Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning.Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärningsom med hjälp av det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthållaintresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessakvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få vetamer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt tillCirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild,dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång ochsandpapperbokstäver. För att legitimera att ett vidgat textbegrepp kan behövas i läs- ochskrivinlärning har vi använt oss av litteratur som särskilt går in på de nämndauttrycksformerna. Begreppen mediering/redskap har utgjort vår teoretiska bas under arbetetsgång. De teorier vi anknyter till menar att redskap kan vara till god hjälp i enundervisningssituation för att närma sig den djupare förståelse som vi eftersträvat med vårtmaterial Cirkusäventyret .För att se och läsa delar av materialet gå till: http://homeweb.mah.se/~ll040638/

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola där en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor:1. Vad består regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehåll?2. Hur uppfattar och tolkar kulturinstitutionen detta uppdrag?3. Hur genomför den lokala kulturinstitutionens pedagog regeringsuppdraget?4. Hur kan den lokala kulturinstitutionens tolkning och genomförande arbete av uppdraget problematiseras, analyseras och förstås utifrån ett dramapedagogiskt perspektiv? I mitt examensarbete går jag igenom bakgrunden till regeringens kultursatsning Skapande Skola och en lokal kulturinstitutions teaterprojekt som ingår i denna satsning. Delar av Myndigheten för Kulturanalys första utvärdering av Skapande Skola finns med i litteraturgenomgången. I litteraturgenomgången finns även historisk bakgrund av drama och kulturprojekt i grundskolan. I mitt examensarbete inkluderas även hur drama används i läroplanen och hur pedagogiskt drama, teater och estetik definieras inom olika teoretiska perspektiv. Vidare står det hur estetik, drama och lärande går ihop inom grundskolan. Mina undersökningar är inspirerade av en etnografisk ansats och jag har genomfört observationer och en djupintervju. Observationerna är genomförda på en skola i en årskurs 3, där jag intervjuade den teaterpedagog som ansvarade och höll i lektionerna. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras i relation till vad regeringsuppdraget Skapande Skola består av och hur kulturinstitutionen tolkar och genomför detta uppdrag. Vidare analyseras och diskuteras detta utifrån ett dramapedagogiskt perspektiv.Min slutsats av denna studie är att regeringsuppdraget Skapande Skola består av att ge elever i grundskolan likvärdiga möjligheter att delta i kulturlivet. Genom detta uppdrag ska eleverna få möjligheter att skapa och detta bidrar med att eleverna utvecklar sin fantasi och ett självständigt tänkande.Marcus Andersson 860705-40153Den lokala kulturinstitutionen har flera olika syften med sitt projekt men deras huvudsyfte hör ihop med det konstpedagogiska perspektivet som handlar om att eleverna med hjälp av teaterns medel ska få uttrycka sig kreativt.För att uppnå syftet med regeringsuppdraget Skapande Skola, var teaterpedagogen noga med att utgå ifrån elevernas intressen, fantasi och skapande i varierande övningar. Eleverna fick även se en teaterföreställning och vara bakom kulisserna på en teater för att få flera intryck av vad drama och teater kan handla om.Nyckelord: Estetik, pedagogiskt drama, teater och ett konstpedagogiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet.Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer. Jag har i min studie sett att då eleverna befunnit sig i situationer där vi pedagoger har haft ett reflekterande förhållningsätt till deras produktioner och det de gör i sitt skapande av dessa så har det blivit problematiskt för eleverna att reflektera över sina egna och andras tankar. Ett motstånd till oss pedagoger och till projektet har då funnits. Jag har också sett att då eleverna arbetat utan oss pedagoger närvarande så har ett annat klimat verkat uppstå, ett mer lustfyllt klimat som jag tycker mig se handla mer om deltagarkultur än om åskådarkultur. Jag har också sett hur dess fenomen och förhållningssätt går in i varandra. Det finns alltså inga helt klara uppdelningar kring deltagarkultur och åskådarkultur. De slutsatser jag diskuterar handlar bland annat om hur överenskommelser och förutsättningar spelar in i resultatet och i processen kring ett projekt av detta slag. Jag tar även in tertiärt lärande som ett möjligt sätt att genomdriva en meningsfull pedagogik i skolan idag.

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på bildskapandet i den svenska förskolan och skolan. Därefter visar vi på hur bildskapande tas upp i de båda läroplanerna. Litteraturavsnittet avslutas med en kort presentation av de teorier vi behandlar i analysen. Resultatet visar att alla sex pedagogerna använder sig av bildskapande i sin verksamhet, men att syftet med det varierar kraftigt, främst mellan de olika verksamheterna, men även inbördes. Vi har dragit slutsatsen att förskolans bildskapande är friare och mer kommunikativt än det bildskapande som förekommer i skolan. Vi har också kommit fram till att en pedagogisk diskussion är nödvändig för att klargöra läroplanernas intentioner och få in dessa i verksamheten.

I det här examensarbetet har vi på två olika förskolor undersökt hur pedagoger förhåller sig till estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och säger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andraspråk. I vår undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet är den grundteori vi utgår ifrån då vi talar om barns språkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse. Denna teori är även en utgångspunkt då vi analyserar, tolkar och diskuterar vårt resultat. I resultatdelen har vi lyft de två estetiska uttrycksformerna musik och bild, då dessa varit utmärkande i våra observationer. Resultatet av vår undersökning är att pedagogerna aktivt arbetar med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter. Vi drar slutsatsen att det inte är självklart för pedagogerna att de ser ett samband mellan de estetiska uttrycksformer och språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk.

