberga Sjöstad, located in the outskirts of Södertälje. During the first construction process in the housing estate, some of the buildings appeared not familiar to the Swedish norm, and they did not fit into the concept Garden City, “trädgårdsstaden”. The main research question is to investigate the aesthetics and planning ideals according to the forming of Glasberga Sjöstad and the study focus on the lack of consistency between the vision and the everyday-reality. Another important starting-point is questions about ethnic segregation and aspects of power relations between a majority and a minority in the society. Former research points at causal factors as socioeconomic imbalances and class-aspects as important to understand the ethnic- and race segregated Swedish society, and the main research question in this study, is to add a focus on the aesthetics as an important aspect and more, to pay attention to the middleclass-citizens. The study is built upon in-depth interviews with residents in Glasberga Sjöstad and analyses of planning documents and aesthetic guidelines due to the construction process. The material shows that the aesthetic guidelines are built upon former ideals and it also shows that the inhabitant of Glasberga pay less attentions to the aesthetics of the houses, than to the social relations with their neighbours. The outcome of this study proposes the aesthetics as an important matter in planning and power practices, and proposes for a more open-minded way to embrace and include cultural diversity.