Inledning Studien handlar om hur förskollärarna ser på musikens roll i förskolans undervisning med inriktning särskilt på vilka delar i musiken som bidrar till barnens lärande och vilka utmaningar som förskollärarna ser med musikundervisningen. Tidigare forskning som är relevant inom ämnet samt den sociokulturella teorin med begreppen mediering och den proximala utvecklingszonen sätts i relation gentemot resultatet för att svara på syftet och frågeställningarna. Syfte Syftet är att undersöka hur olika förskollärare från olika förskolor ser på användningen av musik och dess roll i förskolan. Vi vill också undersöka vilka utmaningar förskollärarna ser att det finns med arbetet med musik samt att se förskollärarnas och förskolornas förutsättningar inom musik. Metod Datainsamlingen till studien har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med nio olika förskollärare som arbetar på sju olika förskolor. Till datainsamlingen har en kvalitativ metod används för att få djupgående och nyanserade svar från förskollärarna. Alla intervjuer spelades in för att sedan transkriberas. Det transkriberade materialet färgkodades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat I studiens resultat framkom det att musik är en viktig del i förskolan som ger mycket glädje till barnen. Musiken används som bidragande faktor till språkutvecklingen men att man kan inom musiken få in alla läroplanens delar, fast på ett roligt sätt enligt förskollärarna. Det framkom att det fanns utmaningar med att jobba med musik genom praktiska förutsättningar och de förutsättningar som varje förskollärare har. Skillnaden mellan att jobba på yngre och äldre är att man som förskollärare behöver besitta kunskap kring att anpassa sig till de olika åldrarna. Resultatet visade att det skilde sig även när man gått förskollärarutbildningen när det kom till vilket slags undervisning man fått.

Bakgrund: Under förskollärarutbildningen har intresset för det estetiska ämnet bild och språkutveckling vuxit fram. Anledningen till intresset är utifrån egna tankar hur de två ämnesområden skulle kunna kombineras för att stärka och stötta barns språkutveckling i förskolan. Utbildningens olika fördjupningskurser och den verksamhetsförlagda utbildningen har erbjudit en stor variation i hur förskollärare kan använda bildskapande undervisning i förskolan för att stötta barns språkutveckling. I utforma av studien har olika sökningar inom tidigare forskning gjorts för att kunna beskriva och få en fördjupad kunskap inom studiens ämnesområden bild och språkutveckling i förskolan. Tidigare forskning har bidragit till en förståelse för hur viktigt utformningen av undervisningen är, för att skapa lärorika lärtillfällen för barn att utvecklas. Förskollärares planering av undervisningstillfällen i förskolan är betydelsefulla för att barn ska gynnas av undervisningens innehåll Whorall (2015, s.123). Forskaren menar att den planerade undervisningens innehåll är av en högre kvalitet än i den oplanerade undervisningen. Lindgren, & Modin (2011, 2 19) menar att en viktig del i arbetet med barns språkutveckling är att främja barns kreativitet, samt att barn ges möjligheter till att prova sig fram. Syfte: Studiens syfte är att skildra om förskollärare arbetar språkutvecklande med det estetiska ämnet bild. Ytterligare något som är av intresse att undersöka förskollärarnas arbetssätt utifrån sociokulturellt perspektiv och hur det visar sig i undervisningen som bedrivs. Metod: Denna studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod. För att få en tydlig bild av hur förskollärare arbetar med bild har observation som metod tillämpats, dessa observationer har varit icke-deltagande observationer. Åtta observationer har genomförts på två olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att sättet förskollärare arbetar språkutvecklande med bild är individuellt och varierar utifrån ett flertal faktorer. Till dessa faktorer hör barngrupp, plats, planering och kommunikation. Resultatet visar även att bild har stor potential för språkutvecklande undervisning men att man behöver bättre förutsättningar för att på bästa sätt kunna använda sig av den

Uppsatsen belyser, utifrån en definition av dekadens som litteratur som står i förbindelse till den litterära sekelslutsströmningen och tematiserar förfall och mörker, det dekadenta i Gösta Berlings saga. De tydligaste dragen av dekadens som romanen uppvisar är den estetiska synen på döden, livsledan och den grumlade lyckan. Analysen visar att dekadenta motiv och stildrag uttrycks i och genom berättarens person och att berättaren innehar mycket av det som en dekadenspoet tillskrevs, samt att Selma Lagerlöf medvetet använder sig av det dekadenta för att framhäva och förena motsägelser. De dekadenta dragen som analyseras, är utöver döden och livsledan det gränsöverskridande, såsom berättarens könstillhörighet, hennes ålder och hennes relation till fiktionen och verkligheten. Berättarens dödslängtan, hennes beskrivning av döden som en vän och dödens estetik har lyfts fram. Hur berättaren medvetet väljer bort den rena lyckan och nöjer sig med en grumlad lycka blir tydligt. Även idén om det samhälleliga, mänskliga och kulturella förfallet är närvarande verket igenom. Dessutom hittas likheter med de franska dekadenterna i synen på poesin och konsten. Estetiseringen av döden, samt betoningen av att njuta av det hemska och fasansfulla går också väl i linje med dekadenspoesins teman. Alla dessa dekadenta drag finns närvarande i skådeplatsen, handlingen, i karaktärerna och framförallt hos berättaren. Samtidigt antyds en inspirationens himmel som pekar på ljus. Berättarrösten kan definieras som en dekadensens röst som framhäver livsledan, varur en livslängtan föds, och den grumlade lyckan, som innebär ett omfamnande av livet som det är.